<p><p>Denna uppsats avser att undersöka lärares betydelse i grupparbete som en arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Området har avgränsats till att undersökas utifrån tre olika punkter: organisatoriska villkor, gruppuppgifter samt lärarens roll och ledning. I bakgrunden presenteras vad det kan finnas för motiv som ligger bakom valet av grupparbete som arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Det redogörs för grupparbetets historia i den svenska skolan de senaste årtiondena liksom hur grupparbete går att förstå utifrån utvecklingspsykologen Vygotskij samt nu gällande läroplan. Därefter redogörs det för Steiners teori om grupprocess och produktivitet och slutligen ett antal centrala begrepp. Den metod som använts i undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där fyra lärare, verksamma inom grundskolans tidigare år, intervjuats. Deras svar har analyserats i teman, baserade på ovanstående tre punkter. Undersökningens resultat visar på att grupparbete går att se som en god arbetsmetod i grundskolans tidigare år, men att det bygger på att en mängd olika faktorer bör samspela, samt att lärarens roll och ledning är betydelsefull för att det ska fungera.</p></p>

Denna uppsats avser att undersöka lärares betydelse i grupparbete som en arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Området har avgränsats till att undersökas utifrån tre olika punkter: organisatoriska villkor, gruppuppgifter samt lärarens roll och ledning. I bakgrunden presenteras vad det kan finnas för motiv som ligger bakom valet av grupparbete som arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Det redogörs för grupparbetets historia i den svenska skolan de senaste årtiondena liksom hur grupparbete går att förstå utifrån utvecklingspsykologen Vygotskij samt nu gällande läroplan. Därefter redogörs det för Steiners teori om grupprocess och produktivitet och slutligen ett antal centrala begrepp. Den metod som använts i undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där fyra lärare, verksamma inom grundskolans tidigare år, intervjuats. Deras svar har analyserats i teman, baserade på ovanstående tre punkter. Undersökningens resultat visar på att grupparbete går att se som en god arbetsmetod i grundskolans tidigare år, men att det bygger på att en mängd olika faktorer bör samspela, samt att lärarens roll och ledning är betydelsefull för att det ska fungera.

In introductory programming courses it is important for students to learn key terminology to be ableto discuss code. The standard way to structure these courses is by working in pairs or individual work since problems may occur when working in groups, specifically that one person might be more active than the rest. This could be because of self-efficacy (SE), which contributes to how much time and energy an individual is willing to spend on an assignment. The goal of this study is to create a groupexercise that promotes discussions and use of programming terminology. It will also analyze if SE isaffecting how well the groups preform. Two different instructions were created for this assignment to examine which one is more effective. 54 students participated in this study at four occasions. Their SE was measured before and after the assignment with questionnaires. The results show that one of the instructions leads to more active discussions from the groups and that the other instruction leadsto more use of terminology when discussing code and that every participant was more equally active.The results also show that SE affect how equal the participation is within the groups and that groups with higher levels of SE perform better during the assignment than groups with low or medium SE.This type of activity shows a positive increase of SE for students that start of with low or medium SE. / I introduktionskurser för programmering är det viktigt att studenter lär sig programmeringstermer för att lättare kunna diskutera kod. De vanligaste strategierna för att lära ut programmering är i par eller individuellt då det uppstår problem med att en individ tar över när grupper blir för stora. Detta kan uppstå på grund av studenternas uppskattade egen förmåga (eng. self-efficacy) vilket är kopplat till hur benägen en individ är att lägga energi och engagemang på en uppgift. Denna studie har därför som mål att skapa en studentaktiv gruppuppgift som gynnar diskussion och användning av programmeringstermer, samt att analysera om self-efficacy (SE) påverkar hur väl grupperna presterar i uppgifterna.Två olika instruktioner testades för att se vilken av dessa som ger bäst resultat. 54 studenter som läser programmering på introduktionsnivå deltog i studien vid fyra tillfällen. Deras SE mättes före och efter uppgiften med hjälp av enkäter. Resultatet visar att en av instruktionerna leder till mer aktiva diskussioner och att den andre instruktionen leder till att ordet fördelas mer jämt samt att deltagarna oftare använder sig av programmeringstermer när de diskuterar kod. Resultatet visar även att SE påverkar hur jämnt ordet fördelas inom grupperna och att grupper med hög self-efficacy presterar bättre i aktiviteten än grupper med medel eller låg SE. Överlag visar studien att denna typ av gruppuppgiftger en positiv ökning av SE hos studenter som har låg eller medel SE.

