Global ETD Search

1	Kompensatoriska stödåtgärder med avseende på inlärningsstilar, minnesträning och studieteknik Peyron, Carolina, Dadi-Bouhoum, Nadia January 2007 (has links) AbstraktDadi-Bouhoum, Nadia & Peyron, Carolina (2007). Kompensatoriska stödåtgärder med avseende på inlärningsstilar, minnesträning och studieteknik”Nästan allt man gör är ju studieteknik”Compensatory support focused on learningstyles, memory-practise and study-techniques.“Almost everything we do is study-techniques”Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskolaSyftet med följande studie är att undersöka vilka kompensatoriska hjälpmedel som specialpedagoger arbetar med i grundskolan i årskurserna F-9. De kompensatoriska stödåtgärder vi vill undersöka är de som är inriktade på inlärningsstil, minnesträning och studieteknik. Vi vill med detta examens arbete belysa och beskriva en del av alla de hjälpmedel och metoder som finns för att underlätta skoltiden för elever i svårigheter av olika slag.Vi har genom en kvalitativ forskningsintervju byggt upp ett samspel mellan två personer, respondenten och intervjuaren.Studiens resultat visar att många specialpedagoger är väldigt kreativa och engagerade i arbetet med att förbättra elevernas studieteknik och minne. Det tas även hänsyn till elevers olika inlärningsstilar. Vi har blivit presenterade en mängd olika hjälpmedel för att förbättra dessa områden. Resultatet visar att mängden olika metoder och material inte är det avgörande för elever i svårigheter. Pedagogerna anser att det egna engagemanget i den enskilda eleven är det viktigaste. Vad det gäller ny forskning tar specialpedagogerna till sig den genom lokala nätverk och kontakter med andra pedagoger. De tar hellre till sig ny forskning genom artiklar av mer lättsam text som facktidningar eller muntligt genom föreläsningar. inlärningsstilar minnesträning studieteknik Social Sciences Samhällsvetenskap
2	EFFEKTEN AV VISUALISERINGSFÖRMÅGA PÅ MINNESTRÄNING MED LOCI-METODEN Nyander Schaub, Sandra January 2023 (has links) Minnespalats eller locimetoden är en gammal mnemoteknik som använts sedan antikens Grekland och är idag väl använd hos världsmästare i minne. Mnemotekniken går ut på att mentalt visualisera en känd plats, och de saker man ska komma ihåg placeras sedan ut på olika delar av denna plats, vanligtvis i en specifik följd. Det har visat sig vara en strategi som man kan lära sig och bli bättre på och därmed öka mängden information som man kan komma ihåg. En förutsättning för att använda Locimetoden kan tänkas vara att man har förmågan att visualisera. I denna studie ville jag undersöka om personer som har afantasi; saknar förmågan att mentalt visualisera, kan använda Locimetoden. 18 personer deltog i experimentet. Genom en kvasiexperimentell design jämfördes deltagare med låg visualiseringsförmåga mot de med högre visualiseringsförmåga. De fick träna i två veckor på Locimetoden i en digital app där högre nivåer kunde uppnås ju längre sekvenser som de lyckades memorera. Resultatet visade endast signifikanta skillnader när det gällde självskattning för hur svårt det var att använda Locimetoden, i afantasi-gruppen svarade en majoritet att det var svårt i jämförelse med kontrollgruppen som svarade att det var enkelt. Det ska dock noteras att deltagandet var mycket lågt, specifikt för de i afantasi-gruppen men resultatet ger ändå en indikation. Det behövs merforskning för att kunna dra några slutsatser kring personer med afantasi och olika mnemotekniker. / Memory palace or the Method of Loci (MoL) is an old mnemonic technique that has been used since ancient Greece and is today well used by world champions in memory. The mnemonic technique involves mentally visualizing a known place and then placing the things to be remembered in different parts of this place, usually in a specific sequence. It has been shown to be a strategy that one can learn and become better at, thereby increasing the amount of information that one can remember. A prerequisite for using MoL could be that you have the ability to visualize. In this study I wanted to investigate if people who have aphantasia; lacks the ability to mentally visualize, can use MoL. 18 people participated in the experiment. Through a quasi-experimental design, participants with low visualization skills were compared to those with higher visualization skills. They practiced MoL for two weeks in a digital appwhere higher levels could be achieved if they managed to memorize longer sequences. The result only showed significant differences when it came to self-estimation of how difficult it was to use MoL, all participants in the aphantasia group answered that it was difficult compared to the control group who answered that it was easy., it should be noted that participation was very low, specifically for those in the aphantasia group, but the result still gives an indication. More research is needed to draw any conclusions about people with aphantasia and different mnemonic techniques. the method of loci aphantasia visualization memory training locimetoden afantasi visualisering minnesträning Psychology Psykologi
