En organisationskultur är en komplex sammansättning av antaganden som planeras av en ledning, men byggs upp av de anställda inom ett företag över en längre tid. En hälsosam företagskultur är en betydande tillgång för ett företag. Den kan stärka samhörigheten, stötta organisationen och stärka produktiviteten. För att en kultur ska fungera som tänkt behöver faktorer såsom kommunikation, delaktighet och samhörighet samexistera. Att bygga en kultur från grunden är en komplicerad process som hänger på att de tänkta “byggklossarna” är tydliga för alla.  När en organisation av olika skäl upplever att kulturen behöver reformeras uppstår liknande frågor. Vad vill vi uppnå med den utvecklade kulturen och hur skall den stötta företagets aktiviteter? Hur kan vi få en bred uppslutning och förståelse kring kulturen och kulturarbetet från alla delar av organisationen?  Följande studie syftar till att studera hur ett mindre företag aktivt arbetat med att förändra sin företagskultur. I denna förändring var många från organisationen delaktiga. Organisationen i denna studie följde i sin kulturförändring en strukturerad plan med ett antal hörnstenar för att uppnå önskat resultat. I förändringsprocessen användes inget teoretiskt stöd utan arbetet utgick endast från organisationens egna initiativ och erfarenheter.  För att studera och analysera vårt utvalda företags kulturarbete har vi använt en analysmodell som bygger på teorin Culture Management Plan (Flamholtz & Randle, 2011). Den omfattar hela processen, från målsättningar med kulturen, skapandet av redskap till genomförandet av kulturreformeringen.  För att undersöka detta har fem intervjuer med ledning och medarbetare på företaget gjorts. Företaget verkar inom marknadsföring och har identifierat ett behov att uppdatera företagskulturen. Vårt arbete visar att en ökad delaktighet från hela organisationen kan ha en mycket positiv effekt för utfallet. Vi kan konstatera från vår analys att bolagets process har mycket stora likheter med den föreslagna teoretiska modellen Culture Management Plan. Vi anser att ledningen iGoMoon kan använda modellen som ett stöd i sitt arbete med att på effektivt sätt löpande utveckla kulturen.

Under 1990-talet populariserades fenomenet lärande organisationer för att bemöta den konkurrens som globaliseringen medförde. Det finns både nya och mer klassiska forskningsstudier inom fenomenet lärande organisationer. Nyare studier inom fältet har försökt att skapa en heltäckande bild om lärande organisationer. Dessa studier tenderar dock att vara för smala och leder därmed till en alltför ytlig bild. Syftet med denna studie är därför att generera kunskaper om hur ett företag kan ses som en lärande organisationer genom en hybridmodell. Denna hybridmodell kombinerar Senges (2006) organisatoriska strukturer för innovativt lärande, tillsammans med Argyris och Schöns (1996) teori om olika nivåer av lärande. Studien har därmed en deduktiv ansats och den metod som studien använder är kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att samtliga organisatoriska strukturer för innovativt lärande går att återfinna samt att dessa tillsammans leder till en djupare nivå av lärande. Slutsatsen av denna studie är därmed att denna hybridmodell kan ses som ett komplement till framtida studier inom området och att resultaten av denna studie tycks gå i linje med befintlig forskning inom området.

Validity is a crucial part of all forms of measurement, and especially in instruments that are high-stakes to the test takers. The aim of this thesis was to examine theory and validity evidence for a recently revised large-scale instrument used for selection to higher education in Sweden, the Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT), as well as identify threats to its validity. Previous versions of the SweSAT have been intensely studied but when it was revised in 2011, further research was needed to strengthen the validity arguments for the test. The validity approach suggested in the most recent version of the Standards for education and psychological testing, in which the theoretical basis and five sources of validity evidence are the key aspects of validity, was adopted in this thesis. The four studies that are presented in this thesis focus on different aspects of the SweSAT, including theory, score reporting, item functioning and linking of test forms. These studies examine validity evidence from four of the five sources of validity: evidence based on test content, response processes, internal structure and consequences of testing. The results from the thesis as a whole show that there is validity evidence that supports some of the validity arguments for the intended interpretations and uses of SweSAT scores, and that there are potential threats to validity that require further attention. Empirical evidence supports the two-dimensional structure of the construct scholastic proficiency, but the construct requires a more thorough definition in order to better examine validity evidence based on content and consequences for test takers. Section scores provide more information about test takers' strengths and weaknesses than what is already provided by the total score and can therefore be reported, but subtest scores do not provide additional information and should not be reported. All four quantitative subtests, as well as the Swedish reading comprehension subtest, are essentially free of differential item functioning (DIF) but there is moderate DIF that could be bias in two of the four verbal subtests. Finally, the equating procedure, although it appears to be appropriate, needs to be examined further in order to determine whether it is the best practice available or not for the SweSAT. Some of the results in this thesis are specific to the SweSAT because only SweSAT data was used but the design of the studies and the methods that were applied serve as practical examples of validating a test and are therefore likely useful to different populations of people involved in test development, test use and psychometric research. Suggestions for further research include: (1) a study to create a more clear and elaborate definition of the construct, scholastic proficiency; (2) a large and empirically focused study of subscore value in the SweSAT using repeat test takers and applying Haberman’s method along with recently proposed effect size measures; (3) a cross-validation DIF-study using more recently administered test forms; (4) a study that examines the causes for the recurring score differences between women and men on the SweSAT; and (5) a study that re-examines the best practice for equating the current version of the SweSAT, using simulated data in addition to empirical data.

