Global ETD Search

1	"...men jag vågar inte." : Om att stärka barns integritet i fritidshemmet Kampe, Jill January 2018 (has links) Det här är en vetenskapliga essä om hur vi pedagoger ska förhålla oss till sådant som barn berättar för oss i förtroende, under utvecklingssamtal på fritidshemmet. Genom min reflektion utforskar jag olika etiska perspektiv, som kan hjälpa mig i hur jag kan förhålla mig till samtalen samt undersöker vad som sker i det mellanmänskliga mötet mellan pedagoger, barn och föräldrar. Essän utgår från egenupplevda situationer där jag diskuterar möjliga handlingsalternativ som pedagog, med betoning på hänsynstagande, respekt och jämlikhet. Det jag eftersöker i samtalen är sätt att stärka barns integritet och samtidigt ge föräldrar adekvat information om sitt barn. Dessutom reflekterar jag över övergripande riktlinjer som är moraliskt försvarbara för pedagoger att handla efter. Jag har lyft fram hur vi tänker kring de relationer vi skapar till såväl barn som föräldrar och har under skrivandets gång fått upp ögonen för hur barn svarar när vuxna ställer frågor samt hur viktigt det är att det finns kvalitet i relationer till såväl föräldrar som barn. Barns integritet går som en röd tråd genom hela min essä och de etiska perspektiven har gett mig en fingervisning om hur jag bör förhålla mig till samtalen och mitt praktiska yrkeskunnande. Därigenom har jag fått en större förståelse för och kunskap om hur mina handlingar kan bidra till att ge föräldrar adekvat information om sitt barn och hur jag bör förhålla mig till mina egna yrkesetiska förpliktelser. En viktig slutsats som jag drar är hur betydelsefullt det är att vi ställer frågor till barn som handlar om vilka de är tillsammans med andra, innan vi frågar dem vilka de vill bli. Slutligen vill jag framhålla att det finns stor praktisk kunskap hos pedagoger, vars röster behöver komma fram i reflektion tillsammans med andra. integritet fritidshem relationer praktisk klokhet yrkesetik samtal Educational Sciences Utbildningsvetenskap
2	Är det meningsfullt med samling? : en vetenskaplg essä om pedagogens makt och praktiska klokhet Camilla, Binnefors January 2015 (has links) Essän handlar om samlingen i förskolan där jag har utgått från ett dilemma där ett barn blir utskickad från samlingen för att hen inte kan sitta still och behålla fokus. Då jag betraktar denna situation utifrån börjar jag reflektera kring om det är rätt av oss pedagoger att utesluta barn från samlingen. Jag börjar ifrågasätta om samlingen är meningsfull för alla barn och varför vi har samling. Jag blir nyfiken på hur synen på samlingen utvecklat sig i den svenska förskolan från 1830-talet och fram till nu och om barn ska delta mot sin vilja? Mitt syfte med min essä är att ta reda på om jag anser att samlingen är viktig. Samlingen som rutin i vår verksamhet diskuteras och jag vill granska dess betydelse och vilken roll pedagogen har i samlingen. Är det viktigt att alla barn deltar? Jag reflekterar kring om vi kan plocka ut samlingens innehåll och implementera det i andra aktiviteter under dagen. Analysen har tre delar. Samlingens historia, pedagogens roll utifrån Foucaults maktteoretiska tankar och pedagogens praktiska kunskap. Jag lyfter genom mitt arbete upp ett obekvämt ämne då jag skriver om pedagogens makt över barnen. Detta är dock ett ämne som behöver lyftas. I mitt arbete använder jag skrivandet som metod för att reflektera och en hermeneutisk tolkning av min personliga berättelse för att kunna reflektera över förskollärarens roll. Det jag har kommit fram till genom mitt arbete är att pedagogen har makt över barnen men att även rutinerna har makt över verksamheten. Pedagogernas makt över barnen kan vara mer eller mindre medveten. Jag kan också se att pedagogens praktiska klokhet har betydelse för hur samlingens utfall blir. Preschool circle time power routines practical knowledge fronesis Förskola samling makt rutiner praktisk klokhet fronesis
3	Det lika, det olika och det unika : tankar om ledarskap inom äldreomsorgen Segergren, Sigbritt January 2006 (has links) <p>Essän utgår från den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sättet att vara och i sättet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmärksamhet och känslomässig begåvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jämför jag ledarskapet för en mångkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnära kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillämpa ett mer auktoritärt ledarskap. </p><p>Essän handlar också om olika sätt att göra nytta, nämligen att göra vackert, att förbättra, att använda resurser på ett klokt sätt, att ta ansvar samt att möta människor på ett respektfullt sätt. Jag belyser ett antal olika förhållningssätt i mötet med andra människor, och resonerar även kring integrerad kunskap. </p><p>Avslutningsvis utgår jag från det som Martha Nussbaum skriver, nämligen att den praktiska klokheten är ett slags komplex känslighet. Vidare konstaterar jag att det medskapande ledarskapet och den praktiska klokheten kan ses som två konstformer som ständigt måste utvecklas. </p> Att göra nytta Det lika, det olika, det unika Komplex känslighet Ledarskap Medskapande Mångkulturell Praktisk klokhet Äldreomsorg Older people and ageing Äldre och åldrande
