<p>I denna studie undersöks och tolkas ungdomar, behandlingspersonal, socialtjänst och Länsstyrelsen uppfattning om behandlingen på Arken HVB, samt hur ungdomarna upplever sin nuvarande situation. Information om socialtjänstens bedömning och Länsstyrelsens granskning har skett via skandinavisk sjukvårdsinformations kvalitetsindex och dokument från Länsstyrelsens tillsyn. I studien har tre ungdomar i åldrarna 20-21 år, som fullföljt behandling på Arken HVB intervjuats. Vidare har även behandlingspersonal intervjuats. Intervjuerna har varit kvalitativa och halvstrukturerade. Underlaget har analyserats med hjälp av psykodynamiskt, miljöterapeutiskt samt salutogent synsätt. Resultatet visar att respondenterna har liknande uppfattningar av behandlingen. Samtliga upplever en förändring under behandlingen, goda relationer och samtal med kontaktperson, dock ser ingen av ungdomarna något direkt samband mellan behandlingen och den inre förändringen. Samtliga ungdomar lever ett bättre liv idag än innan behandlingen.  Slutsatsen blir därmed att en förändring behöver komma från ungdomens inre för att de skall kunna tillgodogöra sig behandling. Dessutom har ungdomarna lyckats genomföra en livsstilsförändring för att bibehålla behandlingseffekterna.</p>

I denna studie undersöks och tolkas ungdomar, behandlingspersonal, socialtjänst och Länsstyrelsen uppfattning om behandlingen på Arken HVB, samt hur ungdomarna upplever sin nuvarande situation. Information om socialtjänstens bedömning och Länsstyrelsens granskning har skett via skandinavisk sjukvårdsinformations kvalitetsindex och dokument från Länsstyrelsens tillsyn. I studien har tre ungdomar i åldrarna 20-21 år, som fullföljt behandling på Arken HVB intervjuats. Vidare har även behandlingspersonal intervjuats. Intervjuerna har varit kvalitativa och halvstrukturerade. Underlaget har analyserats med hjälp av psykodynamiskt, miljöterapeutiskt samt salutogent synsätt. Resultatet visar att respondenterna har liknande uppfattningar av behandlingen. Samtliga upplever en förändring under behandlingen, goda relationer och samtal med kontaktperson, dock ser ingen av ungdomarna något direkt samband mellan behandlingen och den inre förändringen. Samtliga ungdomar lever ett bättre liv idag än innan behandlingen.  Slutsatsen blir därmed att en förändring behöver komma från ungdomens inre för att de skall kunna tillgodogöra sig behandling. Dessutom har ungdomarna lyckats genomföra en livsstilsförändring för att bibehålla behandlingseffekterna.

Föreliggande studies syfte är att utifrån intervjuer undersöka hur professionella vid SiS hem resonerar om placerade ungdomars delaktighet i behandlingsplanering och behandling. Vidare avser uppsatsen att belysa hur professionella utövar makt i relation till ungdomar utifrån befintliga regelverk. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju. Resultatet grundas på empiri från sju intervjuer på sex SiS hem. Resultat har analyserats med hjälp av Harts (1997) delaktighetsstege och Foucaults (1954) maktteori, governmentality. Resultatet av studien visar att graden av ungdomars delaktighet i sin behandling påverkas av de professionellas förmåga att skapa allians inom ramen av de maktaspekter vilket existerar på SiS institution. I resultatet framgår de professionellas resonemang om hur olikla faktorer försvårar och omöjliggör arbetet med ungdomars delaktighet i behandlingsprocessen. Studiens slutsats är att delaktighet är en grund för en väl fungerande behandlingsprocess. Dock framkommer det ur de professipnellas resonemang att en fullständig delaktighet ej kan uppnås. Vi har konstaterat, utifrån resultatanalys att detta framkommer på grund av tvångsvårdens omständigheter där makt existerar som en motpol till arbetet med ungdomars delaktighet.

Studien har undersökt vad behandlare upplever är specifikt i behandlingsprocessen, i alliansskapandet samt hur behandlarna påverkats affektivt av mötet med barn och ungdomar i åldrarna 4 till 18 år som blivit utsatta för incest. Fem legitimerade psykologer med erfarenheter från barn och ungdomspsykiatrisk verksamhet intervjuades. Tematisk analys användes vid bearbetning av data. Behandlarna poängterade i resultatet brister i struktur och skyddsaspekt i behandlingsprocessen samt behov av gränser i alliansskapandet. De affekter som oftast framträdde hos behandlarna var negativa affekter som ledsnad och förakt. Resultatet visade även på att behandlarna efterfrågade riktlinjer och vårdprogram specifikt inriktade mot barn och ungdomar som utsatts för incest. Forskning är nödvändig med fokus på evidensbaserade behandlingsmetoder som kan skapa riktlinjer för behandlare inom området. Vidare behövs det forskning med fokus på hur behandlarna påverkas av affekter som uppkommer i terapi med barn och ungdomar som blivit utsatta. / This study has investigated what therapists experience is specific in the treatment process, in the alliance creation and how therapists were affected by affects in meeting with children and adolescents aged 4 to 18 years who were exposed for incest. Five licensed psychologists with experience from child and adolescent psychiatry were interviewed. Thematic analysis was used in data processing. The result showed that therapists underlined a lack of structure and protection in treatment process as well as need for limits in the alliance creation with children exposed for incest. Effects that often emerged from the therapists were negative effects that led to sadness and contempt. The results also showed that the therapists requested guidelines and care programs specifically aimed for children and adolescent who are exposed for incest. Research is needed to produce evidence-based treatment methods that can create guidelines for therapists in the field.More research is needed focusing on how therapists are affected by affects that occur in treatment with child and adolescent who are exposed for incest.