SAMMANFATTNING Den här rapporten handlar om kreativitet. Den bygger på att jag studerat, observeratoch reflekterat över min självupplevda process i samband med att jag komponeradelåtar. Detta blev mitt projekt. Mina tankar har nedtecknats i en projektdagbok som ärrapportens huvudkälla. Jag har även intervjuat två personer jag finner kreativa, om deras upplevelser ochidéer. Sedan har jag funnit en del intressant litteratur på området. Frågor som väglett mig rör vilka faktorer som utmärker sig i en kreativitetsprocessoch om/ hur jag kan påverka dem? Resultatet av mitt projekt blev fem låtar. Var och en med olika utgångspunkt ochteknik. Mina slutsatser hoppas jag kan leda till att jag kan stötta och peppa andra kreatörer påvägen mot skapande.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Denna undersökning handlar om kreativ matematik hos pedagoger i en Sydafrikansk skola. Inom matematikundervisningen finns det flera olika undervisningsmetoder för pedagogen att använda sig av, och dessa passar eleverna olika bra. På lärarutbildningen i Sverige talas det just nu om att det i den svenska skolan ska arbetas med kreativ matematik. Den kreativa matematiken handlar om att eleverna i matematikundervisningen använder sig av metoderna Göra- Pröva och Tänka- Tala, en så kallad handlingsmatematik. Genom att eleverna arbetar laborativt i matematikundervisningen innebär det att eleverna får med sig kunskap genom kommunikation, diskussion och reflektion.</p><p>Eftersom jag fick möjlighet att resa till Sydafrika och ha en del av min slutpraktik där på en skola i en svart traditionell kåkstad, kunde jag inte låta bli att ta tillfället i akt att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs i en annan världsdel. Min undersökning utgick ifrån: Vilken uppfattning har sydafrikanska lärare om kreativ matematik?</p><p>Efter att jag intervjuat tre sydafrikanska pedagoger på min praktikskola i kåkstaden har jag kommit fram till att de tycker att kreativ matematik är bra och att de delvis vet vad arbetssättet handlar om utifrån begreppen Göra-Pröva och Tänka-Tala. Det positiva med kreativ matematik enligt pedagogerna är att arbetssättet passar alla elever. En pedagog anser dock att det finns en nackdel med kreativ matematik och det är att elever ibland kan bli förvirrade när de arbetar med konkret material. Pedagogerna arbetar på olika sätt med kreativa inslag i matematiken, och det är meningen att hela skolan ska arbeta med kreativ matematik. En av de intervjuade arbetar så ofta som möjligt med kreativ matematik, medan de andra intervjuade arbetar mycket sällan. På frågan om deras läroplan tar upp kreativ matematik svarar pedagogerna att de är osäkra på om läroplanen framhåller arbetssättet.</p>

SAMMANFATTNING Denna undersökning handlar om kreativ matematik hos pedagoger i en Sydafrikansk skola. Inom matematikundervisningen finns det flera olika undervisningsmetoder för pedagogen att använda sig av, och dessa passar eleverna olika bra. På lärarutbildningen i Sverige talas det just nu om att det i den svenska skolan ska arbetas med kreativ matematik. Den kreativa matematiken handlar om att eleverna i matematikundervisningen använder sig av metoderna Göra- Pröva och Tänka- Tala, en så kallad handlingsmatematik. Genom att eleverna arbetar laborativt i matematikundervisningen innebär det att eleverna får med sig kunskap genom kommunikation, diskussion och reflektion. Eftersom jag fick möjlighet att resa till Sydafrika och ha en del av min slutpraktik där på en skola i en svart traditionell kåkstad, kunde jag inte låta bli att ta tillfället i akt att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs i en annan världsdel. Min undersökning utgick ifrån: Vilken uppfattning har sydafrikanska lärare om kreativ matematik? Efter att jag intervjuat tre sydafrikanska pedagoger på min praktikskola i kåkstaden har jag kommit fram till att de tycker att kreativ matematik är bra och att de delvis vet vad arbetssättet handlar om utifrån begreppen Göra-Pröva och Tänka-Tala. Det positiva med kreativ matematik enligt pedagogerna är att arbetssättet passar alla elever. En pedagog anser dock att det finns en nackdel med kreativ matematik och det är att elever ibland kan bli förvirrade när de arbetar med konkret material. Pedagogerna arbetar på olika sätt med kreativa inslag i matematiken, och det är meningen att hela skolan ska arbeta med kreativ matematik. En av de intervjuade arbetar så ofta som möjligt med kreativ matematik, medan de andra intervjuade arbetar mycket sällan. På frågan om deras läroplan tar upp kreativ matematik svarar pedagogerna att de är osäkra på om läroplanen framhåller arbetssättet.

