Purpose: my aim was to explore ways that teachers can support students with dyslexia and what/ which tools some teachers / special education teachers use to facilitate students. Method: I used a quantitative method by interviewing some regular teachers and special education teachers Results: In my study, I learned how some teachers can support students by reading loud to them; a main task for the teachers could be to create the love of reading for the students. That task was reinforced by students' self-image.

Syftet med att undersöka läroböcker i matematik är att få en insikt i hur stor vikt läroböckerna lägger på själva utförandet istället för på slutprodukten. Vi vill även undersöka om läroboken visar att det kan finnas mer än en lösning till en och samma uppgift. Vi bestämde oss för att granska läroböcker i årskurs fyra och utifrån en mall med fem större analysfrågor och dess undergrupper kategoriserade vi de olika läroböckernas uppgifter. Resultatet har visat att ingen av de tre läroböckerna är stora representanter för uppgifter som stimulerar eleverna till ett självständigt tänkande. / The purpice with our study was to see weather the textbooks in Matematics focus on the process solving the question rather than the answer. We also wanted to see if the textbooks engourige the students to be open for more than one solution. We decided to look into three diffrent textbooks in year 4. Our result showed that none of the textbooks that we did our study on encouraged the students to focus on the process rather than the answer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheter och begränsningar inom två läs- ochskrivinlärningsmetoder, traditionell metod respektive ASL – att skriva sig till läsning.Metoden är en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av lärare. Undersökningen utgårfrån tidigare forskning och grundar sig i aktiva lärares erfarenheter. Vidare undersöks hurtillgängligheten av digitala verktyg påverkar lärarnas undervisning. Resultatet visar att demöjligheter som tillkommer vid tillämpning av en traditionell inlärningsmetod är att lärareupplever att de inte behöver lägga lika mycket tid på avkodningsträning med eleverna.Begränsningen och utmaningen som dessa lärare upplever är tillgängligheten till digitalaverktyg samt en väldigt styrd lärarhandledning. Möjligheterna som tillkommer vidtillämpning av ASL handlar om elevernas motivation och lärandelust, samt att metodenskapar gynnsammare förutsättningar för återkoppling när lärare rättar elevers arbeten.Begränsningen som lyfts upp i samband med tillämpning av ASL är tekniska strul som kanförekomma. Samtliga lärare ställer sig positivt till digitala verktyg, men fördelningen av dessaär ojämn och detta påverkar lärarnas undervisningsform inom läs- och skrivarbete.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka vilken effekt har kamratåterkopplingsmodellen har i samband med idrottsundervisning i jämförelse med kontrollgruppen som utövar direkta instruktionsmodellen. Samt vilken av inlärningsteorierna har störst effekt. Vår hypotes är att kamratåterkopplingsmodellen är den inlärningsteori som ger bäst effekt vid inlärning av elevers färdighetsförmågor i momentet basket. Momentet behandlar öga-hand motoriken i form av basket. Metod: Ett före och efter test som innefattade 35 skott från straffkastlinjen – 4,25 m från baslinjen genomfördes. Deltagarna utför 5 övningskast för att därefter kasta 30 försök i 3 block (10 försök/block). Kasten graderas via ett poängsystem och dokumenteras. Totalt var det 6 tillfällen, ett testtillfälle innan experiment, 4 lektioner på 60 minuter/lektion där gruppen fördelades slumpmässigt in i två grupper med en bestämd inlärningsmetod per grupp samt ett testtillfälle efter avslutat experiment. Urvalet utgår från en målpopulation i årskurs 5 och använder sig av ett icke-slumpmässigt urval med ett bekvämlighetsurval på målpopulationen. I studien deltog totalt 28 elever, hälften killar (n=14) hälften tjejer (n=14). Two way repeated measures ANOVA utfördes för att analysera en eventuell statistisk signifikant interaktionsterm. Därefter granskades huvudeffekten för båda faktorerna och avslutades med ett post hoc test för att förstå eventuella skillnader. Resultat: I studiens resultat går det att urskilja att majoriteten av testpersonerna i respektive grupp har förbättrat sitt totala resultat från det första testtillfället till det slutliga resultatet. Det var dock inte en tillräcklig förändring av resultatet för att kunna urskilja något signifikantvärde hos någon av grupperna. Detta då skillnaden mellan för- och eftertest för gruppen med den direkta instruktionsmodellen inte visade på någon signifikans (p=0,758) och detsamma gäller gruppen med kamratåterkoppling (p=0,598). Slutsats: Enligt resultatet från denna studie går det inte att tyda vilket av de två pedagogiska tillvägagångssätten som är det mest effektiva för att leverera önskade lärandemål och färdigheter i undervisningen. I och med detta menar vi att det fortfarande saknas betydande mätningar som jämför olika undervisningsmetoder och strategier som lärare kan använda sig av för att uppnå kompetensbaserade resultat. / Aim: The purpose of the study is to investigate what effect the peer teaching model has in connection with sports education in comparison with the control group that exercises the direct instructional model And which of the learning theories has the greatest effect. Our hypothesis is that peer teaching is the learning theory that gives the best effect when learning skills abilities in basketball. The moment is about eye-hand motor skills in the form of basketball. Method: A pre- and post test that included 35 shots from the penalty shootout - 4.25m from the baseline was completed. The participants perform 5 exercises tries to then throw 30 tries in 3 blocks (10 tries / blocks). The tries were graded through a scoring system and documented. In total there were 6 occasions, one pre-test, 4 lessons in 60 minutes / lesson, where the group was randomly divided into two groups with a specific learning method per group and a post-test. The selection is based on a target population at grade 5 and uses a non-random selection with a comfort selection on the target population. In the study, a total of 28 students participated, half boys (n = 14) as girls (n = 14). Two-way repeated measures ANOVA was performed to analyze any statistically significant interaction term. Thereafter, the main effect was examined for both factors and concluded with a post hoc test to understand any differences. Results: The results of the study show that the majority of test subjects in each group have improved their overall result from the first test case to the final result. However, there was not a sufficient change in the result to be able to discern any significant value in any of the groups. This is because the difference between pre- and post-test for the group with the direct instruction model showed no significance (p = 0.758) and the same applies to the group with peer feedback (p = 0.598). Conclusions: According to the results of this study, it is not clear which of the two pedagogical approaches is the most effective in delivering desired learning objectives and skills in teaching. By this we mean that there are still no significant measurements that compare different teaching methods and strategies that teachers can use to achieve competency-based results.

