Syftet med rapporten är ta reda på vad som motiverar de anställda till kompetensutveckling, genom att titta på teoretisk och praktisk kunskap och motivation i samband med kompetensutveckling. De teoretiska och praktiska perspektivet utgår från begreppen techne, fronesis och episteme. Fokusen i rapporten ligger på inre och yttre motivation och är definierat utifrån Herzberg och Ellströms definition på motivation. Rapporten är av kvalitativ karaktär med intervjuer som undersökningsmetod. Intervjuerna är genomförda på sex medarbetare i en statlig organisation. Resultatet av rapporten visade att de inre faktorerna, som till exempel, den egna personliga utvecklingen gjorde medarbetarna motiverade, medan yttre faktorer som till exempel lön, hade mindre påverkan och att den praktiska kunskapen inom utbildningar är vad som motiverar de anställda mest.

In the essay, the balance between being an educator and a mother of a child with autism is explored in respect to how the roles might influence the actions of a pre-school teacher. Writing is used as a method of reflection, it gives the teacher a chance to take a step back and view her practical experiences from a novel perspective; conclusions are recounted throughout the teachers narrative. The essay is based on the following questions; which problems might arise in the meeting with parents such as Adams where there is a suspicion of autism for the child? Which advantages/disadvantages might the teacher’s personal experience of autism have for the role as educator? How would the dual roles as educator and mother of an autistic child best be balanced in the future? The essay highlights special educational and parent perspectives on the matter of autism. Professor of pedagogy Claes Nilholm, specializes in special needs education. Nilholm discusses the existence of compensatory and critical perspectives on autism in the classroom, which are presented in the essay as a problematic dichotomy which the teacher must navigate. Based on the work performed by psychologist Lennart Lindqvist the teacher presents her own experiences of being a mother of a child with autism and how it affects her role as educator. From the reflective process the teacher concluded that personal experience from children with autism might be of advantage in the educational environment but has distinct disadvantages when communicating with parents. Aristoteles three forms of knowledge episteme, techne and fronesis were used to further highlight the difficulties when dealing with parents of children with suspected autism. Especially the concept of fronesis was discussed in relation to the teacher’s narrative as an influencing factor. Fronesis, the wisdom to act correctly in a given situation, was concluded be of advantage in the role as educator. When meeting parents of children with suspected autism the teachers unprocessed feeling on the matter may become a disadvantage. The aim of the essay was to deepen the knowledge of the teachers own experiences in order to better utilize them in the role as an educator.

Essän handlar om samlingen i förskolan där jag har utgått från ett dilemma där ett barn blir utskickad från samlingen för att hen inte kan sitta still och behålla fokus. Då jag betraktar denna situation utifrån börjar jag reflektera kring om det är rätt av oss pedagoger att utesluta barn från samlingen. Jag börjar ifrågasätta om samlingen är meningsfull för alla barn och varför vi har samling. Jag blir nyfiken på hur synen på samlingen utvecklat sig i den svenska förskolan från 1830-talet och fram till nu och om barn ska delta mot sin vilja? Mitt syfte med min essä är att ta reda på om jag anser att samlingen är viktig. Samlingen som rutin i vår verksamhet diskuteras och jag vill granska dess betydelse och vilken roll pedagogen har i samlingen. Är det viktigt att alla barn deltar? Jag reflekterar kring om vi kan plocka ut samlingens innehåll och implementera det i andra aktiviteter under dagen. Analysen har tre delar. Samlingens historia, pedagogens roll utifrån Foucaults maktteoretiska tankar och pedagogens praktiska kunskap. Jag lyfter genom mitt arbete upp ett obekvämt ämne då jag skriver om pedagogens makt över barnen. Detta är dock ett ämne som behöver lyftas. I mitt arbete använder jag skrivandet som metod för att reflektera och en hermeneutisk tolkning av min personliga berättelse för att kunna reflektera över förskollärarens roll. Det jag har kommit fram till genom mitt arbete är att pedagogen har makt över barnen men att även rutinerna har makt över verksamheten. Pedagogernas makt över barnen kan vara mer eller mindre medveten. Jag kan också se att pedagogens praktiska klokhet har betydelse för hur samlingens utfall blir.