Vortrag UNIX-Stammtisch 11/00

<p>För engagerade entreprenörer kan svårigheten ligga i att såväl fokusera på rätt saker, som att göra saker på rätt sätt för att få tiden att räcka till. </p><p><p>Vårt syfte med uppsatsen var att identifiera problemområden inom verksamhetsstyrningen och ge förslag på lösningar. Vi undersökte tre mindre företag inom besöksnäringen för att få reda på hur dessa företag drivs och styrs.</p></p><p><strong> </strong>Vi valde att utgå från vårt empiriska material genom att tolka våra intervjuer för att sedan koppla identifierade problem med lämplig teori. Utifrån tolkningen av empiri och lämplig teori kunde vi analysera och dra slutsatser.</p><p>Det har i vår undersökning framgått att det finns behov av att förbättra verksamhetsstyrningen i småföretagen inom besöksnäringen. Vår undersökning identifierade problem främst inom följande områden: marknadsföring, prissättning, tid, nätverk, kunduppföljning och planering.</p><p>Genom att bli mer strategiska på Internet, kundfokuserade, ingå i nätverk, delegera arbetsuppgifter, sålla bland idéer, upprätta handlingsplaner och kundregister kan företagen spara tid och pengar.</p>

För engagerade entreprenörer kan svårigheten ligga i att såväl fokusera på rätt saker, som att göra saker på rätt sätt för att få tiden att räcka till.  Vårt syfte med uppsatsen var att identifiera problemområden inom verksamhetsstyrningen och ge förslag på lösningar. Vi undersökte tre mindre företag inom besöksnäringen för att få reda på hur dessa företag drivs och styrs.  Vi valde att utgå från vårt empiriska material genom att tolka våra intervjuer för att sedan koppla identifierade problem med lämplig teori. Utifrån tolkningen av empiri och lämplig teori kunde vi analysera och dra slutsatser. Det har i vår undersökning framgått att det finns behov av att förbättra verksamhetsstyrningen i småföretagen inom besöksnäringen. Vår undersökning identifierade problem främst inom följande områden: marknadsföring, prissättning, tid, nätverk, kunduppföljning och planering. Genom att bli mer strategiska på Internet, kundfokuserade, ingå i nätverk, delegera arbetsuppgifter, sålla bland idéer, upprätta handlingsplaner och kundregister kan företagen spara tid och pengar.

I det här konstnärliga examensarbetet skriver jag musik med inspiration från referenslåtar i syfte att undersöka hur det påverkar min kreativa process. Detta görs genom att analysera låtar från tre olika artister vilka innehar kvalitéer jag inspireras av och vill eftersträva i mitt eget musikskapande. Med hjälp av ett strukturanalysschema definierar jag vilka beståndsdelar som inspirerar mig i respektive låt. Därefter skriver jag tre låtar utifrån respektive referenslåt samt en fjärde låt utan referensmusik. Arbetet resulterar i fyra nyskrivna låtar i olika genrer varav tre av dem med klar inspiration från referenslåtarna. Jag kommer fram till att metoden underlättade den kreativa processen genom att ge en startpunkt och ramar samt utvecklade mig som låtskrivare. Men att den även stundvis frammanade en jämförelse som skapade prestationsångest.