Syftet med detta självständiga arbetet är att utforska min förmåga till att lära mig spela utantill. De två forskningsfrågorna som bär upp syftet är: vilka övningsstrategier använder jag vid spel utan noter? Hur upplever jag övningen när jag spelar med och utan noter? Arbetet utgår från det fenomenologiska perspektivet och baseras på videoobservationer och loggboksanteckningar av mig själv. Resultatet presenteras genom filminspelning och loggbok baserat på mina kommentarer och olika teman som beskriver fokus, metoder i övning, spela med noter, utantillspel och uppspelning för andra människor. Till sist diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning och perspektivet. I denna del diskuteras även fördelar med utantillspel, koncentration och närvaro. / The purpose of this study is to explore my ability to learn how to play music without support from any score in front of me, to play music by heart. The study is supported by the following research questions: what kind of practice- strategy can be used when learning the ability to play music by heart and how it feels and how I perceive the situation to make music when I play with and without notes? This study is based on phenomenological perspective based on a writing-log and video recordings of myself. The result is presented through video recording and logbook based on my comments and different themes that describe my focus, methods in exercise, play by heart and awareness in the present and playing for other people. Finally, the results are discussed in relation to previous research, where the phenomenological perspective is the basis. This section also discusses benefits to play music whitout notes, concentration and presence.

I samband med att Akademiska sjukhuset bytte ut sitt journalsystem till Cosmic R8.1 gavs utbildningar i det nya systemet till de anställda. Detta arbetets syfte var att undersöka vilka inlärningsmetoder och moment som användes för att utbilda slutanvändarna om det nya journalsystemet före dess införande, samt föreslå eventuella förbättringsmöjligheter baserat på metodernas befintliga stöd i vetenskapliga artiklar. Fyra intervjuer utfördes på tre olika personer som har utformat utbildningarna, utbildat slutanvändare eller varit involverad i både utformning och utbildning. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ analys och genom ett ramverk för utbildning av slutanvändare som baseras på Adaptive structuration theory. Metoderna som användes var kollaborativ inlärning, inlärning från datorer och inlärning med datorer. Dessa metoder har stöd i ett fåtal vetenskapliga artiklar, inga av dessa källor har visat på att de skulle vara sämre än katederundervisning. Två metoder som har fått stöd av fler vetenskapliga artiklar är observationsinlärning och enaktiv inlärning, metoder som baseras på reflektion av andras och egna beteenden. / When the Swedish hospital Akademiska sjukhuset changed its journal system to Cosmic R8.1, training in the new journal system was given to the employees. The purpose of this work was to investigate the training methods and moments used to educate end users about the new journal system before its implementation, and also suggest possible improvement opportunities based on the existing support of the methods in scientific literature. Four interviews were conducted on three different people who have designed the programs, trained end users or have been involved in both design and education. The interviews were analyzed with a qualitative analysis and through a framework for end-user training based on Adaptive Structure Theory. The methods used were collaborative learning, learning from computers and learning with computers. These methods are supported by a few scientific articles, none of these sources have shown that they would be inferior to cathedral teaching. Two methods that have been supported by more scientific articles are observational learning and inactive learning, methods that are based on the reflection of others and their own behaviors.