Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus på matematik och slöjd. Syftet är att undersöka om samma definition och tillämpning av kreativitet finns i de båda ämnena. Det görs med hjälp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, så som jämförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som använts till analysen är förutom läroplan och respektive kursplan för grundskolan även de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvärderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör två olika diskurser både när det gäller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det råder en hegemoni inom matematik som inte går att finna inom slöjd. Det framkom också att kreativitet med stor sannolikhet är en flytande signifikant som också bekräftar de separata diskurserna för matematik och slöjd. En viktig slutsats är att styrdokumenten bör ha en uttalad definition för begreppet kreativitet redan i läroplanen för att få en likvärdig elevbedömning inte bara mellan olika skolor utan också mellan ämnen. Samt att samhällets och synnerligen skolvärldens kunskapssyn bör vidgas från vetenskap-teoretisk kunskap till andra kunskapsformer så som praktisk-produktiv kunskap och vad Aristoteles kallar praktisk klokhet.

The aim of this study is to examine exercises in English textbooks and how they vary in terms of what cognitive ability they are intended to train. By using Bloom’s revised taxonomy as a framework, we evaluate how the exercises can be used to train the students’ cognitive abilities. In this study, I ask how many of each cognitive ability are being trained when using the chosen English textbooks. According to the results, most of the exercises in the analyzed books help to practice cognitive abilities of a relatively low complexity, such as remember and understand. More complex cognitive abilities such as apply and analyze are rare in comparison and the most complex cognitive abilities, evaluate and create, are nonexistent. This result is similar to other research where Bloom’s taxonomy has been used to classify textbook exercises. Other research has shown that the exercises mostly practice the lower cognitive abilities as well. While there are likely many reasons for this, one reason could be that the textbook authors don’t need to include exercises of higher cognitive complexity because there are no demands for it, according to the Swedish National Agency for Education’s regulatory documents. That includes both older and newer versions of those documents.

<p>Den här undersökningen bygger på fyra djupintervjuer av samhällskunskapslärare i år 7 - 9. Syftet med undersökningen är att år 7 - 9 lärare i samhällskunskap ska ge sin åsikt om vad de anser vara de viktigaste kunskapsområdena i att undervisa om och hur deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att nå dit. Den här undersökningen är gjord utifrån Folke Vernerssons undersökning om läraruppfattningar i boken "Undervisa om samhället". </p><p>Den här undersökningen visar att samhällskunskapslärarna väljer att undervisa om samma kunskapsområden som tidigare undersökningar visar. Lärarnas motivering för deras val av kunskapsområden är att de vill förbereda eleverna för livet efter skolan. Dessutom vill de fostra eleverna till demokratiska respektfulla medborgare.</p>

Den här undersökningen bygger på fyra djupintervjuer av samhällskunskapslärare i år 7 - 9. Syftet med undersökningen är att år 7 - 9 lärare i samhällskunskap ska ge sin åsikt om vad de anser vara de viktigaste kunskapsområdena i att undervisa om och hur deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att nå dit. Den här undersökningen är gjord utifrån Folke Vernerssons undersökning om läraruppfattningar i boken "Undervisa om samhället". Den här undersökningen visar att samhällskunskapslärarna väljer att undervisa om samma kunskapsområden som tidigare undersökningar visar. Lärarnas motivering för deras val av kunskapsområden är att de vill förbereda eleverna för livet efter skolan. Dessutom vill de fostra eleverna till demokratiska respektfulla medborgare.

Den här systematiska litteraturstudien syftar till att beskriva, utifrån tidigare forskning, vilka kunskaper lärare behöver för att erbjuda elever förutsättningar att nå förståelse inom det matematiska området subtraktion med tiotalsövergång. Insamling av data har skett genom sökningar i databaser samt genom ett nominerat urval utifrån de vetenskapliga artiklar som ansetts relevanta för att besvara studiens forskningsfrågor. Studien bygger på ett ramverk bestående av två kunskapsdimensioner, ämneskunskap samt didaktisk kunskap, och dess underliggande kunskapsformer. Dessa kunskapsformer synliggörs och särskiljs genom att kopplas till vanligt förekommande arbetsuppgifter för lärare. I resultatdelen lyfts vanligt förekommande fel inom subtraktion med tiotalsövergång för elever fram. Studiens resultat belyser vidare kunskapsformen kunskap om elever och innehåll som väsentlig för att stödja elever i dessa svårigheter. Det framgår även att de två kunskapsdimensionerna tycks ha likbördig effekt på undervisningen men framträder olika mycket beroende på om fokus ligger på vilken kunskap läraryrket kräver eller vilken kunskap läraryrket innehåller. Den här studie kan gynna professionen såtillvida att ett synliggörande av de kunskaper som läraryrket kan sägas bestå av, eventuellt kan underlätta lärares reflektion över utvecklingsmöjligheter.

