No description available.

En juridisk studie över EU-domstolens praxis kring länkar på internet. Är länkning ett intrång i uppovsmäns ensamrätt till överföring till allmänheten.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka på vilket sätt som en liten Non Governmental Organization (NGO) kan bidra till ett företags CSR-arbete. Tidigare teorier föreslår att en NGO kan bidra till företags CSR-arbete på två sätt, dels genom att dela med sig av sina interna resurser och dels genom att fungera som strategisk länk. Vi undersöker om detta stämmer även för en liten NGO samt om den uppfyller de kriterier som Stafford et al. (2000) föreslår att en NGO bör uppfylla för att fungera som en effektiv strategisk länk. Detta har tidigare studerats för stora NGOs, och det finns därför ett kunskapsgap gällande små NGOs roll för företags CSR-arbete. För att besvara syftet utfördes en fallstudie på en social allians mellan NGOn Svalorna Latinamerika och ett reseföretag. Resultaten visar att en liten NGO kan bidra till företagets CSR-arbete på två sätt. Dels genom den kunskap som NGOn har internt inom organisationen och dels genom att fungera som en strategisk länk mellan företaget och andra intressenter. Däremot uppfyller inte Svalorna Latinamerika alla sex kriterier som NGOn bör uppfylla för att vara en effektiv strategisk länk.

Copyright law gives the creator of a copyrighted work, for example, an exclusive right to exploit this creation by making it available to the public. Legislation does not always evolve in the same tact as technology. Even though legislation most of the time is general and therefore can be applied to situations that wasn’t intended when the legislation was created sometimes the rapid development of technology brings new questions that wasn’t accounted for by the legislator. An example of a situation like this is the case (C-160/15) where the European Court of Justice (The Court) ruled that when actors on the internet link to copyright protected material with an intent to profit it’s seen as a communication to the public.                                 Internet is characterized by that everything is connected, it’s one big platform. Internet users use links all the time. It’s a quick and effective way to spread information and to navigate between different websites.      The purpose of this essay is to carry out a research of the newly established practice by the European Court of Justice regarding hyperlinks on the internet. The questions that will be answered in this essay are the following. How does The Courts interpretation of article 3 Infosoc-directive affect linkage on the internet? Can this interpretation affect our freedom of expression and information? Is The Courts conclusion regarding the necessary prerequisite “new public” and “presumption of knowledge”, when linkage is used with the purpose of profit, compatible with international copyright law?   The Courts conclusion, in our opinion, regarding the prerequisite “new public” is not compatible with international copyright law because the prerequisite were concluded from an interpretation of the Berne Convention without an authority to do so.   Regarding The Courts conclusion of the presumption of knowledge when links is used with an intent to profit we have found that this statement is in accordance with international copyright law. However, in our own assessment, we think that it will lead to an unreasonable responsibility for the actors to research if the material, to which they link to, is protected by copyright or not, and if the material was published with permission.   By our research we have reached the conclusion that The Court’s interpretation of article 3 Infosoc-directive will diminish the usage of links on the internet and, because linkage is the primary form in which information is spread, in turn have a negative effect on our freedom of expression and information. / Upphovsrätt ger skaparen av ett verk en ensamrätt till att t.ex. göra verket tillgängligt för allmänheten enligt artikel 3.1 Infosoc-direktivet. Lagstiftning utvecklas inte alltid i samma takt som tekniken. Även om lagstiftning ofta är generell och kan appliceras på fler situationer än vad som var tänkt från början så kan den tekniska utvecklingen bringa nya frågor som lagstiftaren inte räknade med. Ett exempel på en situation som denna framkom i GS Media-målet (C-160/15) där EU-domstolen (EUD) fick till uppgift att fastställa om hyperlänkning till upphovsrättsskyddade verk på internet är att ses som en överföring till allmänheten. EUD kom fram till att om länkningen sker i vinstsyfte så ses det som en överföring till allmänheten. Internet är kännetecknat av att allt hänger samman, det är en enda stor plattform. Internetanvändare använder länkar hela tiden, det är ett effektivt sätt att sprida information och underlättar för användaren att navigera sig mellan olika webbplatser. Syftet med denna uppsats är att undersöka de upphovsrättsliga fastställanden som EUD gjort gällande länkning på internet. Frågorna som ska svaras på i denna uppsats är följande. Hur påverkar EUD:s tolkning av artikel 3.1 Infosoc-direktivet länkning på internet? Kan tolkningen komma att påverka vår informationsfrihet? Är EUD:s fastställande om rekvisitet ”ny publik” och ”kännedomspresumtion” vid länkning för vinst förenlig med internationell upphovsrätt? Vår uppfattning är att EUD:s fastställande om rekvisitet ”ny publik” är inte förenligt med internationell upphovsrätt då rekvisitet fastställdes genom en obehörig och felaktig tolkning av Bernkonventionen. Angående fastställandet om kännedomspresumtion vid länkning för vinst har vi kommit fram till att det är förenligt med internationell upphovsrätt. Vi tror dock att det kommer leda till ett alltför långtgående ansvar för aktörer på internet att undersöka huruvida materialet de länkar till är skyddat av upphovsrätten eller inte samt om det är publicerat med samtycke eller ej. Vi har kommit fram till att EUD:s tolkning av artikel 3.1 i Infosoc-direktivet kommer minska användningen av länkar på internet. Eftersom länkning är det primära sättet för hur information sprids kommer tolkningen i sin tur även ha en negativ effekt på informationsfriheten.