<p>A current issue today is to try to implement creative design as a way to solve wicked problems in scientific contexts such as HCI. Since the problems are wicked, they have no given solution which makes the traditional methods inadequate. In these cases, creative design can be an alternative. Creative design is not used in scientific contexts because it is viewed as something unaccountable.In this essay we argue that creative design not necessarily have to be unaccounted. We discuss various views of creative design and translate theory to a practical context. To experience a creative design process we created a game trailer for a fictional videogame. Through this project and related research we are trying to explain creative design and its nature.The purpose of this essay is to describe creative design from different perspectives and hopefully this work could be some form of support for scientific disciplines such as HCI to solve wicked problems in the future.</p>

No description available.

Intresset för nätverk mellan organisationer växer i arbetslivet. Fler och fler chefer, ledare och ansvariga går med i nätverk för att få stöd i sitt utvecklingsarbete. Varför? Vad är det för speciellt med lärande i nätverk? Vad får individen och organisationen ut? Mina egna och kollegors erfarenheter från tio års praktiskt arbete i fem nätverk i Halland, har gett mig en unik tillgång till data för att söka svar på frågorna. Med hjälp av flervetenskaplig teori och tidigare empirisk forskning har jag skapat en modell över nätverk som stöd i utvecklingsprocessen. Modellen har jag använt till att analysera mina data för att förstå lärprocessen i nätverk, vilka förutsättningar och organiseringsformer som är viktiga för att stimulera det kollektiva lärande som uppstår i samverkan mellan olika individer och organisationer. Jag har även undersökt vad deltagandet ger i utbyte och vad som stödjer respektive hindrar en transformering till organisatorisk nytta och förändring. Resultaten visar att nätverk fungerar som en social oas för chefer och ledare, som kan vara ganska ensamma och osäkra i sitt arbete. De uppskattar en plats där de kan möta andra i en liknande situation, för att under tillitsfulla former utbyta erfarenheter och reflektera över sina handlingsalternativ. Deltagarnas olikheter tillför variationer som stimulerar ett kreativt lärande och genererar innovativa idéer. I stort sett alla deltagare är mycket positiva till nätverkformen. Utbytet är huvudsakligen personliga insikter och kunskaper i form av ökat självförtroende, reducerad osäkerhet och stärkt förändringskompetens. Deltagandet ger även inspiration, idéer och organisatoriska förändringsförslag. När dessa sedan ska föras över från nätverket till organisationen möter dock deltagarna ofta svårigheter och hinder. Organisationernas förmåga att absorbera nätverksresultaten brister. De har många gånger svårt att ta tillvara nya kunskaper och idéer, att integrera nätverkslärande med organisatoriskt lärande och därmed svårt att utnyttja den utvecklingspotential som nätverk rymmer. Viktiga hinder är strategi- och förankringsbrist på ledningsnivån. Nätverkets styrka som en stödjande social oas för deltagaren i utvecklingsprocessen rymmer också en svaghet. Utbytet riskerar att begränsas till personlig bekräftelse och bidra till få organisatoriska förändringar. För att undvika detta behöver deltagarens, organisationens och nätverkets utvecklingssyfte tydliggöras från början. Analysen leder fram till en idealmodell av en utvecklingsprocess med stöd av nätverk. I modellen stimulerar gemensamma reflektionen över praktiska erfarenheter ett kreativt lärande som ger nya kunskaper och idéer i utbyte. När dessa ska överföras och tillämpas i verksamheten behövs en utvecklingsorganisation med en ledning som kan ta ett strategiskt helhetsgrepp över förändringsprocessen. Slutsatserna talar för lärande nätverk som ett stöd i utvecklingsprocessen. De talar för fortsatt forskning för att pröva idealmodellen och för att fördjupa kunskaperna om absorberingssvårigheten och strategibristen.