4	Det lika, det olika och det unika : tankar om ledarskap inom äldreomsorgen Segergren, Sigbritt January 2006 (has links) Essän utgår från den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sättet att vara och i sättet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmärksamhet och känslomässig begåvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jämför jag ledarskapet för en mångkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnära kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillämpa ett mer auktoritärt ledarskap. Essän handlar också om olika sätt att göra nytta, nämligen att göra vackert, att förbättra, att använda resurser på ett klokt sätt, att ta ansvar samt att möta människor på ett respektfullt sätt. Jag belyser ett antal olika förhållningssätt i mötet med andra människor, och resonerar även kring integrerad kunskap. Avslutningsvis utgår jag från det som Martha Nussbaum skriver, nämligen att den praktiska klokheten är ett slags komplex känslighet. Vidare konstaterar jag att det medskapande ledarskapet och den praktiska klokheten kan ses som två konstformer som ständigt måste utvecklas. Att göra nytta Det lika, det olika, det unika Komplex känslighet Ledarskap Medskapande Mångkulturell Praktisk klokhet Äldreomsorg Older people and ageing Äldre och åldrande
5	Praktisk kunskap på fritidshemmet : Kan det defineras som en metod? / Practical knowledge/wisdom on the leisure center : Can it be defined as a method? Backlund, Angelica, Etaat, Zahra January 2021 (has links) Vi har genomfört en empirisk studie där vi undersökte forskningsfrågor relaterade till den praktiska kunskapen/klokheten fronesis på fritidshemmet. Forskningsfrågorna är baserade på att personalen kan relatera och formulera sina resonemang och handlingar utifrån verkliga situationer inom verksamheten. I genomförandet sökte vi svar på följande forskningsfrågor: Hur resonerar fritidshemspersonalen om den praktiska kunskapens möjligheter? Och hur kan den praktiska kunskapen komma till uttryck i fritidshemsverksamheten? I denna empiriska studie använde vi oss av seminstrukturerade intervjuer, observationer och fältanteckningar. Resultatet av denna forskning visar att personalen tar stöd av en metod inom arbete i verksamheten, hellre än sin erfarenhet inom yrket. Uppsatsen problematiserats i relation till metoder. / We have conducted an empiric study where the practical wisdom and phronesis at after-school centers are investigated. The research questions are based on the teacher’s ability to relate to the subject and reason for their actions in real situations within the work. For this purpose, these research questions were formulated: How do the leisure-time teachers reason about the possibilities of practical wisdom, and how can the practical wisdom be expressed at the leisure center? In order to collect data semi-structured interviews, observations and field notes were used. The results of this research show that the leisure-time teachers get support from a method within the work area, rather than their experience in the profession. The essay is problematized in relation to method. Wisdom knowledge cooperation teachers in recreation centers pedagogy method Klokhet Kunskap samverkan lärare i fritidshemmet pedagogik metod Praktisk kunskap Praktisk klokhet Didactics Didaktik Learning Lärande Pedagogical Work Pedagogiskt arbete Pedagogy Pedagogik
6	Platsens betydelse för praktisk klokhet Solhäll, Eva January 2019 (has links) Through my own professional experience, the essay explores how place may have significance for exercising practical knowledge. It also sheds light on the conditions and qualities surrounding my, as therapist, presence in interpersonal meetings, as well as perspectives in relation to meetings around life issues. Of special notice is place as nature and garden. With support in stories as representations and in dialogue with philosophers, several different perspectives and analyses are shown about the place's importance for the pursuit of practical knowledge. The drive of the research is supported by three themes, place, body, meeting. They lead the survey forward in dialogue with Martin Heidegger, Maurice Merleau-Ponty and Martin Buber preferably together with geography professor, Edward Relph and researchers and writers within the fields of practical knowledge and naturebased interventions. The essay uncovers a complex area of understanding. It puts emphasis on the relationship between us as humans and our environment. In this relationship, place is of importance to practical knowledge. Interplay and movement between different approaches emerges as a common denominator. practical knowledge place interplay existence perception relationship intersubjectivity reflection health garden naturebased interventions existential health praktisk kunskap praktisk klokhet plats samspel existens varseblivning relation intersubjektivitet reflektion hälsoträdgård naturunderstödda interventioner existentiell hälsa Other Humanities Annan humaniora Philosophy, Ethics and Religion Filosofi, etik och religion

1

Page generated in 0.116 seconds