The purpose of this survey is to analyse how systematic feed-forward is described in national and international assessment research, and relate it to swedish teachers descripton of their use of systematic feed forward in their daily work to help students reach the learning-goals in oral presentation in Swedish 2. The methods of this survey are a combination of semi-structured interviews, and a literature study, and the material is interpreted with phenomenography. By that, this study aims to discuss similarities and differences between the teachers declared feed forward practices and the assessment literature. The theoretical outset is a combination of systematic feed forward, and constructive alignment. Thereby this study discuss the relation between explicit learning goals, feed forward, and the students development as speakers. Furthermore this analysis presents the abilities the students procure and how their progress is monitored. One conclusion is that the teachers express an ambition to systematize their feed-forward methods but instead tend to focus on product-oriented knowledge.

Den här systematiska litteraturstudien syftar till att beskriva, utifrån tidigare forskning, vilka kunskaper lärare behöver för att erbjuda elever förutsättningar att nå förståelse inom det matematiska området subtraktion med tiotalsövergång. Insamling av data har skett genom sökningar i databaser samt genom ett nominerat urval utifrån de vetenskapliga artiklar som ansetts relevanta för att besvara studiens forskningsfrågor. Studien bygger på ett ramverk bestående av två kunskapsdimensioner, ämneskunskap samt didaktisk kunskap, och dess underliggande kunskapsformer. Dessa kunskapsformer synliggörs och särskiljs genom att kopplas till vanligt förekommande arbetsuppgifter för lärare. I resultatdelen lyfts vanligt förekommande fel inom subtraktion med tiotalsövergång för elever fram. Studiens resultat belyser vidare kunskapsformen kunskap om elever och innehåll som väsentlig för att stödja elever i dessa svårigheter. Det framgår även att de två kunskapsdimensionerna tycks ha likbördig effekt på undervisningen men framträder olika mycket beroende på om fokus ligger på vilken kunskap läraryrket kräver eller vilken kunskap läraryrket innehåller. Den här studie kan gynna professionen såtillvida att ett synliggörande av de kunskaper som läraryrket kan sägas bestå av, eventuellt kan underlätta lärares reflektion över utvecklingsmöjligheter.

Föreliggande studie har syftat till att, genom semistrukturerade djupintervjuer med professionella retuschörer aktiva i branschen, undersöka om gemensamma steg kunde urskiljas genom respondenternas beskrivningar av arbetsprocessen.Genom studien framkom det att respondenterna beskrev likartade processer samt att samarbete med medarbetare var en viktig faktor för ett utvecklande arbete. Beskrivningarna av arbetsprocessen tydde på att samtliga respondenter hade ett personligt intresse för arbetet och branschen.Respondenterna ansåg även att retuschörens tidigare erfarenhet var betydande och till stor del påverkar tidsåtgången för arbeten. De menade också att tidsåtgången även påverkas av hur utförlig arbetsordern är vid uppstart av projektet. Det framkom även att respondenterna själva inte genomför någon utförlig uppföljning och granskning av hur det slutliga materialet används. / The present study aimed to, through semi-structured in-depth interviews with professional retouchers active in the industry, examine if common steps could be identified by the respondents’ descriptions of the work process.The study revealed that respondents described similar processes, and collaboration with colleagues was an important factor for a developing work. The descriptions of the work indicated that all respondents had a personal interest in the work and in the industry.Respondents also felt that the retouchers previous experience was significant and largely affects the duration of the work. They also pointed out that the duration also is affected by the amount of details specified in the work order at the startup of the project. It also emerged that the respondents themselves did not make any detailed follow-up and review of how the final material was used.

Denna studie undersöker vilken syn elever har på den skrivna responsen de får av svenskläraren. Responsgivandet är en stor del av lärarens arbetsuppgifter, och det är därför viktigt att veta hur eleverna mottar och förstår kommentarerna. Det är också viktigt för läraren att veta hur synen skiljer sig mellan olika elever. Studien undersöker även vilken erfarenhet elever i en klass på gymnasiet har av ett processinriktat arbetssätt. Studien har gjorts utifrån följande frågeställningar: Hur upplever elever i gymnasiet respons och kommentarer från lärare- Vad kommenteras i texterna och vad tycker eleverna om kommentarerna?- På vilket sätt tar eleverna till sig kommentarerna? Vilken erfarenhet har eleverna av ett processinriktat arbetssätt? För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ enkätundersökning, vilken gav 21 svar, och 4 kvalitativa intervjuer. Studien utfördes i årskurs ett på gymnasiet. Resultatet av undersökningen visar att elever i samma klass har olika uppfattning om responsen från läraren. Majoriteten av eleverna tycker att det är bra att få kommentarer för att kunna lära sig av sina misstag, och de upplever att det vanligaste som kommenteras är språket. Många elever sade sig ha erfarenhet av ett processinriktat arbetssätt och attityden till detta arbetssätt är positiv. Även om det finns en klar majoritet i de flesta frågorna finns det en stor spridning i klassen där olika åsikter representeras. / This study examines the views students have of the written response they get from their teacher. Giving feedback is a big part of the teacher's duties, and it is therefore important to know how students receive and understand the comments. It is also important for the teacher to know how the views differ between students. The study also examines students’ experiences of a process-oriented working method. The study was made based on the following questions: How do students in upper secondary school experience feedback and comments given by the teacher?- What is commented on in the text and what do the students think about the comments?- How do students make use of the comments? What experiences of a process-oriented working method do students have? To answer the questions a qualitative questionnaire study was carried out and four interviews were made. The questionnaire gave 21 responses. The study was performed in first grade in upper secondary school. The results of the study show that students in the same class have different perceptions of feedback given from the teacher. The majority of the students think it is good to get feedback so they can learn from their mistakes, and they also think that it is their language that is most frequently commented on. Many students said they have experience of a process-oriented working method, and the attitude to this approach is positive. Although the questions were answered with a clear majority in favour of one answer, there was a large spread in the class in which different views were represented.