<p>Syftet med detta alternativa arbete var att ta fram en arbetsform inom textilslöjden som stimulerar alla elever utifrån var och ens förutsättningar till att utvecklas i sin slöjdprocess. Arbetet består av två delar, en alternativ del som innefattar vår arbetsform utvecklad till en elevuppgift. Den skriftliga delen behandlar vägen till vår arbetsform, vad eleverna och lärarna gav för respons samt vårt resonemang kring resultatet. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar planeringen av en arbetsform? Hur påverkar vår processinriktade arbetsform elevens intresse för att utvecklas i sin slöjdprocess? Vad är en lärorik arbetsform enligt eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av tidigare beprövade arbetsmetoder som används i skolorna idag samt av relevant litteratur. För att utvärdera vår alternativa arbetsform gjorde vi en fältstudie på två elevgrupper i år nio. Vi använde oss av olika kvalitativa arbetsmetoder i form av deltagande observation av elevgrupperna, informella samtal och gruppdiskussioner med eleverna, samt semikvalitativa intervjuer med de ordinarie lärarna. Den kvalitativa studien visade till stor del på samstämmighet mellan eleverna vad som var bra samt vad som borde förändras för att det skulle bli en givande arbetsform. Observationer och lärarintervjuer lyfter fram liknande punkter kring tid- och arbetsramar men visar ändå att elevens och lärarens syn på en lärorik arbetsform skiljer sig åt en aning. En av slutreflektionerna är att vi som lärare bör lägga stor vikt på att lära känna de olika individerna i elevgruppen, det kan vara avgörande vid planering av kommande uppgifter för att man som lärare ska kunna handleda och utmana eleven till att utvecklas. Detta anser vi kan ha påverkat vårt slutresultat eftersom vi inte kände eleverna i fråga.</p>

Syftet med detta alternativa arbete var att ta fram en arbetsform inom textilslöjden som stimulerar alla elever utifrån var och ens förutsättningar till att utvecklas i sin slöjdprocess. Arbetet består av två delar, en alternativ del som innefattar vår arbetsform utvecklad till en elevuppgift. Den skriftliga delen behandlar vägen till vår arbetsform, vad eleverna och lärarna gav för respons samt vårt resonemang kring resultatet. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar planeringen av en arbetsform? Hur påverkar vår processinriktade arbetsform elevens intresse för att utvecklas i sin slöjdprocess? Vad är en lärorik arbetsform enligt eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av tidigare beprövade arbetsmetoder som används i skolorna idag samt av relevant litteratur. För att utvärdera vår alternativa arbetsform gjorde vi en fältstudie på två elevgrupper i år nio. Vi använde oss av olika kvalitativa arbetsmetoder i form av deltagande observation av elevgrupperna, informella samtal och gruppdiskussioner med eleverna, samt semikvalitativa intervjuer med de ordinarie lärarna. Den kvalitativa studien visade till stor del på samstämmighet mellan eleverna vad som var bra samt vad som borde förändras för att det skulle bli en givande arbetsform. Observationer och lärarintervjuer lyfter fram liknande punkter kring tid- och arbetsramar men visar ändå att elevens och lärarens syn på en lärorik arbetsform skiljer sig åt en aning. En av slutreflektionerna är att vi som lärare bör lägga stor vikt på att lära känna de olika individerna i elevgruppen, det kan vara avgörande vid planering av kommande uppgifter för att man som lärare ska kunna handleda och utmana eleven till att utvecklas. Detta anser vi kan ha påverkat vårt slutresultat eftersom vi inte kände eleverna i fråga.

Tidigare forskning gällande skrivundervisning visar att den fortfarande genomsyras av ett produktinriktat synsätt snarare än ett processinriktat synsätt. Syftet med följande undersökning är att ta reda på hur elever på en gymnasieskola upplever sin skrivundervisning och om de arbetar med en processinriktad skrivundervisning eller inte. Metoden jag valt för att undersöka detta är en kvalitativ enkätundersökning. Resultatet visar att många av eleverna upplever att skrivprocessen inte finns med som ett vedertaget begrepp i undervisningen eller läroböckerna, men att en stor andel av eleverna upplever respons som något de är positivt inställda till. Min slutsats är att den processinriktade skrivundervisningen inte fått den genomslagskraft den förtjänar.

NO-undervisningen idag ställer stora krav att lärarna ska erbjuda eleverna möjligheter att utveckla sina förmågor inom NO. I grundskolans årskurser 4-6 tilldelas de naturorienterande ämnena få antal timmar vilket leder till att många lärare känner en tidspress inför att hinna med det centrala innehållet inom det angivna tidsutrymmet. Utmaningen blir än mer problematisk av det faktum att bra, pedagogiskt läromedel ofta saknas. En pedagogisk modell som ofta används inom de naturvetenskapliga ämnena är ett elevaktivt öppet undersökande arbetssätt där eleverna får lära sig genom att utforma sina egna undersökningar i och om ämnet. Syftet med den här undersökningen är att belysa tankar, attityder och åsikter kring användandet av IBSE. Vilka möjligheter och hinder anser lärare att det finns med att använda IBSE? och hur påverkas attityderna beroende på deras arbetserfarenhet? Tre lärare med olika lång tid inom yrket intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av den här undersökningen visar att mer erfarna lärare känner sig mer bekväma med att använda IBSE än vad nya lärare gör. Flera kategorier identifieras som hinder och möjligheter. Samtidigt finns det flera likheter mellan de olika grupperna gällande vilka möjligheter och hinder man identifierar med IBSE och hur man lägger upp effektiv och elevaktiverande undervisning. / Biology education in primary schools today puts demands on teachers to develop classroom situations where students get the opportunity to develop their science abilities. In primary school, grade 4-6, the science subjects are assigned a few hours per week and many teachers feel stressed about dealing with the science curriculum’s content in the little amount of time assigned. The challenge gets even more complex by the fact that the lack of good, pedagogically teaching aid is severe. A pedagogically teaching method that is often used in science education is an inquiry approach where students learn by making their own inquiries in and about the subject science. This paper aims to elucidate teachers’ thoughts and attitudes towards an inquiry based science education. What possibilities and what difficulties are there for teachers using an inquiry approach? And how does that relate to the length of their experience as teachers? Three teachers were interviewed with semi-structured interview. The study concludes that more experienced teachers feel more secure and have a higher reliability with an inquiry based science education than newly graduated teachers have. There were different categories both with possibilities and difficulties. Simultaneously, there are several similarities between the two different groups of teachers according to difficulties and opportunities with an inquiry approach, and how to conduct an efficient education that is student centered and student dedicating.

