To recall educational content from a lecture or textbook is an efficient way to learn (Karpicke & Blunt, 2011), which is referred to as retrieval practice (Karpicke & Roediger, 2008). It is currently seldom used among students (Karpicke, Butler, & Roediger, 2009), even though it provides benefits such as reducing test anxiety (Agarwal, D’Antonio, Roediger III, McDermott, & McDaniel, 2014), longer lasting memories (Karpicke & Blunt, 2011), and also benefit future learning (Pastötter & Bäuml, 2014). But, in order for retrieval practice to work efficiently, the students must not fail to recall too much of the educational content (Kornell, Bjork, & Garcia, 2011). So in order to help students use retrieval practice, I suggest they are provided with an outlining of the educational content, as this probably helps them remember and recall more of it. In this thesis, I conclude with an experimental approach that it is possible to help students remember such knowledge outlines, and how it can be done. Furthermore, since knowledge such as knowledge about the human anatomy, can be catalytic in the sense that it can enhance future learning (Hattie, 2009; Van Overschelde & Healy, 2001), I also suggest that catalytic knowledge should be identified and made memorable by educators using similar techniques as in this study.

Studien bottnar i en insikt om att universitetsstudier samt inlärning av kurslitteratur kan vara svårt för studenter. Syftet är att undersöka vilka faktorer som är viktiga vid design av en mobilapplikation som är till för att underlätta för studenter vid inläsning av kurslitteratur. I denna studie har fakta från tidigare forskning kombinerats för att skapa en prototyp. Prototypen har sedan testats av potentiella användare. Testet kompletterades med frågeformulär, skattningsskalor samt intervjufrågor. Avgränsningar i den här studien har inneburit att i prototypen endast testa en liten del av vad som sägs hjälpa kring minnestekniker och priming för att lättare ta till sig en text. Färdiggjorda primingövningar eller stödbilder skapades utan användarna för att se om primingen av ord kunde hjälpa vid inläsning av kurslitteratur. Tidigare forskning belyser studenters svårigheter inför mängden kurslitteratur som behöver läsas in. Inspiration har hämtats från olika typer av minnestekniker, så kallade mnemonics, med en förhoppning om att dessa ska underlätta vid inläsning av ny litteratur och på så vis öka eller bibehålla motivationen. Andra aspekter som tas upp är bilder och memorering, priming för att ta till sig en text lättare, mobilapplikationer med miniövningar för dagens pressade scheman samt motivation. I teorin har vi tittat på motivation, främst inre motivation med stöd från Kellers ARCS modell som bygger på uppmärksamhet, relevans, självförtroende och tillfredsställelse. Resterande teoridel tar upp inlärning, feedback och studiestrategier. Detta är en kvalitativ studie där fakta har samlats in från litteratur för att skapa en prototyp med primingövningar. Prototypen och övningarna hade som syfte att förbereda en student inför läsning av en text. Resterande empiriska data har samlats in från fem potentiella användare. Resultatet visar hur de potentiella användarna upplevde användningen av prototypen samt belyser deras allmänna åsikter om sina egna studier. Användarnas upplevelse av prototypen visar inte en helt klar fördel för en sådan här typ av hjälpmedel. En del användare fann inte nyttan av applikationsprototypen fullt ut, vissa graderade nyttan med värdet 4 av 7 eller högre i skattningsformuläret och en person visade en tendens till att prototypen gjorde nytta även för motivation till fortsatta studier. Utöver detta visade intervjuer på att en motivation till att studera var att öka möjligheten till jobb i framtiden. Det visade sig även att kurslitteratur inte alltid användes utan studenterna tog in information på annat sätt. Tre av deltagarna angav att förberedelser inför en examination ofta skedde dagarna innan deadline, dock är det oklart hur deltagarna tolkade meningen av “förbereda sig inför”. En reflektion till denna studie är att förbättra tydlighet angående mobilövningarna och koppling till texten som hörde till övningarna. Om detta var mycket oklart för användarna kan detta ha påverkat resultatet. / The study is based on the fact that university studies and reading course literature can be difficult for students. The purpose is to investigate what factors are important in designing a mobile application that is designed to facilitate students when reading course literature. In this study, the facts of previous research have been combined to create a prototype. The prototype was tested by potential users. The test was supplemented with questionnaires, estimates and interviews. Delimitations in this study was that in the prototype only parts of memory techniques and priming is being tested. The exercises used in the test were put together without any involvement from the users to see if priming of words can help students with learning. Previous research addresses the problem of absorbing knowledge from a large amount of course literature. Inspiration has been taken from different types of memory techniques, so-called mnemonics, with the hope that these will facilitate the reading of new literature, thus increasing or maintaining motivation. Other aspects that are