I svenska skolan används matematikboken flitigt av eleverna, och den har stor betydelse för läraren vidlektionsplaneringar. Följandeexamensarbete syftar till att öka kunskapen om i hur stor utsträckning räkning av uppgifter i matematikbokenunder lektionstidförbereder eleven inför att skriva det nationella ämnesprovet i matematik för åk 9. Hur lyfter läroböcker från vanligt förekommande läromedelsförlag matematikförmågorna, i relation till det nationella provet, och hur påverkar svårighetsnivån matematikkunskaperna? Enligt läroplanen ska eleven ges förutsättningar att utveckla fem förmågor, tidigare benämnt kompetenser, i matematik i grundskolan. Här utfördes en läromedelsanalys som visarattbegrepps-och metodförmågan tränas i störst utsträckning, på bekostnad av främst resonemangsförmågan och där efterproblemlösnings-och kommunikationsförmågan. Läroböckerna och deras svårighetsnivåer uppvisade liknande trend, och rankades efter uppskattad måluppfyllelse, men de är sannolikt otillräckliga efter matchning mot det nationella provet. Läraren rekommenderas därför att komplettera undervisningen med andra arbetsformer och mer utforskande, laborativa, arbetssätt än enbart enskild räkning.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som finns för en utveckling av teknikundervisningen i grundskolans tidigare år. Studien utfördes på fem skolor i en mindre kommun i Norrbottens inland. I studien användes en blandning av kvantitativa och kvalitativa studier genom ett enkätformulär till en större grupp informanter samt intervjuer med ett fåtal, för att få ett så brett och tydligt resultat som möjligt. Parallellt med dessa undersökningar har styrdokument, för ämnet aktuell litteratur och tidigare forskning gällande det tekniska kunskapsområdet studerats. En översyn har också gjorts över vilka åtgärder som tagits och vilka som planeras för att stärka teknikämnet i skolan. Genom denna triangulering anser jag att jag kommit fram till en klar bild av hur det kan se ut ute i våra pedagogiska verksamheter idag när det gäller teknikämnet. I studien framkom att teknikämnet är eftersatt och att förutsättningarna för lärarnas möjligheter att arbeta med och utveckla teknikämnet i skolan inte upplevdes som goda av vare sig lärare eller rektorer. Som exempel på begränsande faktorer nämndes brist på tid, resurser och läromedel samt inte minst fortbildning. Studien visade dock även på möjligheter och framtidstro. Nya målkonkreti-seringsdokument har skrivits i aktuell kommun och tillsammans med den nya kursplan som är på väg från nationellt håll, känns ämnet idag mer aktuellt än någonsin. En framgångsrik utveckling av teknikundervisningen är inom räckhåll.</p>

<p>Multiprofessional teams is a common way of organizing the work in rehabilitation</p><p>medicine clinics. Team members are usually physicians, physiotherapists, occupational</p><p>therapists, counselors and nurses where the counselor is the only one from the psycho-</p><p>social discipline. Team care interventions are provided from a holistic perspective in</p><p>which the patient's physical, psychological and social rehabilitation is taken into</p><p>consideration. The meetings between the professional team and patient have the main</p><p>purpose to increase patient participation. The aim of the study is to observe and analyze</p><p>communication between the professionals, the patient and their relatives during team</p><p>meetings. The purpose is specified into two questions; “how is the word divided between</p><p>the participants?” and “which area of knowledge is dominant?”. Another focal point is</p><p>how and to what extent the social work is noticeable. The study has a qualitative</p><p>approach and is based on four video observations.  The analyze is based on</p><p>communicational- and role theory. The results shows that the strong medical context</p><p>characterize the meetings and focus of the meeting is on the physical aspects of</p><p>rehabilitation. The counselor and the social work has a relatively small presence</p><p>compared to other professions. Further implication is that the team professionals use a</p><p>variety of communication techniques to increase patient participation.</p>

