Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur yrkesverksamma terapeuter förhåller sig till alliansen i kognitiv beteendeterapi. För att undersöka detta har tre intervjuer genomförts med yrkesverksamma som bedriver kognitiv beteendeterapi. Frågeställningarna har varit: Hur lärs alliansskapande beteenden in och vilken betydelse har begreppen för terapeuterna? Hur förhåller sig terapeuterna till alliansen och vad beror förhållningssättet på? Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i två teman: Allians och KBT samt terapeuters förhållningssätt till alliansen. I studien framkommer att inlärning av alliansskapande beteenden är en långvarig process och begreppet har stor betydelse i kognitiv beteendeterapi enligt informanterna. Terapeuterna beskriver många beteenden som alliansskapar. Faktorer som påverkar förhållningssättet kunde härledas till olika faser i terapin, klienters utgångspunkt samt till terapeutiska utmaningar och förhållningssätt.Studiens slutsats är att terapeuter som vill förbättra klienters psykiska mående behöver vara välutvecklad i sin menatliseringsförmåga, uppdaterad på klienten samt pågående skeenden i sig själv och i samspelet dem emellan likväl som på aktuella metoder och forskning. För att lyckas behöver terapeuten vara mottaglig och nyfiken. Psykoterapeut tycks i sin yrkesroll vara professionellt ansvariga i att ta hand om sig själva för att bli en hjälpsam och alliansskapande terapeut.

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur jourkvinnor på två kvinnojourer talar om sin roll som jourkvinna och vad detta får för betydelse för bemötandet och samtalen med de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna. Inom ramen för kvalitativ metod har diskursanalys valts som ansats. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet utgörs av tolv verksamma jourkvinnor. Analysen resulterade i fyra områden: samtal, de hjälpsökande, gränser samt professionell och icke professionell. Resultatet visar att det finns likheter mellan jourkvinnornas sätt att prata om hur de för samtal och bemöter de hjälpsökande och hur professionella samtal beskrivs i litteratur om behandling. Som följd av att de verkar inom en ideell organisation uppstår svårigheter med till exempel gränssättning. Slutligen problematiseras aspekter av ökad professionalisering inom ideell verksamhet.</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur jourkvinnor på två kvinnojourer talar om sin roll som jourkvinna och vad detta får för betydelse för bemötandet och samtalen med de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna. Inom ramen för kvalitativ metod har diskursanalys valts som ansats. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet utgörs av tolv verksamma jourkvinnor. Analysen resulterade i fyra områden: samtal, de hjälpsökande, gränser samt professionell och icke professionell. Resultatet visar att det finns likheter mellan jourkvinnornas sätt att prata om hur de för samtal och bemöter de hjälpsökande och hur professionella samtal beskrivs i litteratur om behandling. Som följd av att de verkar inom en ideell organisation uppstår svårigheter med till exempel gränssättning. Slutligen problematiseras aspekter av ökad professionalisering inom ideell verksamhet.

Výživa u termických úrazů [Nutrition in Thermic Injury]. Bc. ZEMANOVÁ, Markéta, DiS. Praha, 2017. Počet stránek 84, 2. Diplomová práce (Mgr.) Univerzita Karlova, 1.lékařská fakulta Obor: Nutriční specialista Vedoucí práce MUDr. Robert Zajíček, Ph.d Abstract Aim of the thesis is summarizing current knowledge about clinical nutrition of patients with severe thermal injuries. Special emphasis is given to specifics of pediatric patients, who in many aspects react differently. The introduction focuses on history of burn medicine including nutrition, classification of burn injuries, prehospital care and role of individual members of the therapeutical multidisciplinary team logically centring on role of the dietitian. Extreme hypermetabolism, persisting a year or longer after the insult, influences nutritional recommendations including energy, macronutrients (protein, fats and carbohydrates) and micronutrients (minerals, vitamins and trace elements). Mode of administration is influenced as well. Specific facts are shown how these characteristics are reflected in daily dietetic therapy at the Clinic of Burn Medicine of the Prague Vinohrady Faculty Hospital (FNKV). In the investigative part we compare two groups of adult patients with extensive burn injuries. Inclusion criteria were age of 18-65 years, extent of...

No description available.