addressed include images and memorizing, priming for understanding a text easier, mini-exercises in smartphones tailored for today's pressed schedules as well as motivation. In theory, we have looked at motivation, primarily intrinsic motivation, supported by Keller's ARCS Model based on attention, relevance, confidence and satisfaction. The additional theory part takes up learning, feedback and study strategies. This is a qualitative study where facts have been gathered from literature to create a prototype with priming exercises. The prototype and exercises were intended to prepare a student for reading a text. The empirical data was collected from five potential users. The result shows how the potential users perceived the use of the prototype as well as briefly about their general opinions about their own studies. The user's experience of the prototype does not clearly show the benefit of such a type of device. Some users did not fully find the utility of the app, some found it moderately helpful, and one person showed more clearly the prototype also contributed to motivation for further studies. In addition to this, the interviews showed that motivation to study was to increase the possibility of getting a job in the future. It also turned out that course literature was not always used but the students found the necessary information in another way. Most participants indicated that preparation for an examination often occurred the days before the deadline, however, it is unclear how the participants interpreted the meaning of "prepare yourself". A reflection of the study is to improve clarity regarding the mobile exercises and connection to the text that belonged to the exercises. If this was very unclear to users, it may affect the result.

Syftet med denna självobservationsstudie är att undersöka hur olika förutbestämda övningsdesigner, baserade på auditivt, visuellt och imaginärt förhållningssätt, används för att lära in text utantill i musikaliska sammanhang. Studien är baserad på ett designteoretiskt perspektiv med fokus på hur semiotiska resurser används i lärandet. Under sex veckor övade jag en timme varje dag. Varje övningspass dokumenterades i loggboken och cirka 15 minuter av varje övningspass spelades in. I resultatet visas hur jag använder övningsdesignerna både enskilt och kombinerat och hur de genomförs med noter, piano och en krympande text som resurser. Slutligen diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning / The purpose of this self-observation study is to investigate how various predetermined practice designs, based on auditory, visual and imaginary approaches, are used to learn text by heart in musical contexts. The study is based on a design-theoretical perspective focusing on how semiotic resources are used for learning. For six weeks, I practiced an hour every day. Each practice session was documented in a logbook and about 15 minutes was were video recorded. Finally, I discuss the result in relation to previous research

I den här rapporten redovisar vi för studien vi gjorde på minnestekniken Method of Loci. Method of Loci, ofta förkortat till MoL, är en teknik som bygger på att man visualiserar ett välkänt rum för att sedan tänka sig att man placerar ut de föremål man vill memorera på olika platser i rummet. Detta ska göra det lättare att komma ihåg föremålen och även ordningen. I denna studie ville vi se om det kunde vara en fördel att använda ett virtuellt rum, visat i ett VR-set, i samband med tekniken. Vi utförde studien på totalt 40 personer, uppdelade i två lika stora grupper. Personerna i båda grupperna fick höra samma inspelning av uppläsningen av en lista med 20 föremål, som repeterades tre gånger. Personerna i den ena gruppen fick ta på sig en ögonbindel och visualisera ett välkänt rum och personerna i den andra gruppen fick använda rummet i VR-setet. Personerna i båda grupperna fick sedan repetera listan till oss tre gånger: direkt efter att de hade hört den och sedan över telefon efter en samt två veckor. Resultaten för båda grupperna var väldigt spridda. Dock fick vi det högsta medelvärdet för varje uppföljningstillfälle för gruppen som inte använde VR. / In this paper we present the study we did on the memory technique called Method of Loci. Method of Loci, often shortened to MoL, is a technique that’s based on visualizing a room that you’re familiar with and then, in your mind, placing the objects you’re supposed to memorize on different places in the visualized room. This is supposed to make it easier to remember the objects, especially when you want to remember them in a specific order. In the study we wanted to see if it could be beneficial to use a virtual room, shown in a VR headset, while using this technique. We performed the study on a total of 40 people, divided into two groups of 20. All people from the two groups got to hear the same recording of a list of 20 items, repeated three times. The people in one of the groups were blindfolded and instructed to visualize a familiar room, while the people in the other group got to use the room in the VR headset. Both groups then got to repeat the list to us three times: right after hearing the list and then over the phone after one and two weeks. The results for both groups were very scattered. Although, we got the highest mean for each check-up from the group without VR.

