The present study origins from Diana Deutschs work with the octave illusion and investigates if musically trained subjects can give a more correct perception of the octave illusion if their visual senses also get stimulated in form of scores.Ten subjects, with over 20 years experience playing an instrument, participated in the investigation. The result shows that a more correct perception of the octave illusion depends on the educational level in scorereading. Four out of five subjects who valued their knowledge in scorereading as being good or very good reported that the score corresponded to what they could hear in the right ear, which is connected to the dominant hemisphere. When they were instructed to focus on both ears three of these subjects reported that the score corresponded to what they could hear in the left ear, but that they could not hear the lower tone in the right ear. As the scores for the right ear were equal for the identical soundexamples this perception could be an indication that stimuli are percieved as being complex and the interpretation is alternated to the non dominant hemisphere.

Inledning: Forskningsområdet kring notapparaten och dess funktion är ett oerhört outforskat område trots dess långa historia och att den utgör en omfattande del av årsredovisningen. Tidigare studier inom redovisningsområdet kunde fragmentariskt påvisa att noter har möjligheten att fylla olika funktioner, vilket tillsammans med den begränsade kunskapen kring området gav upphov till en studie som utforskar dessa potentiella funktioner och området kring dem. Syfte: Studiens syfte är att utveckla en modell som beskriver notapparatens övergripande funktion samt utöka den begränsade förståelsen för notapparaten. Metod: Studien antar en abduktiv ansats för att i ett inledande steg konstruera en teoretiskt grundad modell baserad på etablerade teorier inom redovisning. Modellen prövas sedan genom en empirisk tvärsnittsstudie av 25 börsnoterade bolags noter. Slutligen utvecklas modellen med hjälp av empiriska upptäckter och identifierade brister i dess struktur och innehåll. Slutsats: Noterna fyller en tydlig identifierbar funktion av att kunna minska informationsasymmetri, skapa en representativ bild av bolags finansiella ställning, signalera unika aspekter till intressenter och ägare, rättfärdiga bolagets finansiella agerande samt skapa och etablera social acceptans. Notapparaten är uppenbarligen dessutom mer användbar för viss typ av kommunikation, primärt informationsorienterad sådan riktad mot ägare. Noternas funktion och dess möjlighet att anta dem påverkas dessutom av noternas innehåll, drivkrafterna bakom redovisning samt externa effekter i form av homogenitet och kontext

Studiens syfte är att se ifall det är möjligt att under en kortare tid bli en bättre a-vistaläsare. För att undersöka detta har jag under en åttaveckorsperiod övat a-vista 15 minuter per dag, med hjälp av en bok just för a-vistaläsning. Ett urval av dessa övningstillfällen har jag videofilmat. Jag har också använt mig av loggbok för att dokumentera mina upplevelser av min egen process. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt ett multimodalt designteoretiskt perspektiv. I resultatet visas hur olika resurser hanteras, samt hur progression i lärandet har varit. Det framkommer att jag under denna period har lärt mig att läsa a-vista bättre än innan. Jag använde mig av kroppsliga resurser i ganska stor utsträckning då jag övade a-vistaläsning. I diskussionen beskriver jag utifrån det designteoretiska perspektivet hur förutsättningarna utifrån den valda boken har varit, samt vilka resurser som användes vid lärandet. / The purpose of this study is to find out if it is possible to become better at sight-reading melodies during a shorter period, in this case eight weeks with 15 minutes of daily training. With a video recorder, I have documented a selection of daily training sessions based on a book that specifically focuses on sight-reading melodies. Furthermore, I have written a logbook to document my personal experiences during the process. Theoretical perspective is design theory. The results shows how different resources are handled, and the learning progression of the process are described. It appears that I during this period, have become better at sight-reading melodies and it is also clear that I use bodily resources quite a lot while practicing sight-reading. Lastly, in the last chapter I discuss the preconditions given by the book and what resources that has been created during my learning period.

Absolut gehör (AG) är förmågan att identifiera eller frammana en specifik tonhöjd utan användning av en referenston. AG kan vara till stor hjälp för de som har det, men det kan även orsaka problem när musik transponeras eller stäms i andra stämningar än vad vi är vana vid. Syftet med denna studie är att få djupare förståelse för vilka musikaliska hinder AG- innehavare kan möta och hur kör- och gehörsundervisning kan förbättras för dem. Tre personer med självidentifierat AG intervjuades om hur deras gehör påverkar deras musicerande och hur de har upplevt gehörsundervisningen under sin musikaliska utbildning. Resultaten visade att transponering generellt utgjorde ett problem för alla tre medan musik i olika stämningar generellt inte gjorde det. Det framkom också att den gehörsundervsning de hade erfarenhet av inte hade anpassats tillräckligt. Resultaten diskuteras utifrån hur man som körledare och gehörslärare kan anpassa sin undervisning för att bättre kunna inkludera AG- innehavare med hjälp av bland annat god tonartsförberedelse och transponerade övningar.