Denna essä handlar om fritt och styrt bildskapande i förskolan. Den praktiska basen för våra reflektioner utgörs av två olika egenupplevda situationer. Syftet med denna vetenskapliga essä är att utforska och undersöka vår syn på arbete med barns bildskapande i förskoleverksamheten. Hur har vår yrkeserfarenhet och livserfarenhet påverkat vår förståelse och tolkningsförmåga i samband med barns bildskapande i förskolan? Vi menar att vi har fått kunskaper genom erfarenheter. Kunskaperna påverkar vårt sätt att agera och vår syn på bildskapande. Vi upplever att det finns olika inställningar bland pedagoger om lärarstyrt och fritt skapande i förskolan och att detta bidrar till konflikter bland pedagoger. Med utgångspunkt i våra egenupplevda situationer och med hjälp av litteraturen reflekterar vi över våra dilemman ur olika vinklar. Våra frågeställningar är: Hur definieras begreppen lärarstyrt skapande respektive fritt skapande?Vilken roll spelar den förförståelse vi har med oss för våra respektive förhållningsätt till bildskapande i förskolan? Vilken roll spelar pedagogernas praktiska kunskap i att navigera mellan fritt och styrt skapande? / This essay concerns free and controlled image creation in preschool. Two separate situations that we have personally experienced make up the practical base of our reflections. The aim of this scientific essay is to explore and study our personal views of work with children’s image creation in preschool. In what ways do our work experiences and personal life experiences affect our understanding of - and ability to interpret- the image creation of children in preschool? We claim that our experiences have given us knowledge: knowledge that affects our notion of- and our ways of acting concerning image creation. We believe that there are different attitudes among pedagogues when it comes to free image creation versus image creation controlled by teachers in preschool, which leads to conflicts. With the guidance of the selected literature and our own experiences of specific situations we reflect on our dilemmas in the experienced situations from different points of view. The essay attempts to answer the following questions: How can one define ideas of free image creation versus teacher controlled image creation in preschool? What role does the pre-understandings that we carry with us have in relation to our ideas and opinions of image creation in preschool? What role does the practical knowledge of the pedagogue have in navigating between free and controller creation?

The aim of this master's thesis is to examine whether librarians working in public libraries see fiction as a source of knowledge, and what role this plays in the educational mission of the public library. This investigation, which consists of a literary study and an empirical section, shows that the concept of phronesis denotes practical wisdom and moral thinking, and that it can be applied to that form of knowledge to which reading can contribute. An important issue in this context is the reader's motivation to learn. The interviews show that librarians see literature as a source from which knowledge can be drawn. When they mediate literature, they believe that they are conveying something of value and they set great store in mediating literature which could have a not inconsiderable import to the borrowers. However, they do not naturally consider what they do as mediating knowledge. The literary studies and the empirical research show that there is a strong connection between the concept of adult education and literature, while the term lifelong learning is now used by people working in public libraries instead of adult education. The concept of lifelong learning connects the informants primarily with work that is directed to adults who are studying. This causes uncertainty as to whether they are actually working with adult education at all. However, public librarians mediate in a way that is considered to be a part of the tradition in adult education. They have a down-up perspective that includes respect for and belief in the abilities of the individual. / Uppsatsnivå: D

<p>Essän är en reflektion som drivs fram av tvivel, missnöje och förhoppningar. I försöket att svara på frågan: Vad är scenografi? blir essän en beskrivning över hur min kunskap kring teaterscenografi har byggts upp. Den beskriver även min förhoppning av vad scenografen och scenografin kan bidra med i en utveckling av teatern och jag föreslår ett tillvägagångssätt.</p><p>Sven-Åke Heed hänför teatern till de föreställande konsterna och låter mimesis i Aristoteles beskrivning, som en imitation av handlingar ge oss en av förutsättningarna för scenografens arbete. Konsekvenserna av detta framgår i beskrivningen av mitt arbete som scenograf.</p><p>Genom en hermeneutisk rörelse mellan delar och helhet inom både scenografin och scenografens arbetsmiljö och den större helheten teaterförställningen, klarnar bilden och scenografens nödvändiga kunskaper framträder.</p><p>Scenografen använder kunskaper och färdigheter från teoretisk - vetenskaplig kunskap - episteme, även om den inte har en framträdande roll i arbetet. En annan form är, praktisk - produktiv kunskap – techne. Den har en dominerande roll då den förknippas med det synliga estetiska resultatet, vilket är det finala beviset för scenografin. I min framställning hävdar jag dock, att den tredje formen, praktisk klokskap – fronesis, är den som styr de övriga två i arbetet med scenografi. Den är tätt sammanvävd med syfte och mål för föreställningen och berör etik och moral. Den leder scenografens arbete genom att avgöra när mina insatser skall ske, i vilken omfattning och med vilka medel jag genomför mitt arbetet. Fronesis är kunskapen som rytmiserar min process. Jag har utgått från Bengt Gustavsson och hans indelning i tre olika kunskapsformer. Han hänvisar till att hans utgångspunkt är Aristoteles och det som han skriver i Den Nichomakiska etiken</p><p>Med hjälp av Hans-Georg Gadamer och Paul Ricoeur fördjupas min reflektion över dilemman och möjligheter i arbetet kring teaterföreställningen. Regissören och scenografens möte kring föreställningsarbetet undersöks i relation till horisonten och dess sammansmältning.</p>