This study examines uses of the records continuum model and related continuum concepts and ideas within the broader field of archival research. By analysing the different ways researchers understand and use the model and related concepts the study aims to contribute new knowledge regarding the records continuum model and its roles in contemporary archival science. The study is a literature review within a qualitative, interpretative paradigm. The review method shares some traits with a systematic literature review through systematicity in the search process and the procedure of selecting articles for the study. These were delimited to English written, peer reviewed, archival science articles published 2005-2018 which use the records continuum model (RCM) in their own studies. Systematicity is also present in analysis through a set of questions that seek to link the research goals within the studies with the purposes of using the RCM and the perceived value of its application. This combination of questions offers a method to get hold of some of the functions and roles of the RCM in archival science. An analysis of the research goals within the articles revealed societal as well as theoretical/methodological goals. Different uses of the RCM were further explored – by analysing motives for including the RCM and related concepts as well as the authors descriptions of their application. The identified goals and an interpretation of the ways the RCM and related ideas were used were then connected, and further interpreted with the help of a theoretical framework consisting of (1) the abilities of theoretical frameworks (according to Anfara 2008), (2) a typology of theories in Information Systems studies (according to Gregor 2006) and (3) the purposes of modelling in science (according to Hofman 2017). The results enabled a discussion on the roles of the RCM in archival research. The study is of value since it identifies the goals within some RCM research and connects these goals with the purposes of using the RCM and related ideas, which might support a continuing discussion on the roles of the RCM in archival science. The study further has a merit in providing a survey of the RCM in contemporary research through a perspective “from without”. This perspective is arrived at partly by including studies from both continuum researchers in the know, as well as from individual researchers of different proximity to continuum thinking and the RCM as a theoretical model; partly by the fact that the author is not a researcher within a community of continuum thinkers or researchers. This is a two years master’s thesis in Archival Science.

The aim of the dissertation is to add to our knowledge and understanding of how groupwork and group tasks are construed among students. This is accomplished be creating a model, which describes the pattern of interaction and the experience that emerge as students try to handle the group-work situation. An additional aim is to use the outcomes of the study as a basis for discussions about how to carry out group-work in the classroom. The methodological point of departure is grounded theory and the theoretical perspective is symbolic interaktionism. A theoretical model - Students’ creation of trust in group-work - has been constructed from observations and interviews in grade 7 and 8 from a local school. The model describes what happens when students with different social and academic ambitions meet in a group assignment and become interdependent. The students have to consider their own and others’ ambitions, the composition of the group, as well as the task, and they have different possibilities to influence these factors. Easiest to influence are the construction of the task and the group composition, which they also try to do so as to diminish the differences in ambitions and the interdependency. They do not always succeed and they handle the remaining differences in ambitions and dependency through creation of trust, by constructing different behaviours during the group-work. The insights derived from the theoretical model - Students’ creation of trust in groupwork - could have practical implications when group-work is applied. This means that teacher could assist the students in their efforts to create trust among group members. This study has pointed out construction of the task, clear goals, and group composition as import pre- requisites for the use of group-work as a means of instruction. The dissertation ends with a discussion about teachers’ possibilities to contribute to collaboration in group-work through the construction of tasks, composition of the groups and to the construction of goals which creates situations of trust in group-work. / Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om och förståelsen för hur grupparbete och grupparbetsuppgift konstrueras mellan eleverna. Detta sker genom att skapa en modell, som beskriver det interaktionsmönster och de upplevelser som uppstår när elever försöker hantera sin situation vid grupparbete. Ytterligare ett syfte är att studiens innehåll ska kunna ge underlag för diskussion om hur grupparbete kan användas i skolan. I studien används grounded theory som metodologisk ansats och det teoretiska perspektivet är symbolisk interaktionism. En teoretisk modell – Elevers tillitsskapande i grupp (ETG-modellen) – har konstruerats med hjälp av en observations och intervjustudie i år 7 och 8 på en kommunal grundskola. Modellen beskriver vad som händer när elever med olika social och ämneskunskapsmässig ambition möts i en gruppuppgift och blir ömsesidigt beroende av varandra. När ett grupparbete ska genomföras har eleverna sin egen och de andras ambition, gruppsammansättning och uppgiften att beakta, vilket de har skiftande möjligheter att påverka. De försöker påverka gruppsammansättning och uppgiften för att minska ambitionsdifferensen samt beroendet till andra. Hur de hanterar den kvarstående ambitionsdifferensen via ett tillitsskapande genom att konstruera olika tillvägagångssätt i grupparbetet visas i studien, vilket bidrar till en ökad förståelse av elevernas upplevelse och hanterande av grupparbetsuppgifter. Kunskapen från ETG-modellen kan ha praktisk betydelse när grupparbete som arbetsform används. För att i undervisningen med grupparbete bistå eleverna med deras strävan till att skapa tillit har avhandlingen visat att uppgiften, gruppsammansättningen, och deras olika ambition blir viktiga förutsättningar för detta. Avslutningsvis diskuteras därför lärarens möjligheter att bidra till en samarbetssituation genom att utforma gruppuppgifter, konstruera grupper och sätta mål som skapar samarbetssituationer som eleverna kan uppleva som tillitsfulla.