Få studier har utforskat feministiska förhållningssätt i psykoterapi. Denna studie avsåg att undersöka hur det går att integrera ett feministiskt perspektiv i kognitiv beteendeterapi (KBT). Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade psykologer som arbetar med KBT och som identifierar sig som feminister. Studien hade en abduktiv ansats och materialet analyserades med tematisk analys. Analysen utmynnade i fyra huvudteman: Ifrågasättande och omförhandling av psykologens yrkesroll, Feminism möjliggör att vara kompetent behandlare, Feminism som källa till fritkion samt Besvärade, ambivalenta och obesvärade subjektspositioner. Resultatet visade att informanterna integrerade feminism i KBT genom att ifrågasätta och omförhandla yrkesrollen och arbetsmetoderna, samt genom att tillämpa en strukturell förklaringsmodell. De beskrev att feminism möjliggjorde att vara kompetenta behandlare, men att det också var en källa till friktion. Vidare framkom att de upplevde olika subjektspositioner som bekväma, obekväma eller ambivalenta. Resultatet tolkas som att feminism var till gagn för informanterna och för deras möjlighet att bistå med god vård. / Few studies have researched feminist approaches in psychotherapy. The aim of this study was to explore the possibilities of integrating a feminist perspective in cognitive behavioral therapy (CBT). Six semi-structured interviews with licensed psychologists who worked with CBT and identified themselves as feminists were performed. The study was made with an abductive approach and the data was analyzed with thematic analysis. The analysis resulted in four main themes: Questioning and re-negotiation of the work role, Feminism enables being a competent caregiver, Feminism as a source to friction, and Troubled, ambivalent and untroubled subject positions. Results showed that the interviewees integrated feminism into CBT by questioning and re-negotiating their work role and work methods, as well as adopting a structural model of explanation. They stated that feminism helped them become more competent caregivers, but also that it was a source of friction. In the interviewees’ stories troubled, ambivalent and untroubled subject positions emerged. The results are interpreted as the interviewees experiencing feminism as beneficial for providing good health care.

<p>The aim of this study is to, by individual interviews focusing on specific dimensions of supervision,</p><p>examine how integratively educated PTP-psychologists experience the interaction</p><p>in the supervision they receive as a part of their PTP-work and to describe if and how they</p><p>experience that these components of the supervision promote, does not exert a direct influence</p><p>on or restrain the preservation and development of an integrative psychotherapeutic</p><p>approach and -attitude. The eleven people who are interviewed for this study all belong to</p><p>the group of psychologists who graduated from the first group of psychologists with an integrative</p><p>psychotherapeutic approach at Örebro university in the year of 2007 and who are</p><p>now completing their PTP-work. The interviews were analysed according to a qualitative</p><p>content analysis. The results show that ten out of eleven PTP-psychologists experience that</p><p>the interaction in the supervision is either good or excellent and that this promotes or does</p><p>not exert a direct influence on the integrative approach.</p><p>Keywords: Supervision, PTP-psychologist, integrative approach.</p>

The aim of this study is to, by individual interviews focusing on specific dimensions of supervision, examine how integratively educated PTP-psychologists experience the interaction in the supervision they receive as a part of their PTP-work and to describe if and how they experience that these components of the supervision promote, does not exert a direct influence on or restrain the preservation and development of an integrative psychotherapeutic approach and -attitude. The eleven people who are interviewed for this study all belong to the group of psychologists who graduated from the first group of psychologists with an integrative psychotherapeutic approach at Örebro university in the year of 2007 and who are now completing their PTP-work. The interviews were analysed according to a qualitative content analysis. The results show that ten out of eleven PTP-psychologists experience that the interaction in the supervision is either good or excellent and that this promotes or does not exert a direct influence on the integrative approach. Keywords: Supervision, PTP-psychologist, integrative approach.

Den offentliga vården har genomgått omfattande förändringar de senaste decennierna när New Public Management vunnit mark och lett till tydligare riktlinjer och mer detaljspecificerade krav på de anställda. Minskade möjligheter att bedriva vård utifrån sin egen moral och bedömning leder till etisk stress. Föreliggande studie är den första i Sverige om etisk stress hos psykologer i psykiatrin. En tematisk analys genomfördes med ett explorativt syfte: att undersöka etisk stress hos sju kliniskt verksamma psykologer inom psykiatrisk öppenvård. Analysen visade att specialiserad och likriktad vård samt högt tempo bidrar till etisk stress. Att vara etiskt stressad innebär att stänga av, känna sig ensam och utelämnad, mer sårbar som ny psykolog och att behöva förhålla sig till att arbetet går ut över ens hälsa. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och tänkbara hälsofrämjande åtgärder. Uppslag på framtida forskning presenteras likaså.