Att memorera abstrakta koncept och begrepp är en nödvändig del av lärandeprocessen för dagens studenter. Genom att underlätta denna process, till exempel tidsmässigt, skulle studenter kunna bli duktigare i deras studier som kräver en del memorering och således ägna mer tid åt kritiskt och abstrakt tänkande. Forskning har under flera decennier gjorts på auditiva och visuella minneshjälpmedel men det saknas forskning om hur slumpmässigt datorgenererade bilder påverkar memoreringsprocessen. Genom att involvera flera sinnen undersöktes huruvida ett verktyg som baseras på datorgenererade abstrakta former kunde vara användbart och effektivt som ett minneshjälpmedel bland studenter. Totalt deltog nio studenter i studien varav en deltog i en pilotstudie. Den insamlade data från experimenten analyserades genom att räkna fram spridningsmått såsom varians och standardavvikelse samt genom att genomföra ett Chi-två-test och en medelvärdesanalys. Resultat av den statistiska analysen visade att vårt verktyg sannolikt inte förbättrade deltagarnas förmåga att memorera abstrakta ord. Dock så hävdade 25% av experimentgruppen att verktyget var användbart som ett hjälpmedel i memoreringsprocessen. Kombinerat med konstruktiv kritik från deltagarna om hur verktyget kunde öka sin verkningsgrad drog vi slutsatsen att ett genomarbetat verktyg eller applikation fortfarande har potentialen att effektivisera memorering. Vidare forskning skulle kunna öka förståelsen för de underliggande processerna och hur dessa skulle kunna utnyttjas för att hjälpa memorering. / Memorizing abstract concepts and terms is an important part of the learning process for the students of today. By enhancing this process students could be more proficient in those studies that require memorization and focus more on other parts of their education such as critical thinking and abstract reasoning. Research on auditory and visual memory aids has been conducted for several decades. However, there is a lack of research that focuses on how memory is affected by randomly generated imagery. This study aimed to explore this area by taking a multi-sensory approach to memorization. It examined whether a developed tool based on computer generated imagery could be useful and effective as a memorization aid among students. By conducting an experiment we examined the usefulness and the effectiveness of the developed tool. A total of nine students participated in the study of which one participated in a pilot study. The data gathered from the experiments was analyzed using statistical measures such as variance and standard deviation and also by conducting a chi-squared test and a mean value analysis. To gain a deeper understanding of how the experimental group used the tool, we complemented our data with the survey data from the study’s participants. The results of the statistical analysis showed that our tool did not improve the participants’ ability to memorize abstract words in the chosen sample. However, 25% of the experimental group claimed that the tool was useful as an aid in their memorization process since they experienced that there was a clear connection between the words and the images. Combined with constructive feedback about how the tool could increase its effectiveness it can be concluded that a well-constructed tool still has the potential to aid memorization. The area should be further researched to gain any significant understanding of the underlying processes and how it could be useful to aid memorization.

