The purpose of the study is to investigate how teachers value fiction and how they use it in their everyday teaching. My investigation will be based on a questionnaire presented to teachers in Karlstad and it will focus on their usage of fiction in their everyday teaching. Based on the answers from the questionnaire I have chosen four teachers, two teachers with a similar method of teaching fiction and two using multiple styles when teaching fiction. In addition to these four I have chosen two teachers that will constitute a more traditional way of teaching fiction. These six semi-structured interviews will give me an insight in how fiction is taught in different schools in Karlstad. The result shows that most schools in Karlstad teach in a similar way when it comes to teaching fiction. Most students have their own book and they spend approximately 2-4 hours every week reading them. Reading aloud is the most frequently used teaching method but there are other methods such as drama and discussions. The interviews gave me a deeper understanding of how and why they used their respective methods but also how they would like to improve and develop their teaching when it comes to fiction. My personal reflection is that all teachers believe that reading fiction is an important part of their everyday teaching even though their methods for doing so vary from teacher to teacher. Keywords: Fiction, reading, teaching methods.

<p>Through literature and interviews with pedagogues and pupils, this essay will describe different methods used in order to stimulate and motivate pupils during the process of learning, reading and writing. These methods and exercises prove to be very beneficial and effective. </p><p> </p><p>Many authors consider it important to let pupils learn languages through rhymes and different games during the teaching process. From the interviews, you will see that pedagogues motivate and stimulate pupils through their own experiences. They also believe that you should work with all of the different senses related to reading and writing. Pupils learn easier as a result of these different senses being activated. The environment in the classroom is also a significant part of the teaching process. The literature shows how teachers and pupils also consider the importance of the classroom structure; that it should be divided into different working sections. The teacher also needs to guide the pupils in the right direction while providing them with the necessary tools to do so. The classroom also should be the “pupils” room where they can find comfort and motivation to learn.</p>

Through literature and interviews with pedagogues and pupils, this essay will describe different methods used in order to stimulate and motivate pupils during the process of learning, reading and writing. These methods and exercises prove to be very beneficial and effective.    Many authors consider it important to let pupils learn languages through rhymes and different games during the teaching process. From the interviews, you will see that pedagogues motivate and stimulate pupils through their own experiences. They also believe that you should work with all of the different senses related to reading and writing. Pupils learn easier as a result of these different senses being activated. The environment in the classroom is also a significant part of the teaching process. The literature shows how teachers and pupils also consider the importance of the classroom structure; that it should be divided into different working sections. The teacher also needs to guide the pupils in the right direction while providing them with the necessary tools to do so. The classroom also should be the “pupils” room where they can find comfort and motivation to learn.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilken typ av undervisning som främjarelevers inlärning av läsförståelsestrategier som de sedan kan använda för att utvecklaläsförståelse. Frågeställningen som ligger till grund i arbetet är; Vilken typ av undervisning iläsförståelsestrategier kan främja elevers läsförståelse? Kunskapsöversikten består av ensammanställning av nio vetenskapliga artiklar och en licentiatavhandling som tagits ut genomsystematiska litteratursökningar i olika nationella och internationella databaser för forskning.Resultatet sammanställdes under fem gemensamma teman som kunde urskiljas i deninsamlade forskningen. De teman som togs ut var varierande läsförståelsestrategier iundervisningen, individualiserad undervisning främjar inlärningen, undervisning imetakognitivt tänkande, undervisning i sociala sammanhang och explicit undervisning iläsförståelsestrategier. En slutsats som kunde dras var att även om dessa undervisningsformerkan användas fristående från varandra och vara gynnsamma för eleverna så är desammanhängande och beroende av varandra. Den varierade undervisningen blir exempelvisindividuell då alla elever lär olika. Det metakognitiva tänkandet är en förutsättning förlärande och därför något som man kan och bör arbeta med i alla dessa olikaundervisningssituationerna. I det sociala sammanhanget framhålls explicit undervisning avläsförståelsestrategier som viktiga för att eleverna sedan ska kunna använda dessasjälvständigt.

Motivation är en grundförutsättning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lärande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som präglas av variation och kunskap har dagens lärare en viktig roll när morgondagens samhällsmedborgare ska formas.   Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lärare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlärningsmetoders betydelse för elevers motivation i ämnet matematik. En jämförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlärningsmetoder. Intervjuer med elever och enkätundersökningar med lärare har genomförts och ligger till grund för vårt resultat. Slutsatserna som dragits efter genomförd studie är att en varierad undervisning och lärarens medvetenhet om elevers olika sätt att lära sig måste ligga till grund för motiverande undervisning i skolan.