IKBT är en effektiv behandling för olika typer av problematik och terapeutstöd är en viktig faktor för behandlingens framgång. Det finns dock lite kunskap om vad terapeutstödet består av och vad i det som bidrar till behandlingens effektivitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad terapeuter gör vid iKBT för depression och om detta har ett samband med behandlingsutfall. Data bestod av 644 e-postmeddelanden skickade från 5 terapeuter till 42 klienter vid en återfallspreventionsbehandling för egentlig depression. Kvalitativ innehållsanalys resulterade i 10 beteendekategorier. Efterföljande korrelationsanalyser fann att högre grad av beteendena bekräfta och uppmuntra hade samband med minskning av depressiva symptom, medan en högre grad av öppna frågor, modulinformation, förtydligande av ramar och uppmaningar hade samband med lägre grad av förbättring. Beteendena belysa klientens ansvar samt ställa uppgiftsorienterade frågor hade samband med ökat antal avhopp. Sammantaget fann studien flera terapeutbeteenden av vilka några hade samband med förändrad grad av depression samt avhopp. / ICBT is an effective treatment for various types of problem and therapist support appears to be important for the treatment's success. However, little is known about what it is and what in it that contributes to the effectiveness of treatment. The purpose of this thesis is to examine what therapists do in iCBT for depression and whether this is related to treatment outcome. The data consisted of 644 messages sent from 5 therapists to 42 clients in a relapse prevention treatment for major depression. Qualitative content analysis resulted in 10 behavioural categories. Subsequent correlation analysis found that higher levels of the behaviours to validate and to encourage were related to client improvement, while a frequent use of open-ended questions, module-information, clarification of frameworks and prompts had the opposite effect, i.e. correlated with a lower degree of improvement. Highlighting client's responsibility and asking task-oriented questions was associated to increasing numbers of dropouts. Overall, the study found a number of therapist behaviours, of whom several were associated with changed levels of depression and dropout rates.

No description available.

Nutrition plays a major role in the treatment and preventing the progression of renal disease. Malnutrition is the determining factor for morbidity and mortality in dialysis patients. Patients with renal disease tend to have reduced food intake, due to loss of appetite, depression, but also as a consequence of chronic inflammation or lack of antioxidant mechanisms. Poor nutritional status of these patients must be recognized early and treated. It is important to ensure adequate intake of energy, protein and calcium, and at the same time to reduce intake of potassium, sodium, phosphate and fluids. A supplementation of vitamins and micronutrients may be appropriate. The nutritional status should be checked regularly. The research part demonstrates the dependence of laboratory values on nutritional status and a positive effect of education on patients' compliance with the recommended diet.

Inledning: Färre män än kvinnor söker sig till psykodynamisk terapi, och den mesta kunskapen om män i terapi begränsar sig till subgrupper av män med missbruksproblematik eller kriminalitet. Det är därför väsentligt att öka kunskapen om män i mer generellt inriktad psykodynamisk terapi. Tidigare studier indikerar att när både terapeut och patient är män uppstår särskilda förutsättningar i terapin, som kan försvåra den samkönade terapin. Förståelse av vad som händer i manligt samkönade terapier kan underlätta för män som söker hjälp i psykodynamisk terapi. Frågeställning: Hur upplever yrkesverksamma manliga terapeuter terapimötet med manliga patienter? Metod: Fem manliga terapeuter intervjuades i semistrukturerade enskilda intervjuer. Materialet bearbetades med tematisk kvalitativ analys. Resultat: Resultatet visar att informanterna upplever särskilda förutsättningar i manligt samkönade terapier vad gäller relationen till terapeuten, skam, kontroll, terapimålet och själva terapisituationen. De beskriver att detta kan relateras till mäns tendens att leva upp till normativ maskulinitet även i terapirummet. Dock kan terapeuten fungera som rollmodell och visa på alternativ till normativ maskulinitet. Diskussion: Resultaten överensstämmer med tidigare forskning som påvisat mäns svårigheter att avvika från normativ maskulinitet i terapisituationen. Föreliggande studie uppmärksammar dessutom den manlige terapeutens funktion som rollmodell för alternativa maskuliniter, vilket kan sammankopplas med R. W. Connells teorier om maskuliniteter som ett differentierat begrepp. Ytterligare forskning om män i samkönade terapier är angelägen, i syfte att underlätta för hjälpbehövande män att söka terapi samt för att hjälpa terapeuter att möta män.

The aim of this thesis is to analyze the phenomenon of non-compliance (patient and healthcare provider services) in public rehabilitation surgery, with private physiotherapist and in special lymfocentre surgery using questionnaire. The theoretical part deals with the issue of non-compliance and explains the terms associated with it, describes the kind of rehabilitation, physiotherapy and mention epidemiological data. The result of practical part is the evaluation questionnaire and testing hypotheses.