Ideella föreningar är idag viktiga aktörer på det samhällsekonomiska planet tillsammansmed den offentliga och privata sektorn. Redovisning i ideella föreningar i en svensk kontexthar under de senaste decennierna hamnat i skymundan bakom den kommersiellaredovisningen i företag när det kommer till tidigare forskning inom området. Den tidigareforskning som har gjorts har visat på att ideella föreningar har haft en varieranderedovisningspraxis innan det fanns en reglering om hur föreningarna skulle rapportera sinfinansiella ställning, inte minst gällande hur intäkter och kostnader skulle redovisas. Under2000-talets första decennium uppkom allmänna råd och vägledningar utfärdade avBokföringsnämnden för att utveckla god redovisningssed för både företag och ideellaföreningar, samt för att underlätta redovisningsarbetet för dessa. År 2014 infördes K3, ettregelverk för upprättande av koncernredovisning och årsredovisning. Syftet med K3 var attdet skulle ge ytterligare vägledning och råd i den finansiella rapporteringen för både företagoch ideella föreningar för att kunna ge en mer rättvisande bild av den finansiella ställningen.Denna studies syfte är att undersöka hur införandet av K3 har påverkat intäkts- ochkostnadsredovisningen för ideella föreningar i Sverige genom en kvantitativ metod, där eninnehållsanalys genomfördes för att kunna besvara detta. Urvalet i studien utgjordes av 44ideella föreningar som är medlem i branschorganisationen Giva Sverige, vilka ärinsamlingsorganisationer. För att se hur K3 har påverkat intäkts- och kostnadsredovisningenjämfördes föreningarnas årsredovisning för åren 2013 och 2020, där indikatorer baseradepå K3 användes som både berörde vilka intäkts- och kostnadsposter de redovisade ochhuruvida det fanns upplysning i noterna om redovisningsprinciper för intäkterna respektivekostnaderna.För att kunna besvara studiens frågeställning togs hypoteser fram samt teorier som kankopplas till studiens resultat. Teorier som användes var institutionell teori och isomorfism,vilka båda kunde kopplas ihop med studiens slutgiltiga resultat. Hypoteserna användes föratt se om det fanns en statistiskt säkerställd skillnad utifrån antal uppfyllda indikatorer frånK3 år 2013 och 2020, vilket gjordes genom ett t-test. Utfallet av testet visade att fanns enstatistiskt säkerställd skillnad mellan de olika åren, där föreningarna uppnådde flerindikatorer 2013 jämfört med 2020.Slutsatsen är att K3 har förändrat intäkts- och kostnadsredovisningen för de ideellaföreningarna utifrån antal uppfyllda indikatorer. Studien kom även fram till attredovisningen för intäkter och kostnader är mycket tydligare och mer strukturerad för år2020 jämfört med 2013. Det teoretiska och praktiska bidraget för studien är att den bidrarpå det sätt att undersöka den förändring som skett för föreningar det senaste decenniet, inomfältet för redovisningsteori och praxis. Det praktiska bidraget är att föreningar kan få enförståelse hur intäkts- och kostnadsredovisningen sett ut historiskt samt medvetandegöraom att redovisningen av intäkter och kostnader har idag blivit mer enhetlig bland deföreningar som granskats, vilket kan innebära att jämförbarheten mellan dem underlättas.

In relation to children’s musical understanding it becomes meaningful to create material and environments fit for exploring, composing and playing with notes. The aim of the study is to examine and analyse a legocomposing project, set in a pre-school environment through an intra- active perspective. The intra-active perspective, musicking, music related agency and the building blocks of music become this studies theoretical resources. The project was conducted during the course of four weeks, with thirteen five-year-olds.The content that appears in intra-activity between agents revolves around the building blocks of music and the relationship between note value and pulse. Learning through music becomes primary, when the children explore, problematize and create meaning through their musical process. The children become different in themselves through intra-activity with Lego, they become legocomposers, music researchers and soundpainters. In this way Lego can be understood as a performative agent. The empirical material, which was generated by video observations, can be divided into two themes. One where the children in intra-activity compose with Lego and one where the process starts in music and then translates into Lego. The result show that the pre-school teacher acts front-player more often when the process starts in music.

Music as a hub in school presentationsThe aim of the study is to elucidate how making meaning is constituted when lower secondary pupils play music when giving accounts of other school subjects than music. The empirical material consists of four presenta- tions in the subjects of physics, religion and Swedish, which were filmed during ordinary lessons in a lower secondary school. In addition the data consists of nine filmed stimulated recall interviews with the pupils and their teachers, which were also filmed.Social semiotic multimodality constitutes the study’s theoretical and methodological point of departure. The perspective enables investigation of the pupils’ playing of music and music in its multimodal context, and of how different dimensions of meaning are constructed. The filmed presentations were transcribed into music scores in order to visualise the multimodal events of the presentations. Three different categories of meaning were used, ideational, interpersonal and textual meaning, to analyse how music relates to other modes of communication.The results show how the temporal functions of music serve as frame- work and motor, what the music narrates in relation to the subject content and what interpersonal relations the music communicates. The young peo- ple’s knowledge of music manifests itself in the different accounts as an ability to use and adapt musical knowledge to a context where another sub- ject than music is in focus. The presentations of Swedish are travesties of well-known songs and the pupils stick to the given form. In the other presen- tations the pupils themselves had compiled the music and the result was a form of musical works where the music does not follow any model or certain genre. The informants think that this working method implies that the work is experienced as meaningful both to themselves and to the audience.

