Syftet med arbetet är att bättre förstå de principer som ligger bakom instudering utantill på gitarr. Jag har instuderat Sonata in modo antiquo av Jana Obrovska enligt de metoder för memorering som presenteras i boken By Heart: the art of memorizing music av Paul Cienniwa (2014) och från mailintervju (ägde rum 2019-02-10) med Bart Spanhove. Som klassisk gitarrist anses det som självklart och en oskriven regel att man bör spela utantill. Trots detta är musikalisk memorering inte något som vanligtvis aktivt lärs ut på våra lärosäten. Under min utbildning till gitarrist har mina gitarrlärare sagt åt mig: fint Oskar, nästa gång vill jag att du kan detta utantill. Men hur jag ska lära mig något utantill lämnades osagt. Detta arbete ägnas således åt att testa metoder för att stärka mitt utantillspel.

Examensarbete 15 hp

Figures show that Sweden received 40 000 refugees in the autumn of 2015, who all were in the age range to attend junior high, and high school. The majority of these students originated from countries where Islam is the main religion. Hence, some of these students are likely to have their educational background in a qur’anic school. The purpose of this study is therefore to provide information about these students’ educational background. The study has been conducted with a special focus on how the Swedish school system differs in comparison to the qur’anic school system. An additional research aim was to investigate what some English teachers knew about these students’ educational backgrounds. In addition to these aims, the study also focused on whether the teachers tend to adapt their lessons in order to benefit these students. The research method that has been applied in order to answer these questions are qualitative interviews conducted with four teachers of English. The results of this study indicate that the qur’anic school is vastly different from the Swedish school system. Furthermore, the teachers that participated in this study did share some knowledge about the qur’anic school system, even though it was somewhat limited among two of the interviewees. The same varying results were shown regarding the teachers’ wills to adapt their lessons, on behalf of these students. Moreover, two out of four teachers in this study lack basic knowledge about the qur’anic school.

Syftet med detta arbete var att undersöka en övningsmetod som skulle göra min övning mer effektiv och ge mig möjligheten att öva när och var jag vill. Övningsmetoden jag använde mig av var visualisering, vilket innebar att studera notbilden och föreställa sig hur fingrarna spelade utan att använda instrumentet. Processen inleddes med en jämförelse mellan två jämnsvåra stycken som jag spelade för första gången, där jag hade visualiserat notbilden samt fingersättningen på endast ett av styckena. Det jag kom fram till i jämförelsen applicerade jag efteråt på instuderingen av ett tredje gitarrstycke, David Kellners Phantasia i A-dur, där jag fortsatt använde visualisering som övningsmetod. Först när jag hade studerat och visualiserat noterna tills jag kunde dem utantill i minnet började jag öva med gitarren. Fortsättningsvis övade jag med gitarren parallellt som jag övade med visualisering tills stycket kändes instuderat. Jag prövade även denna metod på ett stycke med svårare fingersättningar och har redogjort för den processen. Arbetet redovisas i inspelade ljudfiler och med noter jag använt mig av. Arbetet resulterade i att jag tillgodogjorde mig kunskap om en övningsmetod som hjälper mig att vara effektiv, att minimera felspelningar, ha ett mer kontrollerat spel samt att få en djupare medvetenhet, både hos mig själv i form av mitt spel och i musiken.

I denna studie undersöks olika metoder för att lära sig ny musikrepertoar. Den mer tradition- ella övningen vid instrument jämförs med konsten att öva utan instrument. Frågor som under- söks är hur effektivt det är att öva vid respektive utan instrument och om svårighetsgraden på stycket spelar någon roll. Jag gör fyra experiment med sektioner av olika svårighetsgrad. I vardera experiment ställer jag övning utan och vid instrument mot varandra. Vid övning vid instrument övar jag med piano tills jag kan stycket. Vid övning utan instrument använder jag mig av visualisering. Jag tillåter mig i experiment 1–3 att använda mig av yttre hjälpmedel vid övning utan instrument som att spela på ett bord och användning av ett virtuellt tangentbord för att höra tonernas frekvens. I experiment 4 undersöker jag ren mental övning där inga yttre hjälpmedel är tillåtna. Resultatet visar att det är möjligt att lära sig musik utantill från första stund utan instrument. Gällande effektiviteten så var resultaten något motstridiga. I vissa ex- periment gick det snabbare att memorera musik utan instrument medan det var mindre effek- tivt i andra. I kommande arbeten vill jag undersöka vad detta beror på. / The purpose of this study is to evaluate different methods for learning new pianistic re- pertoire. Traditionally, a pianist’s practice is always conducted in front of the instrument. Here, practicing without the instrument is compared to practicing in front of the instrument. How efficient each method is and if different levels of the choosen repertoire will affect the result is examined. I conduct 4 experiments with sections of music of various difficulty. In each experiment practicing with and without instrument is compared. When practicing with instrument I practice with piano until I know the section by heart. When practicing without instrument I use visualization. In experiments 1–3 I allow myself to use tools when practicing without instrument such as playing on a table and the usage of a virtual keyboard to hear the pitch of the notes. In experiment 4 I examine pure mental practice where no tools are allowed. The result of the study shows that it is possible to memorize music without instrument. Regar- ding the efficiency the results were somewhat conflicting. In some experiments it was more efficient to memorize music without instrument and in some it was more efficient to memorize in front of the instrument. In future studies I would like to see why that is.

