Den här studien handlar om hur surfplattor används på förskolor. Syftet med undersökningen är att få insikt i hur pedagogerna på förskolorna integrerar surfplattorna för att främja och utveckla barns lärande. Det är en studie med kvalitativt metodval, där observationer och intervjuer har varit metoder för att samla in mitt empiriska material. Studien är gjord på två förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Det empiriska materialet analyseras utifrån teorier kring implementering av teknik i förskolan med hjälp av begreppen innehållskunskap, didaktisk kunskap och teknisk kunskap. Materialet diskuteras också utifrån den potentiella utvecklingszonen. Analysen visar att pedagogerna ställer sig positiva till surfplattor i förskolan men det skiljer sig i hur användningen ser ut på förskolorna. Den visar också att om verktyget används tillsammans med innehåll och didaktik kan man nå surfplattans fulla potential.

Den här systematiska litteraturstudien syftar till att beskriva, utifrån tidigare forskning, vilka kunskaper lärare behöver för att erbjuda elever förutsättningar att nå förståelse inom det matematiska området subtraktion med tiotalsövergång. Insamling av data har skett genom sökningar i databaser samt genom ett nominerat urval utifrån de vetenskapliga artiklar som ansetts relevanta för att besvara studiens forskningsfrågor. Studien bygger på ett ramverk bestående av två kunskapsdimensioner, ämneskunskap samt didaktisk kunskap, och dess underliggande kunskapsformer. Dessa kunskapsformer synliggörs och särskiljs genom att kopplas till vanligt förekommande arbetsuppgifter för lärare. I resultatdelen lyfts vanligt förekommande fel inom subtraktion med tiotalsövergång för elever fram. Studiens resultat belyser vidare kunskapsformen kunskap om elever och innehåll som väsentlig för att stödja elever i dessa svårigheter. Det framgår även att de två kunskapsdimensionerna tycks ha likbördig effekt på undervisningen men framträder olika mycket beroende på om fokus ligger på vilken kunskap läraryrket kräver eller vilken kunskap läraryrket innehåller. Den här studie kan gynna professionen såtillvida att ett synliggörande av de kunskaper som läraryrket kan sägas bestå av, eventuellt kan underlätta lärares reflektion över utvecklingsmöjligheter.

Forskning visar att undervisning av naturvetenskap i förskolans utemiljö främst innefattar ämnetbiologi men däremot förekommer inte kemi och fysik i samma utsträckning, vilket kan bero påbristande självförtroende och otillräcklig kunskap. Det är viktigt att barn redan i förskolan får mötade naturvetenskapliga ämnena och pedagogers PCK är en grundläggande faktor för barns utvecklingoch lärande. Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur pedagogers beskrivningar av attundervisa om naturvetenskap i utomhusmiljön bidrar till deras pedagogiska innehållskompetens,samt om den skulle kunna fördjupas med hjälp av ett planerings- och reflektionsverktyg (CoRe).Föreliggande studie är kvalitativ och utgår ifrån förberedda aktivitetslådor, som tillsammans medCoRe utgör underlag för intervjuer med sex förskollärare. Intervjuerna analyserades medutgångspunkt i socialkonstruktivistisk teori med PCK som teoretisk ram. I resultatet framkommerdet att pedagogerna anser naturvetenskap som ett komplext och svårdefinierat ämne, och det beskrivsatt de inte har tillräcklig ämneskunskap, praktisk erfarenhet och självförtroende för att undervisainom kemi och fysik. Det framkommer även att det inte enbart är ämneskunskaper som är avgörandeför undervisningen, utan de didaktiska kunskaperna är lika viktiga för att skapa en helhet förundervisningen samt för pedagogers PCK. Slutsatsen är att pedagogers medvetenhet om sin PCK äravgörande för att undervisning av alla naturvetenskapliga ämnen ska förekomma i förskolan, ochtillsammans med ett kollegialt arbete med exempelvis CoRe kan PCK utvecklas vidare. / Research shows that teaching science in the preschool's outdoor environment mainly includes subject biology, but on the other hand, chemistry and physics do not occur to the same extent, which may be due to a lack of self-confidence and insufficient knowledge. It is important that children already in preschool meet the science subjects and educators' PCK is a fundamental factor for children's development and learning. The purpose of the present study is to highlight how educators' descriptions of teaching science in the outdoor environment contribute to their pedagogical content competence, and whether it could be deepened with the help of a planning and reflection tool (CoRe). The present study is qualitative and based on prepared activity boxes, which together with CoRe forms the basis for interviews with six preschool teachers. The interviews were analyzed on the basis of social constructivist theory with PCK as the theoretical framework. The results show that the educators consider science to be a complex and difficult-to-define subject, and it is described that they do not have sufficient subject knowledge, practical experience and self-confidence to teach chemistry and physics. It also emerges that it is not only subject knowledge that is decisive for the teaching, but the didactic knowledge is equally important for creating an entirety for teaching as well as for educators' PCK. The conclusion is that educators' awareness of their PCK is crucial for teaching all science subjects to occur in preschool, and together with a collegial work with, for example, CoRe, PCK can be further developed.

Med en ständigt ökande stoffmängd inom gymnasieskolans biologiämne är det en nyckeluppgift för läraren att prioritera undervisningsinnehåll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom ämneskunskap av faktakaraktär även ska tillägna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktär", Nature of science (NOS). Syftet med mitt examensarbete är att utifrån skolans praktik belysa och diskutera förutsättningarna för att använda NOS som innehållsbärande idé där NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielärare i biologi rörande deras uppfattningar om och värderingar av NOS i undervisningen samt om hur de ställer sig till NOS som innehållsbärande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende på skrivningar om NOS utifrån vedertagna NOS-aspekter. Genomgången av styrdokumenten har visat att de innehåller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lärarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begränsad omfattning. Möjliga underliggande faktorer som kan utgöra hinder för NOS i undervisning träder fram i lärarnas utsagor, exempelvis: • NOS tillmäts inte uppmärksamhet i nämnvärd omfattning vid tolkning av styrdokumenten. • Organisatoriska och administrativa hinder för att genomföra undervisning på ett alternativt sätt. • Brist på lättillgängligt undervisningsmaterial passande en undervisningsuppläggning med NOS. • Omedvetenhet hos lärarna om vad som är känt om NOS-undervisning. Utifrån resultaten i denna pilotstudie anser jag att det finns argument som talar för att vidare undersöka möjligheten att låta NOS bilda en struktur som likt en röd tråd får löpa genom undervisningsplaneringen. Examensarbetet har mynnat ut i ett diskussionsunderlag för fördjupad ventilering av NOS som möjlig innehållsbärande idé i biologiundervisningen samt i ett exempel på undervisningsplanering enligt denna idé.