No description available.

Denna kvalitativa studie avser att bidra till den samlade kunskapen om vilka olika typer av resonemang elever i årskurs sex kan använda sig av när de löser matematikproblem. Det fokuserade matematiska området är algebra och specifikt har resonemang om, och förståelse av, likheter och likhetstecken studerats. Resultaten visar att eleverna använde sig av kreativa matematiska resonemang (KMR) och imitativa resonemang (IR) i ungefär lika stor utsträckning. I de fall där KMR användes kom eleverna i samtliga fall fram till en korrekt lösning på problemet och i de fall där IR användes kom de fram till felaktiga slutsatser i alla fall utom två. Resultaten indikerar att en relationell förståelse av likhetstecknet är förknippat med KMR och en instrumentell förståelse framför allt med IR. Resultaten i den här studien indikerar även att känslor kan vara starkt förknippade med prestationsförmågan. Med en matematikundervisning som fokuserar relationell förståelse kan man således ge eleverna större möjlighet att lyckas vilket kan öka deras självtillit och prestationer.

The purpose of this essay is to examine when teachers choose to discuss mathematics withstudents rather then just talk about mathematics. A definition where used to distinguish betweenan interaction that is not a discussion and an interaction that is a discussion. This definition hasbeen created by drawing ideas from other works into making a quite simple definition whichtherefore is easy to observe. The discussions are also separated into two different kinds ofdiscussions. The first and most common category of discussion are one where only imitativereasoning is used. The other type of discussion contains at least one sign of creative reasoning.The terminology imitative and creative reasoning comes from Lithners work A framework foranalysing creative and imitative mathematical reasoning. The data collected comes from observationsfrom three different schools. Five teachers where observed and a total of thirteen classes. Toregister the data and make the observations objective a observations chart where developedcontaining different categories of interaction. From the collected data diagrams where created inorder to show statistics of how often and when discussions containing imitative reasoning orcreative reasoning where used. Of all kinds of observed interaction teachers are using duringclasses discussions make up to about fifty percent. The rest is interaction which could not becategorized as discussions. The overall picture of the data show that creative discussions arerarely used and that teachers talk and discuss subjects that relates to the students personal studysituation.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur textillärare upplever att den yttre miljön i textilslöjdsalen kan påverka den kreativa processen hos eleverna och hur slöjdsalen i så fall kan utformas. Studien bygger på intervjuer med fem textillärare som är eller har varit verksamma inom grundskolan i ämnet textilslöjd.Det teoretiska forskningsperspektiv som studien utgår ifrån i huvudsak är den sociokulturella teorin som bygger på Lev Vygotskijs tankar och forskning. Vidare har perspektiv från ramfaktorteorin tagits i beaktande. Studien visar att alla de intervjuade textillärarna menar att ytorna i textilslöjdsalen, det vill säga både golvytor, väggytor, bordsytor och förvaringsytor ska vara tillräckligt stora för att de ska kunna rymma de innehållsmässiga beståndsdelar som textillärarna anser behövs för att stimulera elevernas kreativitetsutveckling. Textillärarna menar att eleverna ska ha ordentligt med arbetsytor när de arbetar och att elevernas pågående arbeten ska kunna förvaras i tillräckligt stora förvaringsutrymmen i textilslöjdsalen. En övervägande andel av textillärarna anser att det är det insprationsmaterial som hör samman med detarbetsområde eleverna för tillfället arbetar med som är mest kreativitetsbefrämjande. Två av textillärarna anser att textil/trä och metallslöjdsalarna ska ligga nära eller i anslutning till varandra för att samarbetet i slöjdämnet ska fungera bra. De menar även att bildsalen i nära anslutning till textilslöjdsalen skulle underlätta ämnesövergripande samarbete med bildämnet. Sammantaget finns det hos textillärarna många tankar och kreativa idéer som skulle kunna leda till att textilslöjdsalarna skulle kunna bli mer kreativitetsbefrämjande för elever. Studien visar vidare på att det är arbetsmiljölagstiftningen och miljöbalken som styr hur arbetsmiljön i textilslöjdsalen ska utformas utifrån nationella arbetsmiljö- och säkerhetskrav. Utrustning och utformning i övrigt är däremot en lokal angelägenhet. Enligt styrdokumenten ligger ett särskilt ansvar på rektor att tillsammans med lärare samarbeta för att de nationella målen ska nås av eleverna. Eleverna ska ges möjlighet till ett aktivt medinflytande i skolan. Här skulle textillärare tillsammans med rektor, som har det särskilda ansvaret, kunna arbeta för att den yttre miljön i textilslöjdsalen blir mer kreativitetsbefrämjande. Eleverna ska också enligt styrdokumenten vara medskapande och vara med i och komma med synpunkter på utformningen. Undersökningar om hur den fysiska miljön i textilslöjdsalen och dess utformning påverkar kreativitet hos elever, detta utifrån ett elevperspektiv tycker jag skulle vara en intressant ingång för fortsatta studier. Vidare studier om hur arbetsmiljöfaktorer, både fysiska och psykiska, påverkar textillärare och elever i textilslöjden vore intressant att undersöka. Den fysiska miljöns betydelse i skolan och i synnerhet i textilslöjden för elevers möjlighet till lärande tycker jag har varit eftersatt och inte uppmärksammats i den utsträckning som den borde. Mer forskning inom detta området är något som jag anser är nödvändigt för att föra utvecklingen framåt i den svenska grundskolan.

