Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka om det fanns ett samband mellan terapeuters förmåga till medveten närvaro och patienters skattningar av upplevd allians. Undersökningsgruppen bestod av 6 terapeuter med minst grundläggande psykoterapeututbildning. Alla terapeuterna jobbade på samma mottagning för unga vuxna. Patientgruppen bestod sammanlagt av 282 patienter, 16-22 år som alla var kopplade i olika antal till de sex medverkande terapeuterna. Patientskattningarna var utförda under hela 2015 på samtal 1, 2 och 3 vid den berörda mottagningen. Självskattningsinstrumentet KIMS (Kentycky Inventory of Mindfulness Skills) administrerades vid samma tidpunkt för samtliga terapeuter.   Ingen signifikant samvariation kunde uppmätas mellan terapeuternas helskalemått på KIMS och SRS (Session Rating Scale) hos patienterna för samtal 1, 2 och 3. Endast vid indelning i delskalemått kunde en signifikant korrelation påvisas (.160 på 0.01 nivå) mellan KIMS delskala “Agera med Medvetenhet” och samtal 2. Takeffekt kunde uppmärksammas på SRS skattningarna och terapeuterna fick höga poäng på KIMS. Resultatet på KIMS visar på att terapeuterna hade en hög grad av medveten närvaro och patienternas skattningar av upplevd allians visar på höga värden. Diskussion om möjliga confounders lyfts fram för att problematisera resultaten.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur yrkesverksamma terapeuter förhåller sig till alliansen i kognitiv beteendeterapi. För att undersöka detta har tre intervjuer genomförts med yrkesverksamma som bedriver kognitiv beteendeterapi. Frågeställningarna har varit: Hur lärs alliansskapande beteenden in och vilken betydelse har begreppen för terapeuterna? Hur förhåller sig terapeuterna till alliansen och vad beror förhållningssättet på? Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i två teman: Allians och KBT samt terapeuters förhållningssätt till alliansen. I studien framkommer att inlärning av alliansskapande beteenden är en långvarig process och begreppet har stor betydelse i kognitiv beteendeterapi enligt informanterna. Terapeuterna beskriver många beteenden som alliansskapar. Faktorer som påverkar förhållningssättet kunde härledas till olika faser i terapin, klienters utgångspunkt samt till terapeutiska utmaningar och förhållningssätt.Studiens slutsats är att terapeuter som vill förbättra klienters psykiska mående behöver vara välutvecklad i sin menatliseringsförmåga, uppdaterad på klienten samt pågående skeenden i sig själv och i samspelet dem emellan likväl som på aktuella metoder och forskning. För att lyckas behöver terapeuten vara mottaglig och nyfiken. Psykoterapeut tycks i sin yrkesroll vara professionellt ansvariga i att ta hand om sig själva för att bli en hjälpsam och alliansskapande terapeut.