I föreliggande studie är syftet att få en djupare förståelse för hur instrumentalister i olika genrer arbetar för att memorera musik och vad som eventuellt skiljer sig mellan de valda metoderna, arbetssätten och verktygen som används. Detta undersöks utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Bakgrundskapitlet tar upp tidigare forskning om det mänskliga minnet, hur vi minns saker generellt samt om skillnader mellan klassiska musiker och folkmusiker inom processen att minnas musik. Sedan presenteras metoderna som används i arbetet. Det är semistrukturerade intervjuer och tematisk analys tillsammans med en komparativ forskningsdesign. Därefter följer resultatet som visar att det förekommer både skillnader och likheter mellan de båda genrerna och även bland intervjupersonerna inom samma genre under processen att memorera musik utantill. Vidare framkommer även vilka de två mest använda verktygen för att memorera musik utantill är och om det är möjligt att memorera musik utan ett instrument närvarande. Slutligen diskuteras resultaten med kopplingar tillbaka till de tidigare kapitlen och det valda teoretiska perspektivet. / In the present study, the aim is to gain a deeper understanding of how the musicians in different genres work to memorize music by heart and what might differ in the chosen methods, procedures and tools that is used. This must be examined on the basis of a socio-cultural perspective. The background highlights earlier research about the human mind, how we remember things in general, and about the differences between classical musicians and folk musicians in the process that is memorizing music. Thereafter is the methods used in this study presented. They include semi-structured interviews and thematic analysis together with a comparative research design. This is followed by the result which shows that there are both similarities and differences between the two genres and even among interviewees within the same genre in the process of memorizing the music by heart. Further will the two most commonly used tools for memorizing music be presented, and the answer to whether it is possible to memorize music without using an instrument. Then the results will be discussed with links back to the previous chapters and the chosen theoretical perspective.

I föreliggande självstudie undersöker jag memorering på flöjt. Arbetet tar hänsyn till och jämför de passiva memoreringsmöjligheterna mellan flöjt och andra instrument. Infallsvinkeln är den från mig som flöjtist, och människa som genomgått en utmattningsdepression. Jag finner det mer sällsynt att se flöjtister framföra konserter utan notställ än andra musiker och detta arbete ämnar besvara möjliga orsaker till detta. Arbetet berör ytligt varför ett framförande gjort utan noter kan uppfattas som bättre. Olika strategier för memorering och inlärning används, samt bedöms utifrån vilka som gav bättre respektive sämre resultat. De verk som tas med i detta arbete är Kassouga av Makoto Shinohara, första satsen ur Sonata Op.25 av Philippe Gaubert samt första satsen ur Solosonat för flöjt i a-moll av Carl Philip Emanuel Bach. Strategier för memorering finner jag i litteratur som rör både memorering och inlärning samt intervjuer med andra musiker. Arbetet visar på effektiviteten av ett kinestetiskt inriktat lärande för memorering på flöjt, och hur minnesträning kan påverka den musikaliska förmågan, samt effekten av minnesträning för återhämtning från en utmattningsdepression. / This thesis will cover memorising music on flute, comparing passive memorisation tools between flute and other instruments. The angle of this thesis is based on my skills and experiences as a flutist, notably as someone who has endured burnout. In my experience, it is rare to see flutists perform without a score, compared to other musicians – I propose some reasons as to why this could be. The thesis suggests why a performance made without a score can be perceived as superior. Different strategies for memorization and learning are discussed and ranked based on how well they performed. These strategies are observed from literature that revolves around memorization and learning, including interviews with other musicians. This thesis demonstrates the effectiveness of the kinaesthetic learning style for memorization, how memory training affects musical ability and the effect of memory training for recovery from burnout. Works referenced in this thesis: Kassouga by Makoto Shinohara The first movement of sonata Op. 25 by Philippe Gaubert The first movement of the Solo Sonata for Flute in A-minor by Carl Philip Emanuel Bach

