Syftet med det här arbetet är att undersöka olika tillvägagångssätt för mig att memorera musik. Jag har arbetat med en klarinettkonsert innehållande tre satser och övat in varje sats med hjälp av olika metoder för att sedan jämföra resultatet. Jag har även gjort en enkätundersökning där jag intervjuar yrkesverksamma musiker som bidragit med tips och insikter om utantillspel. Under arbetets gång reflekterar jag över vilka för- och nackdelar de olika inlärningssätten har och vilka problem jag har stött på i min övning. Stor fokus läggs också på hörselns betydelse för musicerande och inlärning i förhållande till motorikens. Arbetets klingande resultat består i två inspelningar av de tre satserna. Den första inspelningen är gjord i slutskedet av min inlärningsprocess för att dokumentera hur bra jag lyckades lära mig de olika satserna. Den andra inspelningen är gjord efter en fyra veckor lång paus för att kontrollera vilken av satserna jag mindes bäst. Mitt arbete har gjort mig mer medveten om min egen inlärningsprocess. Jag har fått nya verktyg för att öva in musik, både utantill och med noter och fått ökad insikt i hur mitt minne fungerar.

Känslan av musikalisk frihet bidrar till att musikern kan lyssna inåt och bli en del av musiken. Därmed kan musikern uttrycka sig och framföra sina tolkningar på ett konstnärligt sätt i sitt musicerande. I detta arbete undersöker jag hur utantillspel kan bidra till musikalisk frihet. Olika psykiska och fysiska hinder kan påverka spelandet. För påfrestande och orealistiska mål, stress och frustration kan påverka spelet negativt. I detta arbete koncentrerar jag mig på att undersöka memorering och utantillspel som verktyg för att hitta musikalisk frihet. Forskningens syfte är att utreda hur utantillspel kan bidra till musikalisk frihet samt vilka metoder det finns att öva ett stycke utantill från grunden. Strategier för memorering presenteras och tillämpas på första satsen ur Mozarts violinkonsert i A-dur (K. 219). En lyckad strukturerad memoreringsprocess kan bidra till musikalisk frihet medan en bristfällig memorering kan ha en motsatt effekt. Genom att memorera och göra musiken meningsfull kan man genom utantillspel nå musikalisk frihet. / <p>Inspelning av första satsen ur Mozarts violinkonsert i A-dur på Kungliga Musikhögskolan.</p><p></p><p>Antonia Somersalo, violin</p><p>Erik Lanninger, piano</p>

I denna studie undersöks och jämförs två olika tillvägagångssätt som kan tillämpas för att memorera musik. Syftet med arbetet är att utveckla strategier för att jag enklare ska lära mig spela stycken utantill, detta genom att ställa fysisk och mental memorering mot varandra genom instudering av verk från olika genrer och med varierande komplexitetsgrad. Jag använder också formscheman som analysredskap. Tidigare har jag inte haft något bra sätt att memorera stycken på. Vid framföranden har jag ofta tappat bort mig i musiken. Genom studien fann jag att associativ minnesinkodning var mest effektiv av de valda strategierna, men att de alla utvecklade min instuderings- och memoreringsförmåga. Jag fann även att utantillspel inte är ett måste: det är acceptabelt att spela med noter om jag tycker att det låter bättre. / In this study, two different approaches to memorize music are compared. The purpose of the project is to develop my strategies for performing by heart. By engaging in different memorization processes, music works of different genres and difficultness were learned by heart. Furthermore, music analysis is used as a tool for the memorization. In the past, I didn't have a good strategy for memorizing. During performances, I often got lost while playing. Through the study, I found that content addressable access was the most efficient of the selected strategies. However, all strategies developed my abilities to study and memorize music. I also found that memorization is optional: if I think it sounds better, I will use the score when playing.

