<h2>Syfte</h2><p>Syftet är att belysa och lyfta fram olika metoder som hjälper människor att bli skickligare på att ta fram nya idéer.</p><h2>Frågeställning</h2><p>Måste vi vänta på att äpplet ska falla ner i huvudet på oss för att vi ska få bra idéer, eller finns det några metoder som kan hjälpa oss att ta fram idéer på löpande band? Dessa två frågor är drivkraften i vår jakt genom böcker, bloggar och bröderna Härén. Böckerna beskriver kreativitet och hur människor kan göra för att bli mer kreativ. Men hur tillämpar bloggare kreativitet i verkligheten? Vad säger Fredrik och Teo Härén angående kreativitet och idémetoder?</p><h2>Resultat</h2><p>Kreativitet uppkommer genom att göra saker på nya sätt eller att vi gör nya saker vi inte prövat på förut. Alla människor är kreativa, men vissa är det mer eller mindre. För att upprätthålla kreativiteten bör vi tillämpa de metoder som finns och vi bör göra det ofta, om inte dagligen.</p>

Syfte Syftet är att belysa och lyfta fram olika metoder som hjälper människor att bli skickligare på att ta fram nya idéer. Frågeställning Måste vi vänta på att äpplet ska falla ner i huvudet på oss för att vi ska få bra idéer, eller finns det några metoder som kan hjälpa oss att ta fram idéer på löpande band? Dessa två frågor är drivkraften i vår jakt genom böcker, bloggar och bröderna Härén. Böckerna beskriver kreativitet och hur människor kan göra för att bli mer kreativ. Men hur tillämpar bloggare kreativitet i verkligheten? Vad säger Fredrik och Teo Härén angående kreativitet och idémetoder? Resultat Kreativitet uppkommer genom att göra saker på nya sätt eller att vi gör nya saker vi inte prövat på förut. Alla människor är kreativa, men vissa är det mer eller mindre. För att upprätthålla kreativiteten bör vi tillämpa de metoder som finns och vi bör göra det ofta, om inte dagligen.

Det var inte länge sedan man såg på IT som en del av något enskilt och avskilt. Nu pratar vi om digitalisering, en våg av förändring som, enligt en rapport från Kansliet förstrategisk analys (2014), kommer vara den enskilt största förändringsfaktorn för detsamhälle vi lever i till år 2025. Tempot för digitaliseringen ökar för varje år som går och den förändrar hur vi konsumerar och skapar nya diskussioner. Enligt Matt, Hess &amp; Benlian (2015) finns det stora fördelar för företag att ta till sig digitaliseringen, men statistiken visar att företagen i Sverige halkar efter jämfört med våra grannländer (Accenture, 2015). Digitaliseringen har gått hårt åt företag i kreativa branscher. Medan den inom andra branscher öppnade upp för nya innovativa produkter och affärsmodeller har många olika företag inom kreativa branscher inte lyckats utnyttja digitaliseringen på samma sätt (Rothmann &amp; Koch, 2014). Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och problem företag inom kreativa branscher upplevde under sin anpassning till digitaliseringen och om dessa erfarenheter kan vara till nytta för företag i andra branscher. Studien har genomförts med en abduktiv forskningsansats och empirin har samlats in från en litteraturstudie och kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Från den här studien kan följande slutsatser dras; Det måste finnas en flexibilitet och kreativitet i hur man gör affärer för att hänga med i digitaliseringen och att vara värdecentrerad snarare än produktcentrerad kan ge en fördel. När ett företag försöker förändra sig kan kognitiva låsningar uppstå och ett sätt att komma ur låsningarna är att hitta gynnsamma samarbeten med andra företag. Oavsett innovativa värdestrategier finns det en vikt i att hela tiden gå tillbaka till vad som är företagets kärna och att vänta på en stabilisering kommer inte underlätta ett företags anpassning till digitaliseringen.

