Den här systematiska litteraturstudien syftar till att beskriva, utifrån tidigare forskning, vilka kunskaper lärare behöver för att erbjuda elever förutsättningar att nå förståelse inom det matematiska området subtraktion med tiotalsövergång. Insamling av data har skett genom sökningar i databaser samt genom ett nominerat urval utifrån de vetenskapliga artiklar som ansetts relevanta för att besvara studiens forskningsfrågor. Studien bygger på ett ramverk bestående av två kunskapsdimensioner, ämneskunskap samt didaktisk kunskap, och dess underliggande kunskapsformer. Dessa kunskapsformer synliggörs och särskiljs genom att kopplas till vanligt förekommande arbetsuppgifter för lärare. I resultatdelen lyfts vanligt förekommande fel inom subtraktion med tiotalsövergång för elever fram. Studiens resultat belyser vidare kunskapsformen kunskap om elever och innehåll som väsentlig för att stödja elever i dessa svårigheter. Det framgår även att de två kunskapsdimensionerna tycks ha likbördig effekt på undervisningen men framträder olika mycket beroende på om fokus ligger på vilken kunskap läraryrket kräver eller vilken kunskap läraryrket innehåller. Den här studie kan gynna professionen såtillvida att ett synliggörande av de kunskaper som läraryrket kan sägas bestå av, eventuellt kan underlätta lärares reflektion över utvecklingsmöjligheter.

Denna kvalitativa textanalys syftar till att beskriva vilken eller vilka kunskapsformer tre utvalda lärarhandledningars undervisningsupplägg kan sägas kännetecknas av. Studien beskriver även vilken av procedurkännedom eller sammanhangsförståelse, rörande subtraktion med tiotalsövergång, som kan sägas ha givits störst utrymme i de utvalda lärarhandledningarna. Studien bygger på två ramverk. Det ena bestående av en precisering av kunskapsformer, vilka kan sägas utgöra grund för lärares arbete. Det andra av en kategorisering av undervisning utifrån vilken utsträckning denna kan sägas främja procedurkännedom respektive sammanhangsförståelse. Dessa kunskapsformer respektive kategorier av kännedom och förståelse synliggörs genom att de kopplas till de undervisningsaktiviteter som presenteras i respektive lärarhandledning. Resultatet visar att lärarhandledningarna präglas av olika kunskapsformer, men att den specialiserade innehållskunskapen är framträdande i två av tre handledningar. Allmän ämneskunskap samt kunskap om innehåll och undervisning kan också sägas vara kännetecknande för lärarhandledningarna. Resultat visar även att två av tre granskade lärarhandledningar till övervägande del presenterar undervisningsaktiviteter vilka gynnar elevernas procedurkännedom. Å andra sidan introducerar en av handledningarna främst undervisningsaktiviteter som kan sägas gynna sammanhangsförståelsen.  Den slutsats samt det bidrag till professionen som denna studie kan sägas bidra med går att koppla till den reflektion som var lärare bör göra gällande sambandet mellan den undervisning som ges och det lärande som sker bland eleverna. Genom att dela in innehållet i procedurkännedom respektive sammanhangsförståelse skapas möjligheter att anpassa innehållet. Denna kategorisering kan eventuellt även hjälpa läraren att se i vilken eller vilka kunskapsformer hans eller hennes utvecklingsmöjligheter ligger.