Syftet med det här arbetet är att undersöka olika tillvägagångssätt för mig att memorera musik. Jag har arbetat med en klarinettkonsert innehållande tre satser och övat in varje sats med hjälp av olika metoder för att sedan jämföra resultatet. Jag har även gjort en enkätundersökning där jag intervjuar yrkesverksamma musiker som bidragit med tips och insikter om utantillspel. Under arbetets gång reflekterar jag över vilka för- och nackdelar de olika inlärningssätten har och vilka problem jag har stött på i min övning. Stor fokus läggs också på hörselns betydelse för musicerande och inlärning i förhållande till motorikens. Arbetets klingande resultat består i två inspelningar av de tre satserna. Den första inspelningen är gjord i slutskedet av min inlärningsprocess för att dokumentera hur bra jag lyckades lära mig de olika satserna. Den andra inspelningen är gjord efter en fyra veckor lång paus för att kontrollera vilken av satserna jag mindes bäst. Mitt arbete har gjort mig mer medveten om min egen inlärningsprocess. Jag har fått nya verktyg för att öva in musik, både utantill och med noter och fått ökad insikt i hur mitt minne fungerar.

Syftet med detta arbete är att utifrån ett designteoretiskt perspektiv, utforska hur tre olika memoreringsprocesser av ett pianostycke prövas och tar form. Till detta hör frågeställningen: Hur designar jag tre olika memoreringsprocesser av Etyd op. 10 nr. 2 av Chopin? De tre olika sätten att memorera musik baserades på tidigare litteratur och forskning. Under en period av fem veckor har jag med videodokumentation och loggbok kartlagt denna process. Det teoretiska perspektiv som användes för att synliggöra lärandeprocessen var ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet visade att metod ett, ”repetitionsmemorering”, genom materiella och kroppsliga resurser skapade en koreografi för händerna – ett kinestetiskt minne. För metod två, ”visualization”, designades memoreringsprocessen under två transformationscykler. För den tredje metoden, ”konceptuell memorering”, var analys och ”tvåstolstekniken” två övergripande designer. I diskussionen sätts dessa resultat i förhållande till litteratur, tidigare forskning och utifrån det teoretiska perspektivet. / The purpose of this study is, from a design theoretical perspective, to study how three different memorizing strategies of a piano piece takes shape. This includes the question: How do I design three different strategies for memorization of Etude op. 10 no. 2 by Chopin? The three different ways to memorize the music was based on previous literature and research. During a time period of five weeks,  I used logbook and video documentation as a method to study this process. The theoretical perspective that was used to describe the process was the design theoretical perspective. The results showed that method one, “Memorizing by rote”, created a choreography of the hands – a kinesthetic memory. This by using different physical and material resources. Method two, “Visualization” designed the learning through two transformation cycles. For the third method, “Conceptual memorization”, Analysis and the Two-Chair technique was two overall designs. In the discussion these results are put in relation to the literature, previous research and from the theoretical perspective.

Känslan av musikalisk frihet bidrar till att musikern kan lyssna inåt och bli en del av musiken. Därmed kan musikern uttrycka sig och framföra sina tolkningar på ett konstnärligt sätt i sitt musicerande. I detta arbete undersöker jag hur utantillspel kan bidra till musikalisk frihet. Olika psykiska och fysiska hinder kan påverka spelandet. För påfrestande och orealistiska mål, stress och frustration kan påverka spelet negativt. I detta arbete koncentrerar jag mig på att undersöka memorering och utantillspel som verktyg för att hitta musikalisk frihet. Forskningens syfte är att utreda hur utantillspel kan bidra till musikalisk frihet samt vilka metoder det finns att öva ett stycke utantill från grunden. Strategier för memorering presenteras och tillämpas på första satsen ur Mozarts violinkonsert i A-dur (K. 219). En lyckad strukturerad memoreringsprocess kan bidra till musikalisk frihet medan en bristfällig memorering kan ha en motsatt effekt. Genom att memorera och göra musiken meningsfull kan man genom utantillspel nå musikalisk frihet. / <p>Inspelning av första satsen ur Mozarts violinkonsert i A-dur på Kungliga Musikhögskolan.</p><p></p><p>Antonia Somersalo, violin</p><p>Erik Lanninger, piano</p>