Multiprofessional teams is a common way of organizing the work in rehabilitation medicine clinics. Team members are usually physicians, physiotherapists, occupational therapists, counselors and nurses where the counselor is the only one from the psycho- social discipline. Team care interventions are provided from a holistic perspective in which the patient's physical, psychological and social rehabilitation is taken into consideration. The meetings between the professional team and patient have the main purpose to increase patient participation. The aim of the study is to observe and analyze communication between the professionals, the patient and their relatives during team meetings. The purpose is specified into two questions; “how is the word divided between the participants?” and “which area of knowledge is dominant?”. Another focal point is how and to what extent the social work is noticeable. The study has a qualitative approach and is based on four video observations.  The analyze is based on communicational- and role theory. The results shows that the strong medical context characterize the meetings and focus of the meeting is on the physical aspects of rehabilitation. The counselor and the social work has a relatively small presence compared to other professions. Further implication is that the team professionals use a variety of communication techniques to increase patient participation.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som finns för en utveckling av teknikundervisningen i grundskolans tidigare år. Studien utfördes på fem skolor i en mindre kommun i Norrbottens inland. I studien användes en blandning av kvantitativa och kvalitativa studier genom ett enkätformulär till en större grupp informanter samt intervjuer med ett fåtal, för att få ett så brett och tydligt resultat som möjligt. Parallellt med dessa undersökningar har styrdokument, för ämnet aktuell litteratur och tidigare forskning gällande det tekniska kunskapsområdet studerats. En översyn har också gjorts över vilka åtgärder som tagits och vilka som planeras för att stärka teknikämnet i skolan. Genom denna triangulering anser jag att jag kommit fram till en klar bild av hur det kan se ut ute i våra pedagogiska verksamheter idag när det gäller teknikämnet. I studien framkom att teknikämnet är eftersatt och att förutsättningarna för lärarnas möjligheter att arbeta med och utveckla teknikämnet i skolan inte upplevdes som goda av vare sig lärare eller rektorer. Som exempel på begränsande faktorer nämndes brist på tid, resurser och läromedel samt inte minst fortbildning. Studien visade dock även på möjligheter och framtidstro. Nya målkonkreti-seringsdokument har skrivits i aktuell kommun och tillsammans med den nya kursplan som är på väg från nationellt håll, känns ämnet idag mer aktuellt än någonsin. En framgångsrik utveckling av teknikundervisningen är inom räckhåll.

<p>Den här undersökningen bygger på fyra djupintervjuer av samhällskunskapslärare i år 7 - 9. Syftet med undersökningen är att år 7 - 9 lärare i samhällskunskap ska ge sin åsikt om vad de anser vara de viktigaste kunskapsområdena i att undervisa om och hur deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att nå dit. Den här undersökningen är gjord utifrån Folke Vernerssons undersökning om läraruppfattningar i boken "Undervisa om samhället". </p><p>Den här undersökningen visar att samhällskunskapslärarna väljer att undervisa om samma kunskapsområden som tidigare undersökningar visar. Lärarnas motivering för deras val av kunskapsområden är att de vill förbereda eleverna för livet efter skolan. Dessutom vill de fostra eleverna till demokratiska respektfulla medborgare.</p>

Den här undersökningen bygger på fyra djupintervjuer av samhällskunskapslärare i år 7 - 9. Syftet med undersökningen är att år 7 - 9 lärare i samhällskunskap ska ge sin åsikt om vad de anser vara de viktigaste kunskapsområdena i att undervisa om och hur deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att nå dit. Den här undersökningen är gjord utifrån Folke Vernerssons undersökning om läraruppfattningar i boken "Undervisa om samhället". Den här undersökningen visar att samhällskunskapslärarna väljer att undervisa om samma kunskapsområden som tidigare undersökningar visar. Lärarnas motivering för deras val av kunskapsområden är att de vill förbereda eleverna för livet efter skolan. Dessutom vill de fostra eleverna till demokratiska respektfulla medborgare.

