Title: How do managers create trust in telework? A qualitative interview study from a relationship-oriented leadership perspective. Background: As a result of the Covid-19 pandemic, teleworking has gained an increasing place in society and is predicted to increase in the future. Previous literature emphasizes that managers tend to be negative about teleworking as a result of reduced opportunities for control and monitoring. Studies, on the other hand, believe that strict supervision and control can cause more harm than good as it shows a lack of trust in employees. Furthermore, trust is described as essential in teleworking. Thus, teleworking seems to require a leadership that focuses on creating trusting relationships between manager and employee. Purpose: The aim of this study is to create an understanding of how managers work with creating trust in the context of telework from a relationship-oriented leadership perspective. The study intends to contribute to existing literature in leadership by focusing on how managers from a relationship-oriented leadership perspective work to create trust. Research questions: How do managers perceive trust in the context of teleworking? How do managers work to create trust in teleworking? Method: The study consists of a qualitative cross-sectional study based on the interpretive phenomenological perspective. The empirical material consists of semi-structured interviews with nine respondents who work at four different banks in Sweden. Conclusion: The results of the study show that all managers describe the perception of trust as well as the work of creating trust from the relationship-oriented leadership perspective. The study also found that managers' perceptions of trust are strongly linked to how managers work to create trust. Furthermore, three main themes were identified for how managers work to create trust, all of which can be attributed to the manager's way of acting with consideration for the employees' needs and wellbeing. The three overarching themes identified in the study consist of: the manager's qualities, communication and the individualized leadership. Keywords: Telework, leadership, trust, trust-building, relationship-oriented leadership / Titel: Hur skapar chefer tillit vid distansarbete? En kvalitativ intervjustudie utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv. Bakgrund: Till följd av Covid-19 pandemin har distansarbetet fått en allt större plats i samhället och prognostiseras i framtiden att öka. Tidigare litteratur framhåller att chefer tenderar att ställa sig negativa till distansarbete till följd av minskad möjlighet till kontroll och övervakning. Studier menar däremot att strikt övervakning och kontroll kan orsaka mer skada än nytta då det uppvisar på en brist på tillit gentemot medarbetarna. Vidare beskrivs tilliten som essentiell i distansarbetet. Därmed tycks distansarbete ställa krav på ett ledarskap som fokuserar på att skapa tillitsfulla relationer mellan chef och medarbetare. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur chefer arbetar med att skapa tillit i kontexten av distansarbete utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv. Studien avser att bidra till befintlig litteratur om ledarskap genom att rikta fokus mot hur chefer utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv arbetar med att skapa tillit. Frågeställningar: Hur uppfattar chefer tillit i kontexten distansarbete? Hur arbetar chefer för att skapa tillit vid distansarbete? Metod: Studien består av en kvalitativ tvärsnittsstudie som utgår från det tolkande fenomenologiska perspektivet. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med nio respondenter som arbetar på fyra olika banker i Sverige. Slutsats: Av studiens resultat framgår att samtliga chefer beskriver uppfattningen av tillit såväl som arbetet med att skapa tillit utifrån det relationsorienterade ledarskapsperspektivet. I studien konstaterades även att chefernas uppfattningar av tillit är starkt anknutet till hur cheferna arbetar med att skapa tillit. Vidare identifierades tre huvudteman för hur chefer arbetar med att skapa tillit, där samtliga kan hänföras till chefens sätt att agera med omtanke för medarbetarnas behov. De tre övergripande temana som identifierades i studien består av; chefens egenskaper, kommunikation och de individanpassade ledarskapet. Nyckelord: Distansarbete, ledarskap, tillit, tillitsskapande, relationsorienterat ledarskap

The aim of the dissertation is to add to our knowledge and understanding of how groupwork and group tasks are construed among students. This is accomplished be creating a model, which describes the pattern of interaction and the experience that emerge as students try to handle the group-work situation. An additional aim is to use the outcomes of the study as a basis for discussions about how to carry out group-work in the classroom. The methodological point of departure is grounded theory and the theoretical perspective is symbolic interaktionism. A theoretical model - Students’ creation of trust in group-work - has been constructed from observations and interviews in grade 7 and 8 from a local school. The model describes what happens when students with different social and academic ambitions meet in a group assignment and become interdependent. The students have to consider their own and others’ ambitions, the composition of the group, as well as the task, and they have different possibilities to influence these factors. Easiest to influence are the construction of the task and the group composition, which they also try to do so as to diminish the differences in ambitions and the interdependency. They do not always succeed and they handle the remaining differences in ambitions and dependency through creation of trust, by constructing different behaviours during the group-work. The insights derived from the theoretical model - Students’ creation of trust in groupwork - could have practical implications when group-work is applied. This means that teacher could assist the students in their efforts to create trust among group members. This study has pointed out construction of the task, clear goals, and group composition as import pre- requisites for the use of group-work as a means of instruction. The dissertation ends with a discussion about teachers’ possibilities to contribute to collaboration in group-work through the construction of tasks, composition of the groups and to the construction of goals which creates situations of trust in group-work. / Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om och förståelsen för hur grupparbete och grupparbetsuppgift konstrueras mellan eleverna. Detta sker genom att skapa en modell, som beskriver det interaktionsmönster och de upplevelser som uppstår när elever försöker hantera sin situation vid grupparbete. Ytterligare ett syfte är att studiens innehåll ska kunna ge underlag för diskussion om hur grupparbete kan användas i skolan. I studien används grounded theory som metodologisk ansats och det teoretiska perspektivet är symbolisk interaktionism. En teoretisk modell – Elevers tillitsskapande i grupp (ETG-modellen) – har konstruerats med hjälp av en observations och intervjustudie i år 7 och 8 på en kommunal grundskola. Modellen beskriver vad som händer när elever med olika social och ämneskunskapsmässig ambition möts i en gruppuppgift och blir ömsesidigt beroende av varandra. När ett grupparbete ska genomföras har eleverna sin egen och de andras ambition, gruppsammansättning och uppgiften att beakta, vilket de har skiftande möjligheter att påverka. De försöker påverka gruppsammansättning och uppgiften för att minska ambitionsdifferensen samt beroendet till andra. Hur de hanterar den kvarstående ambitionsdifferensen via ett tillitsskapande genom att konstruera olika tillvägagångssätt i grupparbetet visas i studien, vilket bidrar till en ökad förståelse av elevernas upplevelse och hanterande av grupparbetsuppgifter. Kunskapen från ETG-modellen kan ha praktisk betydelse när grupparbete som arbetsform används. För att i undervisningen med grupparbete bistå eleverna med deras strävan till att skapa tillit har avhandlingen visat att uppgiften, gruppsammansättningen, och deras olika ambition blir viktiga förutsättningar för detta. Avslutningsvis diskuteras därför lärarens möjligheter att bidra till en samarbetssituation genom att utforma gruppuppgifter, konstruera grupper och sätta mål som skapar samarbetssituationer som eleverna kan uppleva som tillitsfulla.