Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur yrkesverksamma terapeuter förhåller sig till alliansen i kognitiv beteendeterapi. För att undersöka detta har tre intervjuer genomförts med yrkesverksamma som bedriver kognitiv beteendeterapi. Frågeställningarna har varit: Hur lärs alliansskapande beteenden in och vilken betydelse har begreppen för terapeuterna? Hur förhåller sig terapeuterna till alliansen och vad beror förhållningssättet på? Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i två teman: Allians och KBT samt terapeuters förhållningssätt till alliansen. I studien framkommer att inlärning av alliansskapande beteenden är en långvarig process och begreppet har stor betydelse i kognitiv beteendeterapi enligt informanterna. Terapeuterna beskriver många beteenden som alliansskapar. Faktorer som påverkar förhållningssättet kunde härledas till olika faser i terapin, klienters utgångspunkt samt till terapeutiska utmaningar och förhållningssätt.Studiens slutsats är att terapeuter som vill förbättra klienters psykiska mående behöver vara välutvecklad i sin menatliseringsförmåga, uppdaterad på klienten samt pågående skeenden i sig själv och i samspelet dem emellan likväl som på aktuella metoder och forskning. För att lyckas behöver terapeuten vara mottaglig och nyfiken. Psykoterapeut tycks i sin yrkesroll vara professionellt ansvariga i att ta hand om sig själva för att bli en hjälpsam och alliansskapande terapeut.

Studien har undersökt vad behandlare upplever är specifikt i behandlingsprocessen, i alliansskapandet samt hur behandlarna påverkats affektivt av mötet med barn och ungdomar i åldrarna 4 till 18 år som blivit utsatta för incest. Fem legitimerade psykologer med erfarenheter från barn och ungdomspsykiatrisk verksamhet intervjuades. Tematisk analys användes vid bearbetning av data. Behandlarna poängterade i resultatet brister i struktur och skyddsaspekt i behandlingsprocessen samt behov av gränser i alliansskapandet. De affekter som oftast framträdde hos behandlarna var negativa affekter som ledsnad och förakt. Resultatet visade även på att behandlarna efterfrågade riktlinjer och vårdprogram specifikt inriktade mot barn och ungdomar som utsatts för incest. Forskning är nödvändig med fokus på evidensbaserade behandlingsmetoder som kan skapa riktlinjer för behandlare inom området. Vidare behövs det forskning med fokus på hur behandlarna påverkas av affekter som uppkommer i terapi med barn och ungdomar som blivit utsatta. / This study has investigated what therapists experience is specific in the treatment process, in the alliance creation and how therapists were affected by affects in meeting with children and adolescents aged 4 to 18 years who were exposed for incest. Five licensed psychologists with experience from child and adolescent psychiatry were interviewed. Thematic analysis was used in data processing. The result showed that therapists underlined a lack of structure and protection in treatment process as well as need for limits in the alliance creation with children exposed for incest. Effects that often emerged from the therapists were negative effects that led to sadness and contempt. The results also showed that the therapists requested guidelines and care programs specifically aimed for children and adolescent who are exposed for incest. Research is needed to produce evidence-based treatment methods that can create guidelines for therapists in the field.More research is needed focusing on how therapists are affected by affects that occur in treatment with child and adolescent who are exposed for incest.

The following paper aims to study the therapeutic alliance between professional counselors working in healthcare and their patients. The purpose of the study is to develop an understanding of how the professional counselors treat clients to create an alliance, how they act when the alliance is deemed damaged and how they follow up the alliance to the client. The study is a qualitative study and to collect data, semi-structured interviews were designed with eight counselors who work in health care. To analyze the data, a thematic analysis was used. The results show that the counselors create alliance to their clients by building trust using a range of character and personality traits and strategies where the characteristics that the counselor and/or the patient possess can influence the difficulty of success. To repair a ruptured alliance, the professional may pause and consider a new approach, discuss the patient's reaction, use metacommunication or backtrack and apologize as strategies. The results show that counselors tend to follow up the alliance with their patients. For the most part, the follow up is done verbally by asking questions about the patient's experience of the meeting. The follow up can take place before, during or after the meeting.