I svenska skolan används matematikboken flitigt av eleverna, och den har stor betydelse för läraren vidlektionsplaneringar. Följandeexamensarbete syftar till att öka kunskapen om i hur stor utsträckning räkning av uppgifter i matematikbokenunder lektionstidförbereder eleven inför att skriva det nationella ämnesprovet i matematik för åk 9. Hur lyfter läroböcker från vanligt förekommande läromedelsförlag matematikförmågorna, i relation till det nationella provet, och hur påverkar svårighetsnivån matematikkunskaperna? Enligt läroplanen ska eleven ges förutsättningar att utveckla fem förmågor, tidigare benämnt kompetenser, i matematik i grundskolan. Här utfördes en läromedelsanalys som visarattbegrepps-och metodförmågan tränas i störst utsträckning, på bekostnad av främst resonemangsförmågan och där efterproblemlösnings-och kommunikationsförmågan. Läroböckerna och deras svårighetsnivåer uppvisade liknande trend, och rankades efter uppskattad måluppfyllelse, men de är sannolikt otillräckliga efter matchning mot det nationella provet. Läraren rekommenderas därför att komplettera undervisningen med andra arbetsformer och mer utforskande, laborativa, arbetssätt än enbart enskild räkning.

While human capital is repeatedly recognized as the most critical source of organizational capabilities, transformational changes to business environments are causing challenges related to human resource development. Against the backdrop of this, the emerging European Lithium-ion battery industry is facing headwinds in supplying critical engineering talent with the right skill set to enable the significant predicted growth of the industry. To bridge skill gaps, and reduce such bottleneck, studies suggest that mapping competencies is critical. However, there is a lack of consensus regarding the definition of competence, and few empirical studies providing concrete meaning to it. Hence, the purpose of this qualitative case study is to identify competencies and perceived skill gaps in the context of a leading European battery player, catering to the need of both the industry and the researched field. The secondary data of the study includes a literature review consolidating existing literature on occupational competence and approaches to competence in a conceptual framework. The framework consists of twenty-two competence components and five competence dimensions: cognitive competence, functional competence, methods-and process competence, meta competence, and social competence. The primary data consists of interviews with managers and recruiters at the case company. Collected data was analyzed along the dimensions of the conceptual framework. The study reveals common competency requirements and skill gaps across multiple roles. Competencies include, but are not limited to structured problem solving, electrochemistry, Lithium-ion battery knowledge, and autonomy, while skill gaps include serial manufacturing and quality standards. The theoretical implication of the study encompasses accuracies and challenges related to the number of dimensions used for defining derived competencies. The practical implications relate to synergies in competence development efforts. / Humankapital har ständigt erkänts som den mest kritiska resursen hos organisationer. Samtidigt orsakar omvälvande förändringar i affärsmiljöer utmaningar relaterade till säkerställandet av dessa resurser. Givet detta, möter den framväxande Europeiska Litium-jon batteri-industrin motvind gällande identifiering och rekrytering av talanger med rätt kompetens, vilket krävs för att möjliggöra den stora tillväxten industrin står inför. För att lyckas överkomma denna flaskhals och utveckla de kompetenser som krävs, tyder studier på att kartläggning av kompetens är avgörande. Det råder dock brist på samförstånd kring definitionen av kompetens, med få empiriska studier som konkretiserar ämnet. Därav är syftet med denna kvalitativa fallstudie att identifiera kompetens och kompetensgap hos en ledande Europeisk batteri-spelare, vilket avser att tillgodose behoven hos både industrin samt det undersökta forskningsområdet. Studiens sekundära data inkluderar en litteraturöversikt som sammanställer befintlig litteratur kring definitionen av yrkeskompetens och kompetensramverk i ett konceptuellt ramverk. Ramverket består av tjugotvå kompetenskomponenter och fem kompetensdimensioner: kognitivkompetens, funktionell kompetens, metod- och processkompetens, metakompetens och socialkompetens. Primär data består av intervjuer med chefer och rekryterare hos uppdragsgivaren. Insamlad data analyserades i relation till dimensionerna i det konceptuella ramverket. Studien påvisar gemensamma kompetenser och kompetensgap hos flera roller. Kompetenserna inkluderar exempelvis strukturerad problemlösning, elektrokemi, kunskap om litium-jon batterier och autonomi, medan kompetensluckor inkluderar serietillverkning och kvalitetsstandarder. Det teoretiska bidraget av studien är en analys av det presenterade konceptuella ramverket. Analysen påvisar både möjligheter och utmaningar relaterat till antalet dimensioner som används för att definiera kompetenser. Det praktiska bidraget av studien avser synergier i kompetensutvecklingsinsatser.