<p>Knowledge is frequently discussed in modern society, and has been since ancient Greece. Our goal is to examine the content of two political documents with the desire to point out their visions about how the Swedish school system should be shaped, in relations to knowledge. More precise this essay is going to concentrate on two specific political parties, Folkpartiet and Vansterpartiet and their official programs on the subject school and education, to see what they say about knowledge. The choice is made on the basis that these parties political standings differ most from each other, in the left/right scale in politics. The qualitative analysis takes its main base from Aristotels concepts of knowledge; Episteme, techne and fronesis, and Bernt Gustavssons modern defenitions of them. The study showed that Folkpartiet want knowledge related to episteme to be the main source of education through out the school system, while Vansterpartiet want fronesis as the central form of knowledge.</p>

Essän är en reflektion som drivs fram av tvivel, missnöje och förhoppningar. I försöket att svara på frågan: Vad är scenografi? blir essän en beskrivning över hur min kunskap kring teaterscenografi har byggts upp. Den beskriver även min förhoppning av vad scenografen och scenografin kan bidra med i en utveckling av teatern och jag föreslår ett tillvägagångssätt. Sven-Åke Heed hänför teatern till de föreställande konsterna och låter mimesis i Aristoteles beskrivning, som en imitation av handlingar ge oss en av förutsättningarna för scenografens arbete. Konsekvenserna av detta framgår i beskrivningen av mitt arbete som scenograf. Genom en hermeneutisk rörelse mellan delar och helhet inom både scenografin och scenografens arbetsmiljö och den större helheten teaterförställningen, klarnar bilden och scenografens nödvändiga kunskaper framträder. Scenografen använder kunskaper och färdigheter från teoretisk - vetenskaplig kunskap - episteme, även om den inte har en framträdande roll i arbetet. En annan form är, praktisk - produktiv kunskap – techne. Den har en dominerande roll då den förknippas med det synliga estetiska resultatet, vilket är det finala beviset för scenografin. I min framställning hävdar jag dock, att den tredje formen, praktisk klokskap – fronesis, är den som styr de övriga två i arbetet med scenografi. Den är tätt sammanvävd med syfte och mål för föreställningen och berör etik och moral. Den leder scenografens arbete genom att avgöra när mina insatser skall ske, i vilken omfattning och med vilka medel jag genomför mitt arbetet. Fronesis är kunskapen som rytmiserar min process. Jag har utgått från Bengt Gustavsson och hans indelning i tre olika kunskapsformer. Han hänvisar till att hans utgångspunkt är Aristoteles och det som han skriver i Den Nichomakiska etiken Med hjälp av Hans-Georg Gadamer och Paul Ricoeur fördjupas min reflektion över dilemman och möjligheter i arbetet kring teaterföreställningen. Regissören och scenografens möte kring föreställningsarbetet undersöks i relation till horisonten och dess sammansmältning.

Knowledge is frequently discussed in modern society, and has been since ancient Greece. Our goal is to examine the content of two political documents with the desire to point out their visions about how the Swedish school system should be shaped, in relations to knowledge. More precise this essay is going to concentrate on two specific political parties, Folkpartiet and Vansterpartiet and their official programs on the subject school and education, to see what they say about knowledge. The choice is made on the basis that these parties political standings differ most from each other, in the left/right scale in politics. The qualitative analysis takes its main base from Aristotels concepts of knowledge; Episteme, techne and fronesis, and Bernt Gustavssons modern defenitions of them. The study showed that Folkpartiet want knowledge related to episteme to be the main source of education through out the school system, while Vansterpartiet want fronesis as the central form of knowledge.

This essay examines a professional situation where the writer as a consultant is faced with a request for a ”tool” from one of the participants. This request elicits an emotional reaction that leads to the investigation of the tool-word as a metaphor. The Aristotelian concept of fronesis, the practical wisdom, forms the basis for the investigation. The tool-metaphor is seen as an effect of a neoliberal and hyper-individual culture that places the clinical psychologist in a combat between discourses. In an effort to find a more suitable metaphor, an associative comparison is made between the psychologist’s professional activity and dancing as an artform and phenomenon. Thinkers within the phenomenological and hermeneutical traditions as well as dancing philosophers enters into the investigation to highlight how dependent the psychologist is on an improvised interaction in the professional performance, and the importance of an ethically based view on human beings in this interaction.