<p><strong> </strong></p><p>Kreativitet är ett mycket omskrivet ämne, dock är området mycket smalt när det gäller ”kreativitetskonsulters” arbete. Syftet med denna uppsats är, att få en ökad förståelse för deras arbete med verktyg och metoder i kreativa processer, speciellt i idégenereringsfasen. Avsikten är att belysa deras upplevelser av svårigheter och fördelar med redskapen. Utifrån mitt syfte formulerades fem frågeställningar, som studien utgått ifrån. Frågeställningarna rör helt och hållet ”kreativitetskonsulternas” verktyg och metoder. Vilka de använder sig av och hur de bestämmer sig för vilka de ska nyttja. Deras upplevelse av arbetet med dessa, samt för- respektive nackdelar. Vidare en frågeställning som rör agerandet när processen inte går som det är tänkt. Tre stycken kvalitativa intervjuer har genomförts. Emedan respondenterna inte är anonyma presenteras dessa under rubriken introduktion. Den teoretiska referensramen förklarar begreppet kreativitet och innovation samt dess skillnader. Den kreativa processen, ”kreativitetskonsultens” roll samt idégenereringens utgångspunkt tas även upp. Slutligen presenteras lärandet samt de faktorer som påverkar den kreativa processen.</p><p>Resultatet visar, att basen i ”kreativitetskonsulternas” verktygslåda var brainstorming och varianten brainwriting, ”tyst brainstorming”. Utöver dessa var de individuella skillnaderna stora. De flesta redskapen var till för att bryta det rotade och vanemässiga, genom en viss typ av provokation. Valet av verktyg och metod hade bland annat att göra med valet av frågeställningen i sessionen. Fem olika tillvägagångssätt användes när det blev problem under sessionen och det inte fungerade som respondenterna hade tänkt sig. Exempel på dessa är; nytt verktyg och metod, paus och två facilitatorer.</p><p>Jag uppfattar, att kärnan i den kreativa processen bland annat handlar om, att få individen att våga vara kreativ, för att hitta nya och annorlunda idéer. För att kunna åstadkomma detta, har ”kreativitetskonsulterna” sina verktyg och metoder.</p>

Kreativitet är ett mycket omskrivet ämne, dock är området mycket smalt när det gäller ”kreativitetskonsulters” arbete. Syftet med denna uppsats är, att få en ökad förståelse för deras arbete med verktyg och metoder i kreativa processer, speciellt i idégenereringsfasen. Avsikten är att belysa deras upplevelser av svårigheter och fördelar med redskapen. Utifrån mitt syfte formulerades fem frågeställningar, som studien utgått ifrån. Frågeställningarna rör helt och hållet ”kreativitetskonsulternas” verktyg och metoder. Vilka de använder sig av och hur de bestämmer sig för vilka de ska nyttja. Deras upplevelse av arbetet med dessa, samt för- respektive nackdelar. Vidare en frågeställning som rör agerandet när processen inte går som det är tänkt. Tre stycken kvalitativa intervjuer har genomförts. Emedan respondenterna inte är anonyma presenteras dessa under rubriken introduktion. Den teoretiska referensramen förklarar begreppet kreativitet och innovation samt dess skillnader. Den kreativa processen, ”kreativitetskonsultens” roll samt idégenereringens utgångspunkt tas även upp. Slutligen presenteras lärandet samt de faktorer som påverkar den kreativa processen. Resultatet visar, att basen i ”kreativitetskonsulternas” verktygslåda var brainstorming och varianten brainwriting, ”tyst brainstorming”. Utöver dessa var de individuella skillnaderna stora. De flesta redskapen var till för att bryta det rotade och vanemässiga, genom en viss typ av provokation. Valet av verktyg och metod hade bland annat att göra med valet av frågeställningen i sessionen. Fem olika tillvägagångssätt användes när det blev problem under sessionen och det inte fungerade som respondenterna hade tänkt sig. Exempel på dessa är; nytt verktyg och metod, paus och två facilitatorer. Jag uppfattar, att kärnan i den kreativa processen bland annat handlar om, att få individen att våga vara kreativ, för att hitta nya och annorlunda idéer. För att kunna åstadkomma detta, har ”kreativitetskonsulterna” sina verktyg och metoder.