3	Minnesteknik – ett användbart verktyg vid inlärning? Gunnarsson, Erik, Södergren, Sten-Yngve January 2014 (has links) För att tillgodogöra sig fakta och omvandla den till kunskap så är det viktigt att vi kan minnas och komma ihåg det vi ser och hör. Precis som vi behöver bra program i vår dator för att hantera informationen, så kan vi få hjälp av minnesstrategier för att lättare kunna placera och plocka fram minnen.Arbetets syfte och frågeställning har varit att belysa tillämplighet och användande av minnesteknik och minnesträning som undervisnings- och inlärningsverktyg inom allmänpedagogisk undervisning, samt även se på dess möjligheter och begränsningar.Underlaget till den teoretiska bakgrunden har framförallt inhämtats från tidigare forskning, studier, och annan för ämnet relevant litteratur.Arbetets metod är induktiv och förhållningssättet hermeneutiskt då målet varit att skapa förståelse. Vidare har arbetet ett kvalitativt angreppssätt baserad på observationer av företeelser och data och till sin undersökningsform deskriptiv då avsikten varit att belysa och beskriva tillämplighet och användande av minnesteknik.Resultaten visade att forskningsfältet kring minnesträning var i viss mån motsägelsefullt och spretigt, vissa studier visade på effekter, medan andra helt förkastade samma teori. Likaså kunde vi se att en del forskning tenderar att vara självrefererande och partisk och inte alltid samstämmig. Vidare pekade resultatet på att det inte fanns någon entydigt bild om fördelarna och effekter av minnesträning. Arbetet visade också på att det finns såväl möjligheter som begränsningar med olika former av minnesteknik. Arbetet kunde också påvisa ett antal goda exempel där lärare och skolor med stor framgång och goda resultat bedrivit minnesträning som naturliga inslag i undervisningen.I slutsatsen kunde vi konstatera att det fanns ett stort behov av fristående och objektiv forskning kring minnesträning och dess effekter i allmänhet. Vi såg också ett stort forskningsbehov kring icke datorbaserad minnesträning och likaså ett behov av forskning med fokus på allmänpedagogik. Vi har också kunnat se att minnesträning ger effekter på bland annat arbetsminnet, och att det är viktigt att vara engagerad som lärare. allmänpedagogik GMS-metoden inlärning minnet minnesteknik minnesträning repetition Social Sciences Samhällsvetenskap
4	Associativ minnesinkodning: Jämförelse av minnesteknikerna enhetsskapande och satsbyggande i studentpopulation Kaneko, John, Yu Lam, Chen January 2012 (has links) Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jämföra två minnesteknikers effektivitet på associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tänkande eller genereringseffekten påverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet där de först utförde alternate uses task för att mäta individuella skillnader i divergent tänkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande där ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande där orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex. frukten skrek åt lampan). Oavsett minnesteknik manipulerades ordparsinkodningen genom att vartannat ordpar bearbetades aktivt av testpersonen (självgenerering) och vartannat ordpar bearbetades passivt (externt generering). Resultaten i fri återgivning pekade på att enhetsskapande var effektivare än satsbyggande. Samma utfall kunde ses i stödd återgivning dock endast för de ordpar som testpersonerna aktivt kodade in. Resultaten diskuteras bl.a. utifrån neuropsykologiska teorier om minnesbearbetning och utifrån strukturerna i de mediala temporala loberna. Framtida replikerande studie bör t.ex. utöka deltagarantalet, testa på annan målgrupp inom icke-klinisk population samt finna en god kontrollmetod för minnestekniksutförande. Flera studier behöver göras för att styrka resultaten från detta experiment. minne inkodning minnesteknik minnestekniker minnesförbättring minnesträning minnesstrategier episodiskt minne deklarativt minne implicit minne hippocampus perirhinala cortex långtidsminne unitization enhetsskapande satsbyggande divergenttänkande genereringseffekt aktiv inkodning passiv inkodning associativt minne associativ minnesinkodning minnesinkodning associativa minnesprocesser minnesstrategier jämförelse av minnestekniker jämförelse av minnesstrategier objektsinkodning associationer associativa minneskontexter minneskontext minnesobjekt objekt och kontext domän dikotomi minneseffektivitet effektiv inkodning mediala temporala loberna mediala temporala loben

1

Page generated in 0.0903 seconds