Denna kvalitativa textanalys syftar till att beskriva vilken eller vilka kunskapsformer tre utvalda lärarhandledningars undervisningsupplägg kan sägas kännetecknas av. Studien beskriver även vilken av procedurkännedom eller sammanhangsförståelse, rörande subtraktion med tiotalsövergång, som kan sägas ha givits störst utrymme i de utvalda lärarhandledningarna. Studien bygger på två ramverk. Det ena bestående av en precisering av kunskapsformer, vilka kan sägas utgöra grund för lärares arbete. Det andra av en kategorisering av undervisning utifrån vilken utsträckning denna kan sägas främja procedurkännedom respektive sammanhangsförståelse. Dessa kunskapsformer respektive kategorier av kännedom och förståelse synliggörs genom att de kopplas till de undervisningsaktiviteter som presenteras i respektive lärarhandledning. Resultatet visar att lärarhandledningarna präglas av olika kunskapsformer, men att den specialiserade innehållskunskapen är framträdande i två av tre handledningar. Allmän ämneskunskap samt kunskap om innehåll och undervisning kan också sägas vara kännetecknande för lärarhandledningarna. Resultat visar även att två av tre granskade lärarhandledningar till övervägande del presenterar undervisningsaktiviteter vilka gynnar elevernas procedurkännedom. Å andra sidan introducerar en av handledningarna främst undervisningsaktiviteter som kan sägas gynna sammanhangsförståelsen.  Den slutsats samt det bidrag till professionen som denna studie kan sägas bidra med går att koppla till den reflektion som var lärare bör göra gällande sambandet mellan den undervisning som ges och det lärande som sker bland eleverna. Genom att dela in innehållet i procedurkännedom respektive sammanhangsförståelse skapas möjligheter att anpassa innehållet. Denna kategorisering kan eventuellt även hjälpa läraren att se i vilken eller vilka kunskapsformer hans eller hennes utvecklingsmöjligheter ligger.

Höstterminen 2022 kommer den nya läroplanen Lgr 22 att ersätta den nuvarande läroplanen Lgr 11. Det är därför viktigt att lärarna redan nu sätter sig in i kursplaner i de ämnena de undervisar i. Detta är för att börja förbereda och planera för undervisning inför höstterminen. I detta arbete har två kursplaner i kemi Lgr 11 och Lgr 22 jämförts med varandra. Det som undersöks är hur ämnets syfte har förändrats samt vilken kunskapsform som dominerar i kursplaner i kemi.Episteme, techne och fronesis utgör de viktiga teoretiska aspekter för definition av olika kunskapsformer. Läroplansteori och olika läroplan presenteras i teorin för att få enbättre förståelse för bakgrunden till förändringarna i läroplanen. En kvalitativ analys används som metod där delar av innehållet bryts ut och analyseras. I analysen används ett kodschema för att identifiera de olika kunskapsformer i texterna. Resultat presenteras samtidigt som det förs en diskussion kring förändringarna i innehållet,kunskapsformerna samt eventuell förskjutning av kunskapsformerna mellan Lgr 11 ochLgr 22. I slutsatsen besvaras forskningsfrågorna, resultat diskuteras med en koppling tilltidigare forskning. Det har visat sig att kunsksapsformen fronesis dominerar i kemins kursplaner och att det inte har skett några större förändringar i innehållet i Lgr 22 jämfört med Lgr 11. Utifrån analys av syftestexten har kemins kursplaner fokus på färdigheter där elever förväntas att handla klokt i olika situationer. Faktakunskaper har blivit mer avgränsade till ämnet kemi i Lgr 22 samtidigt som dessa inte har ökat i omfattning jämfört med Lgr 11. Det förs också en metoddiskussion och diskussion kring den framtida yrkesrollen utifrån undersökningens resultat. Arbetet avslutas med förslag till vidare forskning.