<p>Sverige dömer idag personer med utvecklingsstörning till påföljden fängelse på samma grunder som gäller för andra lagöverträdare. Fram till 1992 kunde lagöverträdare med utvecklingsstörning dömas till placering på specialsjukhus men numera särbehandlas inte längre denna grupp. 1999 tillkallade regeringen en kommitté och gav dem i uppdrag att utreda frågor om ansvar och påföljder för psykiskt störda lagöverträdare. Ett förslag som lades fram var en ny form för verkställighet av fängelse, slutet boende, för vissa funktionshindrade, däribland utvecklingsstörda. Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om hur fängelsevård ser ut för personer med utvecklingsstörning som vistas på slutna anstalter, med fokus på sociala och psykologiska aspekter. Studien hade en kvalitativ metod och belyste psykologers erfarenheter av och syn på fängelsepåföljd för personer med utvecklingsstörning. Tidigare forskning har visat att det finns vissa problem som berör intagna med utvecklingsstörning. Vår studie visade på liknande resultat. Psykologerna hade erfarenhet av intagna med intellektuella funktionsnedsättningar och ansåg att det fanns en viss problematik runt dessa personer. Diagnosen utvecklingsstörning var dock inget som psykologerna stött på hos de intagna och det verkade saknas fokus på den här typen av funktionshinder. Psykologerna var dock eniga om att det borde finnas en särskild vårdform för den här gruppen lagöverträdare.</p>

Sverige dömer idag personer med utvecklingsstörning till påföljden fängelse på samma grunder som gäller för andra lagöverträdare. Fram till 1992 kunde lagöverträdare med utvecklingsstörning dömas till placering på specialsjukhus men numera särbehandlas inte längre denna grupp. 1999 tillkallade regeringen en kommitté och gav dem i uppdrag att utreda frågor om ansvar och påföljder för psykiskt störda lagöverträdare. Ett förslag som lades fram var en ny form för verkställighet av fängelse, slutet boende, för vissa funktionshindrade, däribland utvecklingsstörda. Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om hur fängelsevård ser ut för personer med utvecklingsstörning som vistas på slutna anstalter, med fokus på sociala och psykologiska aspekter. Studien hade en kvalitativ metod och belyste psykologers erfarenheter av och syn på fängelsepåföljd för personer med utvecklingsstörning. Tidigare forskning har visat att det finns vissa problem som berör intagna med utvecklingsstörning. Vår studie visade på liknande resultat. Psykologerna hade erfarenhet av intagna med intellektuella funktionsnedsättningar och ansåg att det fanns en viss problematik runt dessa personer. Diagnosen utvecklingsstörning var dock inget som psykologerna stött på hos de intagna och det verkade saknas fokus på den här typen av funktionshinder. Psykologerna var dock eniga om att det borde finnas en särskild vårdform för den här gruppen lagöverträdare.

BakgrundFokus i barnomsorgen har under senare år skiftat och nu har pedagogiken en större roll i förskolan än tidigare. Detta innebär att pedagoger bör arbeta med barns inlärning. För att ett lärande ska ske behöver barn känna sig trygga vilket lyfts av både nationell och internationell forskning.SyfteSyftet med studien är att belysa pedagogers och psykologers tankar och åsikter kring barnens möjligheter att skapa trygga relationer till pedagoger på förskolan.MetodMetoden som har valts är en kvalitativ studie där intervju är redskapet som använts. Fyra pedagoger med lång erfarenhet av arbete på småbarnsavdelning samt en psykolog intervjuades. Genom noggrann analys och bearbetning av det insamlade materialet diskuterades ett resultat fram.ResultatI resultatet framkom det att de yngre barnens vistelsetider har ökat betydligt under senare år. En av orsakerna visade sig vara föräldrarnas arbetsvillkor och vilket område familjer bor. Det framkom även att storleken på småbarnsgrupperna har ökat. Detta i samband med det ökade vistelsetiderna för barnen, försvårar pedagogernas möjligheter att erbjuda barn den tid de behöver för att känna trygghet. Resultatet visar också att det finns en stor medvetenhet hos pedagogerna kring detta. En hög arbetsbelastning med många uppgifter utanför barngrupperna gör att pedagogerna upplever sig frustrerade och maktlösa. Personaltätheten är också en problematik som pedagogerna tacklas med i vardagen. Dock visar resultatet på att pedagogerna har insikt om vikten av ett förhållningssätt som främjar trygga relationer, där man möter kollegor och barn med lyhördhet, acceptans och värme. / Program: Lärarutbildningen