Syftet med denna uppsats är att genom att ta del av litteratur undersöka hur minnet fungerar i musiksammanhang och att se vilka memoreringsstrategier och metoder som forskningen föreslår och dessa metoders användningsområden. Vidare att jämföra detta med en pianists egna strategier för och tankar om memorering erhållna genom en intervju. Jag jämför dessutom forskningen och pianistens svar med mina egna erfarenheter, tankar och funderingar. Pianisten som valdes för intervjun valdes utifrån hennes långa erfarenhet som pedagog (ca 50 år), med erfarenhet av undervisning på alla nivåer, av ett brett ålderspann, och stor variation på begåvningar, dessutom på grund av hennes långa erfarenhet som professionell musiker. Vidare undersöks pianistens tankar kring och inställning till utantillspel, och därigenom belyses frågan kring utantillspelets funktion och roll. Uppsatsen ger en översiktlig inblick i hur minnet fungerar, och därigenom även verktyg att förstå sig på processerna som ligger bakom memorering. Den ger även tips och råd om olika strategier en musiker kan använda sig av vid instudering och framförallt memorering, hämtat såväl från forskning som från intervjun med pianisten och mina egna erfarenheter. Vidare väcks med uppsatsen frågan om utantillspelets funktion och roll, och spelet med och utan noter jämförs utifrån synen på detta och dess musikaliska skillnader och funktioner. Uppsatsen utgår mestadels från en pianists synvinkel, men informationen kan vara av intresse även för andra instrumentalister och även ur ett musikpedagogiskt perspektiv.

Syftet med detta självständiga arbetet är att utforska min förmåga till att lära mig spela utantill. De två forskningsfrågorna som bär upp syftet är: vilka övningsstrategier använder jag vid spel utan noter? Hur upplever jag övningen när jag spelar med och utan noter? Arbetet utgår från det fenomenologiska perspektivet och baseras på videoobservationer och loggboksanteckningar av mig själv. Resultatet presenteras genom filminspelning och loggbok baserat på mina kommentarer och olika teman som beskriver fokus, metoder i övning, spela med noter, utantillspel och uppspelning för andra människor. Till sist diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning och perspektivet. I denna del diskuteras även fördelar med utantillspel, koncentration och närvaro. / The purpose of this study is to explore my ability to learn how to play music without support from any score in front of me, to play music by heart. The study is supported by the following research questions: what kind of practice- strategy can be used when learning the ability to play music by heart and how it feels and how I perceive the situation to make music when I play with and without notes? This study is based on phenomenological perspective based on a writing-log and video recordings of myself. The result is presented through video recording and logbook based on my comments and different themes that describe my focus, methods in exercise, play by heart and awareness in the present and playing for other people. Finally, the results are discussed in relation to previous research, where the phenomenological perspective is the basis. This section also discusses benefits to play music whitout notes, concentration and presence.

The annual report works as a source of information and basis for decision making for investors where disclosure quality varies between different companies. There is an inherent problem in a conflict of interest between the principal and agent where disclosure quality might suffer because of hidden negative information in ambiguous reasoning. Lower disclosure quality contributes to the annual report not pertaining a fair economic picture which leads to an information gap between companies and investors. The note section in the annual report is eminently important to be able to provide a correct economic analysis to the market. Through measurements of disclosure quality in the note section of the annual report with the help of Fogindex where readability is determined, this study explores the correlation between disclosure quality and misvaluation of the companies’ stocks. Additionally, the study examines if the correlation is strengthened splitting the companies into divisions based on competition of an industry. The result of the study indicates a negative correlation between disclosure quality and misvalution av company stocks. The study cannot indicate that the correlation is strengthened when competition is taken into consideration. The study has been written in Swedish. / Årsredovisningen fungerar som en informationskälla och beslutsunderlag för investerare där upplysningskvaliteten varierar mellan olika företag. Det råder ett inneboende problem i en intressekonflikt mellan principalen och agenten där upplysningskvaliteten kan bli lidande på grund av att negativ information döljs i tvetydiga resonemang. Lägre upplysningskvalitet bidrar till att årsredovisningen inte längre återger en rättvisande ekonomisk bild vilket leder till ett informationsgap mellan företag och investerare. Notavsnittet i årsredovisningen är synnerligen viktig för att kunna ge marknaden en korrekt ekonomisk analys.  Genom att mäta upplysningskvalitet i notavsnittet i årsredovisningen med hjälp av Fogindex där läsvänligheten bestäms, utforskar den här studien sambandet mellan upplysningskvalitet och felvärdering av företagens aktier. Dessutom undersöks det om sambandet förstärks vid uppdelning av bolagen baserat på branschkonkurrens.  Studiens resultat påvisar ett negativt samband mellan upplysningskvalitet och felvärdering av företagens aktier. Studien kan inte visa på att sambandet förstärks när hänsyn till konkurrens tas. Uppsatsen har skrivits på svenska.