<p>Motivation är en grundförutsättning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lärande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som präglas av variation och kunskap har dagens lärare en viktig roll när morgondagens samhällsmedborgare ska formas.</p><p> </p><p>Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lärare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlärningsmetoders betydelse för elevers motivation i ämnet matematik. En jämförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlärningsmetoder. Intervjuer med elever och enkätundersökningar med lärare har genomförts och ligger till grund för vårt resultat. Slutsatserna som dragits efter genomförd studie är att en varierad undervisning och lärarens medvetenhet om elevers olika sätt att lära sig måste ligga till grund för motiverande undervisning i skolan.</p>

Karlsson, Therese & Nilsson Therese (2011). Arbetet med läs- och skrivinlärning på två skolor med olika språkliga karaktärer. Lärarutbildningen: Malmö Högskola.Syftet med vårt arbete är att synliggöra och öka kunskapen om hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivinlärning. Vi vill även uppmärksamma likheter och skillnader i deras arbetsmetoder beroende på elevens språkliga förutsättningar. Två av lärarna arbetar på en skola där de flesta eleverna är enspråkiga och de andra två lärarna arbetar på en skola som är av en flerspråkig karaktär. Den tidigare forskning vi använt oss av berör bland annat flerspråkighet, förhållningsätt och inlärningsmetoder. För att kunna uppnå vårt syfte använde vi oss av följande frågeställningar.Hur arbetar lärarna med läs- och skrivinlärning på de båda skolorna?Finns det några likheter och skillnader i lärarnas arbetssätt med läs- och skrivinlärning beroende på elevers olika språkliga bakgrunder?För att få svar på våra frågeställningar utförde vi tre observationer. Vi har även utfört en kvalitativ intervju med varje utvald lärare där frågorna både var öppna och riktade. Vår studie visar att lärarna arbetar efter samma syfte nämligen att lära eleverna bokstavens form korrekt och dess ljud. Detta resultat uppnår de med samma metod nämligen ljudningsmetoden, men deras arbetssätt inom metoden skiljer sig något. De skillnader vi kan se i vår studie är att lärarna på den flerspråkiga skolan arbetar mer koncentrerat med denna metod då hela deras upplägg av läs- och skrivinlärningen bygger på Bornholmsmodellens upplägg.

<p>Syftet med arbetet var att undersöka hur klasslärare i år 1-3 upptäcker dyslexi hos sina elever samt vilka arbetssätt och läsinlärningsmetoder de tillämpar i klassrummet för att hjälpa eleverna.</p><p>För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ ansats, där semistrukturerade djupintervjuer fördes med fyra klasslärare. En innehållsanalys ledde fram till resultatet, som presenterades i form av ett kodschema. Resultatet visade att samtliga informanter upptäckte dyslexi hos sina elever genom de symptom som hör till vanliga kännetecken på dyslexi. En av informanterna använde sig även av välskrivning för att identifiera problematiken. Vad gäller arbetssättet utgjorde lästräning en central insats hos samtliga informanter. Tre av informanterna började lästräna tidigt med sina elever. Dock var det endast en som ytterligare gav dyslektikerna avgörande träning i fonologisk medvetenhet, det vill säga insikt i hur språket är uppbyggt av olika språkljud. Två informanter gav dyslektikerna extra repetitionsövningar och träning i att avläsa ord som ordbilder. Två utgick även från läs- och skrivinlärningsmetoder som, baserat på litteraturen, visar sig vara effektivast vid dyslexi.</p><p>Informanternas hade knappa kunskaper om vad forskningen säger gällande hur klasslärare upptäcker dyslexi och på bästa sätt hjälper dyslektiker. Deras undervisning verkade baseras på erfarenhet snarare än på vad forskning säger i ämnet. Trots informanternas små kunskaper om forskningsrön och trots att mycket i deras arbetssätt inte riktade sig direkt till att hjälpa dyslektikerna använde de sig av ett generellt arbetssätt, riktat mot hela klassen, som ändock var till fördel för dyslektikerna.</p>

<p><strong>Purpose:</strong> my aim was to explore ways that teachers can support students with dyslexia and what/ which tools some teachers / special education teachers use to facilitate students.</p><p><strong>Method:</strong> I used a quantitative method by interviewing some regular teachers and special education teachers</p><p><strong>Results:</strong> In my study, I learned how some teachers can support students by reading loud to them; a main task for the teachers could be to create the love of reading for the students. That task was reinforced by students' self-image.</p>

Syftet med arbetet var att undersöka hur klasslärare i år 1-3 upptäcker dyslexi hos sina elever samt vilka arbetssätt och läsinlärningsmetoder de tillämpar i klassrummet för att hjälpa eleverna. För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ ansats, där semistrukturerade djupintervjuer fördes med fyra klasslärare. En innehållsanalys ledde fram till resultatet, som presenterades i form av ett kodschema. Resultatet visade att samtliga informanter upptäckte dyslexi hos sina elever genom de symptom som hör till vanliga kännetecken på dyslexi. En av informanterna använde sig även av välskrivning för att identifiera problematiken. Vad gäller arbetssättet utgjorde lästräning en central insats hos samtliga informanter. Tre av informanterna började lästräna tidigt med sina elever. Dock var det endast en som ytterligare gav dyslektikerna avgörande träning i fonologisk medvetenhet, det vill säga insikt i hur språket är uppbyggt av olika språkljud. Två informanter gav dyslektikerna extra repetitionsövningar och träning i att avläsa ord som ordbilder. Två utgick även från läs- och skrivinlärningsmetoder som, baserat på litteraturen, visar sig vara effektivast vid dyslexi. Informanternas hade knappa kunskaper om vad forskningen säger gällande hur klasslärare upptäcker dyslexi och på bästa sätt hjälper dyslektiker. Deras undervisning verkade baseras på erfarenhet snarare än på vad forskning säger i ämnet. Trots informanternas små kunskaper om forskningsrön och trots att mycket i deras arbetssätt inte riktade sig direkt till att hjälpa dyslektikerna använde de sig av ett generellt arbetssätt, riktat mot hela klassen, som ändock var till fördel för dyslektikerna.