Syftet med arbetet är att genom litteraturstudier och intervjuer söka svar på frågor rörande högstadielärares syn på undervisningen inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Därtill beskrivs skolornas organisation av denna undervisning, vad som ingår i kunskapsområdet samt hur man lägger upp och genomför en värdefull undervisning. De för arbetet centrala frågeställningarna är; - Vilka mål finns för sex- och samlevnadsundervisningen? - Uppfylls målen för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? - Vad bör sex- och samlevnadsundervisningen innehålla för att den skall kännas värdefull? - Vilka undervisningsformer lämpar sig för kunskapsområdet så att det skall kännas värdefullt? Studien inleds med en litteraturgenomgång. I denna ges en historisk återblick på sex- och samlevnadsundervisningens utveckling, en redogörelse för vad styrdokumenten anger för kunskapsområdet, en sammanfattning av Skolverkets granskning av sex- samlevnadsundervisningen, samt kunskapsområdets innehåll och metod. Därefter följer en redovisning av den empiriska studien i form av åtta intervjuer vilka genomförts med lärare i närområdet. I diskussionen flätas arbetets teori och empiri samman genom en jämförelse av litteraturgenomgång och studiens resultat. Centralt i diskussionen är frågeställningarna om mål och måluppfyllelse, innehåll och undervisningsformer.

<p>Syftet med arbetet är att genom litteraturstudier och intervjuer söka svar på frågor rörande högstadielärares syn på undervisningen inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Därtill beskrivs skolornas organisation av denna undervisning, vad som ingår i kunskapsområdet samt hur man lägger upp och genomför en värdefull undervisning. De för arbetet centrala frågeställningarna är; </p><p>- Vilka mål finns för sex- och samlevnadsundervisningen? </p><p>- Uppfylls målen för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? </p><p>- Vad bör sex- och samlevnadsundervisningen innehålla för att den skall kännas värdefull? </p><p>- Vilka undervisningsformer lämpar sig för kunskapsområdet så att det skall kännas värdefullt? </p><p>Studien inleds med en litteraturgenomgång. I denna ges en historisk återblick på sex- och samlevnadsundervisningens utveckling, en redogörelse för vad styrdokumenten anger för kunskapsområdet, en sammanfattning av Skolverkets granskning av sex- samlevnadsundervisningen, samt kunskapsområdets innehåll och metod. Därefter följer en redovisning av den empiriska studien i form av åtta intervjuer vilka genomförts med lärare i närområdet. </p><p>I diskussionen flätas arbetets teori och empiri samman genom en jämförelse av litteraturgenomgång och studiens resultat. Centralt i diskussionen är frågeställningarna om mål och måluppfyllelse, innehåll och undervisningsformer.</p>

Skolverket implementerar nytt kunskapsområde hösten 2022. Detta nya kunskapsområde kallas Sexualitet, samtycke och relationer och ska genomsyra alla ämnen, framför allt i svenskan. Syftet med detta examensarbete är att analysera tre litterära verk utifrån de teman Skolverket tar upp som ska bearbetas i svenskundervisningen för att kunna bearbeta det nya området: kärlek, kön, relationer och sexualitet. Om urvalet av litteratur kan främja ingången för litteratursamtal inom Sexualitet, samtycke och relationer är även något som undersökts i detta arbete. Studien baseras på en litteraturanalys av litterära verk som svensklärarna på en gymnasieskola i Stockholmsområdet använder sig av där närläsning med ett hermeneutiskt synsätt har anammats. Analyserna visar att litteraturen som används i svenskundervisningen innehåller de teman Skolverket tar upp på ett eller annat sätt. Litteraturen har därmed potential att främja ingången för litteratursamtal inom det nya kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer. Forskning visar att samhällets goda avsikter med sexualundervisningen i skolan inte riktigt når fram till eleverna och därmed uppfylls inte dessa avsikter. Detta är följaktligen en utgångspunkt i detta examensarbete. Att sexualundervisningen således behöver förändras och uppdateras för att anpassas till elevernas behov är därmed en slutsats vi genom detta arbete drar. Tack vare Skolverkets implementering av det nya kunskapsområdet är en förändring på god väg och skolan kommer därför förhoppningsvis snart att ha etablerat en jämställd och adekvat sexualundervisning där fler känner sig inkluderade oavsett sexualitet.