No description available.

Syftet med studien är att utvecklas som interpret och violinist. Det sker genominstudering och jämförande analys av Igor Stravinskys notation i Concerto en Répour Violon et Orchestre sats 1 (1931) i relation till två inspelningar: SamuelDushkis grammofoninspelning från 1931 med Stravinsky som dirigent samtHilary Hahns inspelning från 2012. Därigenom fördjupas bilden av hur denmusikaliska tolkningen har förändrats över drygt åttio år.En betydande del av studien består av analyser av Dushkins och Hahnsinspelningar av första satsen, samt Stravinskys anvisningar och min egentolkning. Verktyg i analysprocessen är musikapplikationen Spotify, Scott Music’snotupplaga av Concerto en Ré och metronomapplikationen Metronome.Slutsatser av analyserna påvisar att Hahns inspelning har ett betydligt livligaretempo än Dushkins. Dushkin använder ofta glissando, vilket Hahn inte gör.Dushkin spelar också i regel med en mjukare ton än Hahn, som gärna framhäveroch lägger till egna accenter. Kvaliteten på inspelningarna är en väsentlig detaljatt ta hänsyn till då Hahn har alla fördelar vad gäller dagens inspelningsteknik. Iinspelningsprocessen 1931 fanns det förmodligen endast en eller möjligen ett parmikrofoner som tog upp ljudet.Ett viktigt resultat i studien är upptäckten att Stravinsky som dirigent vid ettflertal tillfällen gjorde helt andra musikaliska val på inspelningen än vad han somkompositör angav i partituret. Personligen ger det mig uppmuntran och inspirationatt göra egna konstnärliga val i min tolkning av verket.

I mitt examensarbete har jag valt att skriva om sats 1 ur Felix Mendelssohns violinkonsert. Jag har valt detta stycke för att jag tycker väldigt mycket om det och jag har lyssnat på violinkonserten sedan jag var ett litet barn. Syfte har varit att undersöka om utförandet av ett musikstycke kan påverkas av om man är ergonomiskt medveten eller inte. Jag fann intresse att skriva om ergonomi då jag har egna erfarenheter av att ha problem med spänningar och smärta i min kropp när jag övat (i synnerhet nacke, axlar och armar) och har insett att det kan vara sammanlänkat med ett bristande ergonomiskt medvetande i mitt fiolspel. Jag har velat undersöka om jag med ergonomiska övningar kan undvika spänningar och smärta. Jag har valt ut ett par passager ur stycket och undersökt vad det är för spänningar och smärta som uppkommer. Jag valde ut några ergonomiska övningar för nacke och axlar som förhindrar att spänningar uppstår och provade att se om övningarna kunde förbättra mitt framförande av passagerna. Övningarna gav ett mycket positivt resultat. Jag märkte en tydlig skillnad från tidigare: det krävdes bara ett par minuters ergonomiska övningar innan varje övningspass av de olika passagerna för att bli av med spänningarna och smärtan. Jag har känt mig mycket mer avslappnad i kroppen efter att jag praktiserat övningarna. Därför har jag absolut haft nytta av att undersöka detta ämne. Jag har blivit mer medveten om vilket viktigt verktyg ergonomin tillför till övningen. Dessa typer av övningar kommer jag använda mig av i framtiden i mitt musicerande. Förhoppningsvis kommer mitt arbete inspirera andra musiker att bli mer ergonomiskt medvetna. Detta är ett ämne vi inte ska underskatta.

Känslan av musikalisk frihet bidrar till att musikern kan lyssna inåt och bli en del av musiken. Därmed kan musikern uttrycka sig och framföra sina tolkningar på ett konstnärligt sätt i sitt musicerande. I detta arbete undersöker jag hur utantillspel kan bidra till musikalisk frihet. Olika psykiska och fysiska hinder kan påverka spelandet. För påfrestande och orealistiska mål, stress och frustration kan påverka spelet negativt. I detta arbete koncentrerar jag mig på att undersöka memorering och utantillspel som verktyg för att hitta musikalisk frihet. Forskningens syfte är att utreda hur utantillspel kan bidra till musikalisk frihet samt vilka metoder det finns att öva ett stycke utantill från grunden. Strategier för memorering presenteras och tillämpas på första satsen ur Mozarts violinkonsert i A-dur (K. 219). En lyckad strukturerad memoreringsprocess kan bidra till musikalisk frihet medan en bristfällig memorering kan ha en motsatt effekt. Genom att memorera och göra musiken meningsfull kan man genom utantillspel nå musikalisk frihet. / <p>Inspelning av första satsen ur Mozarts violinkonsert i A-dur på Kungliga Musikhögskolan.</p><p></p><p>Antonia Somersalo, violin</p><p>Erik Lanninger, piano</p>

<p>Medverkande: Erik Wallin, Violin och Albert Dahllöf, Piano</p><p>Korngolds Violinkonsert i D-Dur op.35 sats 1, Moderato Nobile</p>

Kognitiv beteendeterapi (KBT) bygger på teorier kring människans tankar, känslor och beteenden. Det är ett samlingsbegrepp för metoder som utformats för att hjälpa människor att förändra problematiska beteenden. Inledningsvis sammanfattas de begrepp som är relevanta för studiens syfte. Statistik visar att psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos klassiska musiker. Syftet med studien var att undersöka hur KBT kan användas för att uppnå ändamålsenliga beteenden i musikalisk övning och fungera som ett hjälpmedel för att hantera problem. Studien byggde på en hermeneutisk grund. Materialet bestod av självobservationer från instudering av Mendelssohns violinkonsert. Dessa tolkades ur ett KBT–perspektiv för att besvara syftet. I resultatet visas integrerandet av KBT–interventioner i form av konkreta exempel där interventionen utformats för att bemöta ett problem i instuderingen. I studiens diskussion analyserades resultatet i form av vilken effekt KBT–interventionerna haft i den musikaliska övningen. / Cognitive Behavioral Therapy (CBT) is based on theories about thoughts, feelings and behaviors. It’s a collective term for methods that serve the purpose of helping people with problematic behaviors. In the introduction the relevant concepts for the study are summarized. Statistics show that mental distress among classical musicians is common. The purpose of the study was to examine how CBT can be applied in order to reach effective behaviors in musical practice and serve as a tool for managing problems. The basis of the study was hermeneutic. The material consisted of self-observations from the study of Mendelssohn violin concerto. These were analyzed from a CBT-perspective to answer the purpose. In the result the integration of CBT-interventions can be viewed in terms of concrete examples where the interventions have been formed to respond to a problem in the practice. In the discussion of the study the result has been analyzed according to what effect the CBT-interventions have had in the musical practice.