Att spela ett stycke utan noter är en viktig aspekt i musicerandet, men trots detta finns få konkreta riktlinjer för hur memoreringsprocessen optimeras, och musiker hittar ofta sin egen väg. Syftet med denna studie var därmed att, ur ett designteoretiskt perspektiv, undersöka vilka resurser som ligger till grund för effektiv memorering. För att undersöka detta testades två memoreringsmetoder, konstruerade i linje med tidigare litteratur och forskning, på två Intermezzo av Brahms. Metod ett baserades på mekanisk inlärning utan analys, och metod två baserades på harmonikanalys. Videoobservation och loggbok användes för att dokumentera arbetet för varje metod, och effektiviteten mättes genom antal använda timmar. Resultatet visade att metod två i större utsträckning utnyttjade konceptuellt ramverk jämfört med metod ett, men att metoderna i övrigt liknade varandra i använda resurser. Metod två (5 timmar 15 minuter) var dessutom mer tidseffektiv jämfört med metod ett (14 timmar 20 minuter). I tillägg till den förbättrade effektiviteten bidrog dessutom metod två till större medvetenhet i musicerandet, vilket i sin tur ledde till ökad motivation för memorering. I diskussionen undersöks studiens resultat i relation till tidigare litteratur och forskning. / Playing a piece by heart is an important aspect of being a musician, despite this there are few concrete guidelines for how the memorization process is optimized, and musicians often find their own way. The purpose of this study was therefore to, from a design theory perspective, investigate which resources underlie effective memorization. To investigate this, two memorization methods, constructed in line with previous literature and research, were tested on two Intermezzo by Brahms. Method one was based on mechanical learning without analysis, method two was based on harmonics analysis. Video observation and logbook were used to document the process, efficiency was measured by utilized hours. Results showed that method two depended more on conceptual framework compared to method one, the methods were however similar in other used resources. Method two (5 hours 15 minutes) was more time-efficient than method one (14 hours 20 minutes). In addition to the improved efficiency, method two contributed to greater awareness in the memorization process, which in turn led to increased motivation for memorization. The discussion examines the study's results in relation to previous literature and research.

Syftet med denna uppsats är att genom att ta del av litteratur undersöka hur minnet fungerar i musiksammanhang och att se vilka memoreringsstrategier och metoder som forskningen föreslår och dessa metoders användningsområden. Vidare att jämföra detta med en pianists egna strategier för och tankar om memorering erhållna genom en intervju. Jag jämför dessutom forskningen och pianistens svar med mina egna erfarenheter, tankar och funderingar. Pianisten som valdes för intervjun valdes utifrån hennes långa erfarenhet som pedagog (ca 50 år), med erfarenhet av undervisning på alla nivåer, av ett brett ålderspann, och stor variation på begåvningar, dessutom på grund av hennes långa erfarenhet som professionell musiker. Vidare undersöks pianistens tankar kring och inställning till utantillspel, och därigenom belyses frågan kring utantillspelets funktion och roll. Uppsatsen ger en översiktlig inblick i hur minnet fungerar, och därigenom även verktyg att förstå sig på processerna som ligger bakom memorering. Den ger även tips och råd om olika strategier en musiker kan använda sig av vid instudering och framförallt memorering, hämtat såväl från forskning som från intervjun med pianisten och mina egna erfarenheter. Vidare väcks med uppsatsen frågan om utantillspelets funktion och roll, och spelet med och utan noter jämförs utifrån synen på detta och dess musikaliska skillnader och funktioner. Uppsatsen utgår mestadels från en pianists synvinkel, men informationen kan vara av intresse även för andra instrumentalister och även ur ett musikpedagogiskt perspektiv.

Syftet med detta självständiga arbetet är att utforska min förmåga till att lära mig spela utantill. De två forskningsfrågorna som bär upp syftet är: vilka övningsstrategier använder jag vid spel utan noter? Hur upplever jag övningen när jag spelar med och utan noter? Arbetet utgår från det fenomenologiska perspektivet och baseras på videoobservationer och loggboksanteckningar av mig själv. Resultatet presenteras genom filminspelning och loggbok baserat på mina kommentarer och olika teman som beskriver fokus, metoder i övning, spela med noter, utantillspel och uppspelning för andra människor. Till sist diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning och perspektivet. I denna del diskuteras även fördelar med utantillspel, koncentration och närvaro. / The purpose of this study is to explore my ability to learn how to play music without support from any score in front of me, to play music by heart. The study is supported by the following research questions: what kind of practice- strategy can be used when learning the ability to play music by heart and how it feels and how I perceive the situation to make music when I play with and without notes? This study is based on phenomenological perspective based on a writing-log and video recordings of myself. The result is presented through video recording and logbook based on my comments and different themes that describe my focus, methods in exercise, play by heart and awareness in the present and playing for other people. Finally, the results are discussed in relation to previous research, where the phenomenological perspective is the basis. This section also discusses benefits to play music whitout notes, concentration and presence.