Syftet med att undersöka läroböcker i matematik är att få en insikt i hur stor vikt läroböckerna lägger på själva utförandet istället för på slutprodukten. Vi vill även undersöka om läroboken visar att det kan finnas mer än en lösning till en och samma uppgift. Vi bestämde oss för att granska läroböcker i årskurs fyra och utifrån en mall med fem större analysfrågor och dess undergrupper kategoriserade vi de olika läroböckernas uppgifter. Resultatet har visat att ingen av de tre läroböckerna är stora representanter för uppgifter som stimulerar eleverna till ett självständigt tänkande. / The purpice with our study was to see weather the textbooks in Matematics focus on the process solving the question rather than the answer. We also wanted to see if the textbooks engourige the students to be open for more than one solution. We decided to look into three diffrent textbooks in year 4. Our result showed that none of the textbooks that we did our study on encouraged the students to focus on the process rather than the answer.

Titel: Ett akut förbättringsarbete - En utvärderingsstudie av förändringsprocessen Akuten till Primärvården i Region Jönköpings län Kurs: Kandidatuppsats Civilekonomprogrammet, Controller 15 hp (2FE24E) Lärosäte: Linnéuniversitetet Växjö Författare: Cajsa Gollwitzer, Madeleine Hentzel &amp; Klara Olsson Handledare: Pia Nylinder Examinator: Elin Funck Bakgrund: Dagens hälso- och sjukvård står inför en rad olika utmaningar, där den största utmaningen är den långsiktiga finansieringen. Ett stort problem som återfinns i dagens hälso- och sjukvård är att befolkningen i alltför hög utsträckning söker fel vårdnivå och akutmottagningarna överbelastas med patienter utan akuta besvär. Det är ett problem som inte är långsiktigt hållbart i Sverige då sjukhusens akutsjukvård är betydligt dyrare än primärvård. I Region Jönköpings län startade 2016 en förändringsprocess för att lösa problemet genom att omfördela patientströmmar från akutmottagningen till primärvården. Syfte: Syftet med studien är att genomföra en processinriktad utvärdering av förändringsprocessen för delprojektet Akuten till primärvården. Genom att kartlägga arbetssättet ska vi identifiera styrkor och svagheter som sedan ska ligga till grund för att utforma förbättringsförslag på hur förändringsprocessen kan utvecklas för att uppnå målsättningen. Metod: Forskningen grundar sig i en kvalitativ enfallsstudie med inriktning på utvärderingsstudie. Semistrukturerade intervjuer tillsammans med insamlade dokument har legat till grund för det empiriska materialet. Slutsats: Förändringsprocessen för delprojektet Akuten till primärvården är uppdelad i tre delar; planering, genomförande och uppföljning. En utsedd projektgrupp arbetar med förändringsarbetet med hjälp av olika verktyg. För att utveckla förändringsarbetet måste projektgruppen utforma ett standardiserat arbetssätt som är accepterat av samtliga enheter som medverkar i processen. Rekommendationer för ett bättre förändringsarbete är att införa fler kommunikationskanaler, erbjuda utökat stöd samt öka kunskapen hos de som arbetar inom processen. Marknadsföring av primärvårdens kompetenser kan medföra en effektivare fördelning av patienströmmarna. / Title: An emergency improvement - An evaluation study of the improvement process ER to primary care in Region Jönköping County Course: Bachelor Thesis in Business Administration, Controller 15 hp (2FE24E) Institution: Linnaeus University Växjö Authors: Cajsa Gollwitzer, Madeleine Hentzel &amp; Klara Olsson Tutor: Pia Nylinder Examiner: Elin Funck Context: Today's healthcare is facing a lot of challenges where the biggest challenge is the issue of the long term funding. A big problem with the system today is that many non-acute patients are looking for help in the emergency rooms instead of getting proper help at the primary care. This does not benefit the financial state for Swedish hospitals where emergency care is significantly more expensive than primary care. In 2016, Region Jönköping took an initiative to improve the process by redistributing the non-acute patients from the emergency room back to primary care. Purpose: The purpose of the study is to implement a process-based evaluation of the improvement process ER to primary care. By charting their work, we will try to identify the strengths and weaknesses to provide suggestions of improvements in order to achieve the objectives of the project. Method: The research is based on a qualitative single case study focusing on evaluation studies. Empirical data has been collected through semi-structured interviews and documents. Conclusion: The improvement process ER to primary care is divided into three steps; planning, implementation and monitoring. A chosen team for the project use various tools in the work for improvement. In order to develop and improve this process, the project team has to design a standardized approach that is accepted by all the entities involved in it. Recommendations for such an improved process is to introduce multiple communication channels, provide increased support and expand the knowledge of those working in the process. By marketing the competence within the primary care, the distribution of the patients can get more efficient.