No description available.

This essay examines a professional situation where the writer as a consultant is faced with a request for a ”tool” from one of the participants. This request elicits an emotional reaction that leads to the investigation of the tool-word as a metaphor. The Aristotelian concept of fronesis, the practical wisdom, forms the basis for the investigation. The tool-metaphor is seen as an effect of a neoliberal and hyper-individual culture that places the clinical psychologist in a combat between discourses. In an effort to find a more suitable metaphor, an associative comparison is made between the psychologist’s professional activity and dancing as an artform and phenomenon. Thinkers within the phenomenological and hermeneutical traditions as well as dancing philosophers enters into the investigation to highlight how dependent the psychologist is on an improvised interaction in the professional performance, and the importance of an ethically based view on human beings in this interaction.

Föreliggande studies syfte var att undersöka yrkesverksamma psykologers erfarenheter och hantering av yrkesetiska dilemman kopplat till sociala medier. Studien utgjordes av en kvalitativ ansats och baserades på sex semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades genom induktiv tematisk analys, som mynnade ut i tre huvudteman: Psykologen på sociala medier- föreställningar och förväntningar, Gränser samt Vägledning. Två huvudteman bestod i sin tur av två underteman vardera. Resultatet visade att psykologers erfarenheter av yrkesetiska dilemman bestod av både konkreta erfarenheter och en generell medvetenhet inför potentiella dilemman på sociala medier. De yrkesetiska dilemman som framkom i relation till sociala medier berörde i huvudsak interaktion med patienter, hantering av information om patienter samt självutlämnande information om psykologen. En central aspekt av yrkesetiska dilemman berörde samspelet och gränsdragningen mellan rollen som privatperson och rollen som psykolog på sociala medier. Hanteringen av yrkesetiska dilemman bestod av förebyggande åtgärder och strategier som syftade till att tydliggöra och dra gränser mellan de olika rollerna, där yrkesetiska principer och stöd från arbetsplatsen fungerade vägledande. Studiens resultat kan bidra till att skapa en dialog på arbetsplatser och utbildningar kring etiska dilemman. Därtill belyser studien värdet av en medveten reflektion kring ämnet, vilket kan vara till nytta för den enskilde psykologen i arbetet med patienter. Den kunskap som studien bidrar med kan även vara relevant vid en eventuell uppdatering av Psykologförbundets yrkesetiska principer. / The aim of the present study was to explore psychologists' experiences of ethical dilemmas related to social media, and how these ethical dilemmas are managed. This was explored using a qualitative approach and was based on six semi-structured interviews. The data was analyzed through inductive thematic analysis, which resulted in three main themes: The psychologist on social media - perceptions and expectations, Boundaries and Guidance. Two of the main themes consisted of two sub-themes each. The results showed that psychologists' experiences of ethical dilemmas consisted of concrete experiences and a general awareness of potential dilemmas on social media. The ethical dilemmas that emerged in relation to social media concerned interaction with patients, managing information about patients and self-disclosing information about the psychologist. A central aspect of ethical dilemmas concerned the interplay and demarcation between the private role and the role as a psychologist on social media. The management of ethical dilemmas consisted of preventive measures and strategies aimed at clarifying and establishing boundaries between the various roles, where ethical principles and support from the workplace acted as a guide. The results of the study can contribute to creating a dialogue in workplaces and educational systems about ethical dilemmas. In addition, the study highlights the value of awareness about the subject, which can be useful for the individual psychologist in working with patients. The study may also act as a basis in an eventual update of the Swedish Psychological Association's professional ethical principles.