No description available.

Abstrakt Titel: Att styra i kreativa företag - för att stimulera kreativitet och nå lönsamhet Författare: Josefin Ahrenius och Annika Selerud Handledare: Petter Boye Examinator: Thomas Karlsson Kurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, examensarbete 15 hp Frågeställning: Hur kan ett kreativt företag styras mot lönsamhet och samtidigt bibehålla kreativitet hos medarbetarna? Syfte: Syftet är att beskriva hur kreativa företag kan utveckla en mer effektiv styrning och samtidigt behålla medarbetarnas kreativitet. Syftet är även att förstå varför företagsstyrningen kan behöva anpassas till de specifika förutsättningar som gäller för kreativa företag. Vi har också som syfte att ta fram och identifiera särskilt viktiga saker att tänka på vid styrning av företag som LEON och andra företag i en liknande situation. Metod: Denna studie utgår från ett abduktivt angreppssätt. En kvalitativ undersökningsmetod har används för att få en djupare förståelse kring problemet som studerats. Primärdata har samlats in med hjälp av intervjuer gjorda med personer inom företag som verkar i en kreativ bransch. Slutsats: Vår studie har visat att kreativa företag generellt har en kultur som innefattar mjuka värden. Det behövs en tydlig ledare som kan sätta ramar och styra mot mål, då det visats att målet för de som arbetar inom ett kreativt företag generellt inte är att maximera vinst, utan att skapa ett arbete de blir erkända för. Denna studie har också visat att kreatörer behöver hänsyn och en ledare som bejakar deras individualitet. En ledarstil som passar i kreativa företag är management by Walking around. Vår studie visar också på att de mest kreativa företagen inte bör bli för stora.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka vilka redovisningsformer som är mest förekommande i litteraturundervisningen i gymnasieskolans svenskämne och varför vissa redovisningsformer är mer förekommande än andra. Mer specifikt undersöks elevers attityder till kreativa redovisningsformer samt elevers läsintresse. Genom en enkätstudie undersöks behovet av att arbeta kreativt i svenskämnet och även belysa på vilket sätt kreativiteten skulle kunna bidra till att öka elevers lust att läsa och lära.  Uppsatsen undersöker också några lärares förhållningssätt till skönlitterär läsning i skolan samt deras attityder till användandet av kreativa redovisningsformer i litteraturundervisningen. Enkätundersökningen baseras på totalt 78 insamlade enkäter och resultatet visar att den mest förekommande redovisningsformen är bokrecensionen, detta framhåller såväl elev- som lärarresultaten. Bokrecensionens framträdande plats i svenskämnets litteraturundervisning kan bero på det faktum att skolan är inriktad på uppgiftslösning och att en bokrecension, eller annan skriftlig analys, ger lärare ett enkelt underlag för bedömning.  Den del i uppsatsen som behandlat huruvida kreativitet i svenskämnet möjligtvis skulle kunna gynna elevers läslust och läsvanor har varit mer problematisk att besvara och jag har istället fått luta mig mot den tidigare forskning som visar att kombination av teoretisk och praktisk undervisning främjar inlärningen hos eleverna.  Den här uppsatsen har visat att det finns ett behov av att arbeta kreativt även i svenskämnet och jag vill framhäva vikten av att arbeta varierat för att fånga in samtliga elevers intressen. Resultatet av min studie visar faktiskt att kreativa redovisningsformer inte intresserar alla vilket bör lyftas fram. Genom att arbeta med varierade metoder, alltså att kombinera teori och praktik, tror jag att elevers motivation och engagemang kan öka.