The aim of the dissertation is to add to our knowledge and understanding of how groupwork and group tasks are construed among students. This is accomplished be creating a model, which describes the pattern of interaction and the experience that emerge as students try to handle the group-work situation. An additional aim is to use the outcomes of the study as a basis for discussions about how to carry out group-work in the classroom. The methodological point of departure is grounded theory and the theoretical perspective is symbolic interaktionism. A theoretical model - Students’ creation of trust in group-work - has been constructed from observations and interviews in grade 7 and 8 from a local school. The model describes what happens when students with different social and academic ambitions meet in a group assignment and become interdependent. The students have to consider their own and others’ ambitions, the composition of the group, as well as the task, and they have different possibilities to influence these factors. Easiest to influence are the construction of the task and the group composition, which they also try to do so as to diminish the differences in ambitions and the interdependency. They do not always succeed and they handle the remaining differences in ambitions and dependency through creation of trust, by constructing different behaviours during the group-work. The insights derived from the theoretical model - Students’ creation of trust in groupwork - could have practical implications when group-work is applied. This means that teacher could assist the students in their efforts to create trust among group members. This study has pointed out construction of the task, clear goals, and group composition as import pre- requisites for the use of group-work as a means of instruction. The dissertation ends with a discussion about teachers’ possibilities to contribute to collaboration in group-work through the construction of tasks, composition of the groups and to the construction of goals which creates situations of trust in group-work. / Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om och förståelsen för hur grupparbete och grupparbetsuppgift konstrueras mellan eleverna. Detta sker genom att skapa en modell, som beskriver det interaktionsmönster och de upplevelser som uppstår när elever försöker hantera sin situation vid grupparbete. Ytterligare ett syfte är att studiens innehåll ska kunna ge underlag för diskussion om hur grupparbete kan användas i skolan. I studien används grounded theory som metodologisk ansats och det teoretiska perspektivet är symbolisk interaktionism. En teoretisk modell – Elevers tillitsskapande i grupp (ETG-modellen) – har konstruerats med hjälp av en observations och intervjustudie i år 7 och 8 på en kommunal grundskola. Modellen beskriver vad som händer när elever med olika social och ämneskunskapsmässig ambition möts i en gruppuppgift och blir ömsesidigt beroende av varandra. När ett grupparbete ska genomföras har eleverna sin egen och de andras ambition, gruppsammansättning och uppgiften att beakta, vilket de har skiftande möjligheter att påverka. De försöker påverka gruppsammansättning och uppgiften för att minska ambitionsdifferensen samt beroendet till andra. Hur de hanterar den kvarstående ambitionsdifferensen via ett tillitsskapande genom att konstruera olika tillvägagångssätt i grupparbetet visas i studien, vilket bidrar till en ökad förståelse av elevernas upplevelse och hanterande av grupparbetsuppgifter. Kunskapen från ETG-modellen kan ha praktisk betydelse när grupparbete som arbetsform används. För att i undervisningen med grupparbete bistå eleverna med deras strävan till att skapa tillit har avhandlingen visat att uppgiften, gruppsammansättningen, och deras olika ambition blir viktiga förutsättningar för detta. Avslutningsvis diskuteras därför lärarens möjligheter att bidra till en samarbetssituation genom att utforma gruppuppgifter, konstruera grupper och sätta mål som skapar samarbetssituationer som eleverna kan uppleva som tillitsfulla.