För att tillgodogöra sig fakta och omvandla den till kunskap så är det viktigt att vi kan minnas och komma ihåg det vi ser och hör. Precis som vi behöver bra program i vår dator för att hantera informationen, så kan vi få hjälp av minnesstrategier för att lättare kunna placera och plocka fram minnen.Arbetets syfte och frågeställning har varit att belysa tillämplighet och användande av minnesteknik och minnesträning som undervisnings- och inlärningsverktyg inom allmänpedagogisk undervisning, samt även se på dess möjligheter och begränsningar.Underlaget till den teoretiska bakgrunden har framförallt inhämtats från tidigare forskning, studier, och annan för ämnet relevant litteratur.Arbetets metod är induktiv och förhållningssättet hermeneutiskt då målet varit att skapa förståelse. Vidare har arbetet ett kvalitativt angreppssätt baserad på observationer av företeelser och data och till sin undersökningsform deskriptiv då avsikten varit att belysa och beskriva tillämplighet och användande av minnesteknik.Resultaten visade att forskningsfältet kring minnesträning var i viss mån motsägelsefullt och spretigt, vissa studier visade på effekter, medan andra helt förkastade samma teori. Likaså kunde vi se att en del forskning tenderar att vara självrefererande och partisk och inte alltid samstämmig. Vidare pekade resultatet på att det inte fanns någon entydigt bild om fördelarna och effekter av minnesträning. Arbetet visade också på att det finns såväl möjligheter som begränsningar med olika former av minnesteknik. Arbetet kunde också påvisa ett antal goda exempel där lärare och skolor med stor framgång och goda resultat bedrivit minnesträning som naturliga inslag i undervisningen.I slutsatsen kunde vi konstatera att det fanns ett stort behov av fristående och objektiv forskning kring minnesträning och dess effekter i allmänhet. Vi såg också ett stort forskningsbehov kring icke datorbaserad minnesträning och likaså ett behov av forskning med fokus på allmänpedagogik. Vi har också kunnat se att minnesträning ger effekter på bland annat arbetsminnet, och att det är viktigt att vara engagerad som lärare.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera hur memoria framställs i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes–lärans klassiska del.Grundläggande begrepp som används är visualisering som syftar till retorikerns förmåga att tänkasig bilder för att lättare komma ihåg dem. Ju bisarrare, färgladare eller komiska de är, ju lättare ärdet att komma ihåg dem. Visualiseringen baseras på Ciceros tankar kring minnet. En underkategoritill visualisering är loci, som är retorikerns, i minnet, beständiga fästpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines. Loci benämns ofta som den plats i minnet därbilden, imagines fästs på. Loci (platsen) ska vara väl avgränsad, varken ljus eller mörk och i enföljd. Exempel på typiska loci är ett hus, bostadskvarteret du bor i eller korridoren på skolan. Närdessa platser är väl förankrade i minnet appliceras imagines (bilder) på dessa platser. Ska du tala omett visst ämne gäller det att associera bilder till det som talet handlar om och sedan placera dessabilder, som följer visualiseringens rekommendationer om utformningen, på de platser somretorikern har tänkt ut. I och med det är hela talets disposition ihågkommen. Tesaurusminne är ettbegrepp som författaren har bidragit med. Det bygger på ordagrann utantillinlärning som någotretorikern gör för att utveckla sitt ord- och frasförråd och ger en fördjupad syn om vadutantillinlärning är. Memoria kopplas samman med inventio som en av byggstenarna för att kunnafinna stoff till talet. De loci som diskuterats har även en koppling till inventio som plats, dels för attfinna argument, dels att komma ihåg dem. Så ser den historiska delen i uppsatsen ut.31Med denna teori som grund svarar uppsatsen på följande frågor. Hur använder sig demoderna retorikhandböckerna av begreppet memoria? Det framkommer av analysen att loci ochimagines blandas ihop med varandra tillsammans med visualiseringsbegreppet. Även kopplingentill inventio, där memoria är grunden till inventio, diskuteras aldrig i handböckerna vilket också ärsvaret på delfråga tre. Vilka teorier om memoria föreslås av författarna som användbara iförhållande till de teorier som framkommit i uppsatsen? De teorier som framkommit är baserade påvisualisering, loci/imagines och ett numeriskt alternativ som föreslås av Hellspong. Även att lära sigtalet utantill, ordagrant, är något som föreslås av författarna. Slutsatsen är att memoria fortfarandeär ihågkommen av dagens retorikhandböcker men för de studenter som inte fördjupar sig i ämnetkommer finna memoria som en kort del av partesläran.

Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jämföra två minnesteknikers effektivitet på associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tänkande eller genereringseffekten påverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet där de först utförde alternate uses task för att mäta individuella skillnader i divergent tänkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande där ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande där orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex. frukten skrek åt lampan). Oavsett minnesteknik manipulerades ordparsinkodningen genom att vartannat ordpar bearbetades aktivt av testpersonen (självgenerering) och vartannat ordpar bearbetades passivt (externt generering).   Resultaten i fri återgivning pekade på att enhetsskapande var effektivare än satsbyggande. Samma utfall kunde ses i stödd återgivning dock endast för de ordpar som testpersonerna aktivt kodade in. Resultaten diskuteras bl.a. utifrån neuropsykologiska teorier om minnesbearbetning och utifrån strukturerna i de mediala temporala loberna. Framtida replikerande studie bör t.ex. utöka deltagarantalet, testa på annan målgrupp inom icke-klinisk population samt finna en god kontrollmetod för minnestekniksutförande. Flera studier behöver göras för att styrka resultaten från detta experiment.