Är Norrköping Sveriges nya Hollywood? Ja, åtminstone finns det definitivt en början till ett kreativt kluster kring film, och förutsättningarna finns också för att det ska växa sig ännu starkare. Ett kluster är ett antal företag inom samma fält som befinner sig inom samma geografiska område och samarbetar med varandra för allas vinst. När det handlar om företagande inom konst och kultur kallas det för kreativa kluster. I ett kluster blir företagen inte bara varandras konkurrenter, utan tvärtom drar alla fördel av de samarbeten och den specialisering som utvecklas. Vi har gjort en studie av Norrköping som hem för ett kreativt kluster kring film och jämfört med Linköping. Detta för att se vilka möjligheter och förutsättningar städerna har till att bilda kreativa kluster. Vi belyser också hur ett kreativt kluster uppstår och utvecklas genom att studera produktionsbolag samt nyckelpersoner inom filmbranschen. Vårt huvudfokus i denna studie är att undersöka vad samarbeten inom filmbranschen har för positiva och negativa effekter utifrån en klusterteori. Utöver det utgår vi från frågeställningarna Hur påverkar platsen möjligheterna till samarbeten? Hur påverkar utbildning möjligheterna inom filmbranschen? Vilka komponenter krävs för att ett kreativt kluster ska uppstå och utvecklas? samt Vilka av dessa komponenter finns i Linköping respektive Norrköping? Vi lyfter även filmbranschens utveckling, vilka resurser som finns tillgängliga för filmskapare i respektive stad, men också etableringsfasen och bakgrunden för olika produktionsbolag i regionen. Studien har utförts genom fyra kvalitativa intervjuer med två produktionsbolag, Fishy Minds och FilmVision samt två nyckelpersoner inom filmbranschen i respektive stad, Johan Karlsson (Chef för Cnema och Film i Öst, Norrköping) och Ann-Sofie Löw (Kultursekreterare, Linköping). Utöver det har vi även utfört en enkätundersökning med elva produktionsbolag i Östergötland. Det vi har kommit fram till är att det i Norrköping finns en början till ett kreativt kluster, och att förutsättningarna finns för att det ska frodas. Det börjar nu satsas på film i Linköping mer än vad som tidigare gjorts, men staden ligger långt efter Norrköping och vi ser i dagsläget ingen tendens till ett kreativt filmkluster.

Sammanfattning   I den här rapporten har vi undersökt sex lärares uppmuntrande av resonemang under matematiken med extra fokus på algebra. Lärarna undervisar årskurserna 5-7. Syftet var att se vilka resonemang som lärarna uppmuntrar till i matematiken och hur de introducerar algebra för eleverna. Vi har i rapporten utgått från två typer av resonemang nämligen det imiterande och det kreativa. Med det imiterande resonemanget menas att eleverna plagierar en metod som visats för dem av läraren, läroboken eller liknande. Med ett kreativt resonemang menas att eleverna får reflektera, diskutera och få en djupare förståelse av metoderna. För att undersöka detta har vi gjort kvalitativa intervjuer med samtliga sex lärare och dessutom observerat tre av dessa lärares matematiklektioner. Resultatet visade att fyra av de sex lärarna inleder med en genomgång följt av att eleverna får räkna i matematikboken eller annan form av enskilt arbete. Detta medför att eleverna ofta får träna imiterande resonemang. Även när läraren står och hjälper eleven vid dennes bänk syntes det imiterande resonemanget dominera. En orsak som framkom var tidspressen över att hinna hjälpa samtliga elever i klassen. Ett fåtal inslag av det kreativa resonemanget syntes dock bland annat då en av lärarna använde sig mycket av problemlösning under sina lektioner vilket gynnar kreativiteten. Vad gällde algebran så blev vi presenterade för några olika sätt att introducera och det är svårt att säga vilket sätt som är att föredra. Dock är lärarna överens om att algebra är något som eleverna uppfattar som svårt i början och därför anser vi att introduktionen är av största vikt för att fånga elevernas intresse.