<p>Det är en vanlig uppfattning hos gemene man att Internet är laglöst och att man i princip får göra vad man vill på nätet. Detta är dock en felaktig uppfattning då vara lagar gäller såväl utanför nätet som på nätet. I och med att en ny teknik införs såsom Internet kan det i för sig hända att det uppstår osäkerhet om hur de befintliga lagarna ska tillämpas på den nya tekniken. En juridisk knäckfråga, som Internetanvändningen har givit upphov till, är hur rättsreglerna ska tillämpas på länkning. Kan länkning anses utgöra exemplarframställning, tillgängliggörande för allmänheten eller medhjälp till brott? Mitt syfte med uppsatsen är att analysera om länkning, de lege lata, utgör en brottslig gärning.</p>

<p>This paper describes the process of building a machine translation lexicon for use in the train and transport domain with the machine translation system MATS. The lexicon will consist of a Swedish part, an English part and links between them and is derived from a Trados</p><p>translation memory which is split into a training(90%) part and a testing(10%) part. The task is carried out mainly by using existing word linking software and recycling previous machine translation lexicons from other domains. In order to do this, a method is developed where focus lies on automation by means of both existing and self developed software, in combination with manual interaction. The domain specific lexicon is then extended with a domain neutral core lexicon and a less domain neutral general lexicon. The different lexicons are automatically and manually evaluated through machine translation on the test corpus. The automatic evaluation of the largest lexicon yielded a NEVA score of 0.255 and a BLEU score of 0.190. The manual evaluation saw 34% of the segments correctly translated, 37%, although not correct, perfectly understandable and 29% difficult to understand.</p>

Det är en vanlig uppfattning hos gemene man att Internet är laglöst och att man i princip får göra vad man vill på nätet. Detta är dock en felaktig uppfattning då vara lagar gäller såväl utanför nätet som på nätet. I och med att en ny teknik införs såsom Internet kan det i för sig hända att det uppstår osäkerhet om hur de befintliga lagarna ska tillämpas på den nya tekniken. En juridisk knäckfråga, som Internetanvändningen har givit upphov till, är hur rättsreglerna ska tillämpas på länkning. Kan länkning anses utgöra exemplarframställning, tillgängliggörande för allmänheten eller medhjälp till brott? Mitt syfte med uppsatsen är att analysera om länkning, de lege lata, utgör en brottslig gärning.

This paper describes the process of building a machine translation lexicon for use in the train and transport domain with the machine translation system MATS. The lexicon will consist of a Swedish part, an English part and links between them and is derived from a Trados translation memory which is split into a training(90%) part and a testing(10%) part. The task is carried out mainly by using existing word linking software and recycling previous machine translation lexicons from other domains. In order to do this, a method is developed where focus lies on automation by means of both existing and self developed software, in combination with manual interaction. The domain specific lexicon is then extended with a domain neutral core lexicon and a less domain neutral general lexicon. The different lexicons are automatically and manually evaluated through machine translation on the test corpus. The automatic evaluation of the largest lexicon yielded a NEVA score of 0.255 and a BLEU score of 0.190. The manual evaluation saw 34% of the segments correctly translated, 37%, although not correct, perfectly understandable and 29% difficult to understand.

The purpose of this survey is to analyse how systematic feed-forward is described in national and international assessment research, and relate it to swedish teachers descripton of their use of systematic feed forward in their daily work to help students reach the learning-goals in oral presentation in Swedish 2. The methods of this survey are a combination of semi-structured interviews, and a literature study, and the material is interpreted with phenomenography. By that, this study aims to discuss similarities and differences between the teachers declared feed forward practices and the assessment literature. The theoretical outset is a combination of systematic feed forward, and constructive alignment. Thereby this study discuss the relation between explicit learning goals, feed forward, and the students development as speakers. Furthermore this analysis presents the abilities the students procure and how their progress is monitored. One conclusion is that the teachers express an ambition to systematize their feed-forward methods but instead tend to focus on product-oriented knowledge.

Att planera undervisning är något som har uppmärksammats i olika skolstyrdokument och har tidigare undersökts i en rad forskning inom utbildningsväsendet. Detsamma gäller modersmålsundervisningens betydelse och dess villkor i skolan. Däremot har modersmålslärarens upplevelser och processer i undervisningsplanering undersökts i mindre utsträckning. Mitt syfte med studien är att försöka synliggöra modersmålslärares syn på olika källor och resurser som lärarna använder och förlitar sig på vid undervisningsplanering. För att genomföra studien har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och valt att göra intervjuer med fem modersmålslärare med olika språkbakgrund.Det som framkommer i studien handlar huvudsakligen om resultat som till viss del finns i tidigare forskning. Bland annat visar resultaten att samtliga pedagoger i studien planerar sina undervisningar på ett genomtänkt sätt utifrån specifika källor och resurser. Dock framkommer det i undersökningen att en del pedagoger är eniga om att det ibland inte går att planera all undervisning. Det leder till att pedagogerna väljer ut material slumpvis eller tar fram undervisningsmaterial från tidigare lektioner. Resultaten visar också att samtliga informanter är eniga om vikten av kombination och variation av olika källor och resurser som finns inom ramen för styrdokument i arbetet med modersmålsundervisning.