I denna uppsats redogörs för hur och i vilket syfte svenska arbetsterapeuter inom psykiatrisk vård använder kreativa aktiviteter.  Kreativa aktiviteter som behandlingsmetod inom arbetsterapi har bevisat positiv effekt på individens hälsa. Inom psykiatrisk vård hjälper kreativa aktiviteter personer med psykisk ohälsa att hitta vägen tillbacka till ett tillfredställande liv. Dock saknas det tillräckligt med data hur svenska arbetsterapeuter använder kreativa aktiviteter som behandling. Metoden som valdes för denna studie har kvalitativ ansats: kvalitativa semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen och kvalitativ innehållsanalys för analysen av insamlade materialet. Det framkom i resultatet att arbetsterapeuter använder kreativa aktiviteter för att: Motivera klienten, Ge klienten möjlighet att kommunicera med världen genom aktiviteten, Bedömning av specifika funktioner, Träningen. Analys av hur arbetsterapeuter använder sig av kreativa aktiviteter resulterade i två kategorier: Aktiviteten behöver anpassas till klienten och Stödja klienten under aktiviteten. Uppsatsens slutsats är att kreativa aktiviteter utgör arbetsterapeuternas viktiga verktyg i arbete med personer med psykisk ohälsa. Kreativa aktiviteter hjälper klienter med psykisk ohälsa att utrycka sina känslor och kommunicera med världen även på ett nonverbalt sätt. Under skapande processen får klienten möjlighet att vara självständigt och prova sig fram, stöd ges sparsamt och i mån av behov och utifrån arbetsterapeuternas kännedom om klienten. I sin helhet ställer användningen av kreativa aktiviteter inom psykiatrisk vård vissa krav på arbetsterapeuter så som empatisk förmåga och kunskaper om människan för att kunna avläsa klientens psykiska mående och anpassa aktiviteten.  Arbetsterapeuter behöver också få mer information om kreativa aktiviteter under utbildningen för att kunna utnyttja kreativa aktiviteters potential.

Den här studien beskriver en autoetnografisk fältstudie av en musikproducent i syfte att analysera och ta reda på hur den kreativa processen fungerar i arbetet av att framställa ett musikaliskt verk utan förutbestämda ramar och regler för verket. Studieobjektet och forskaren i den här studien är därför samma person och studien bygger på insamlad skriftlig och auditiv dokumentation samt tidigare forskning och studier som gjorts i ämnet. Syftet med studien var att belysa den kreativa processen i sin helhet och ta reda på hur den fungerar och resultatet kan delas in ett vetenskapligt perspektiv och ett konstnärligt perspektiv där det vetenskapliga resultatet är att belysa och lyfta fram den kreativa processens funktion i relation till tillvägagångssättet i ett musikproduktionsarbete och det konstnärliga resultatet är i form av en musikproduktion. Studien diskuterar hur arbetet med dubbla roller kan påverka resultatet samt den känslomässiga aspekten i att forska på sitt egna arbete när det arbetet innebär en känslomässig koppling som konstnären känner för sitt verk. På grund av ett grundligt genomförande av studien är resultatet tydligt och studien kan användas som utgångspunkt i framtida liknande studier.

Uppsatsen baseras på designexperiment av undervisning med syftet att uppmuntra till kreativa resonemang. Studien genomfördes som ett antal undervisningstillfällen då närvarande elever presenterades för ett problem eller en frågeställning som inte var formulerad eller kunde lösas på samma sätt som typuppgifterna i läroboken. Observationer och transkript från dessa tillfällen används som underlag för en analys som bygger på interventionens syfte och möjligheter utifrån teorin om didaktiska situationer med viss påverkan från kategorisering av resonemang. Omfattningen av studien gör att få generella slutsatser kan dras, men det åskådliggörs i några exempel hur viktig lärarens lyhördhet kan vara för att fånga upp embryon till självständigt resonemang och hur rådande normer påverkar debattklimatet. I diskussionen nämns hur försök till didaktiska situationer kan användas för att få en bättre bild av elevers proximala zoner.

Det finns en trend som tyder på ökad användning av prestationsmätning och icke-finansiella prestationsmått. Detta gäller inte bara i traditionella verksamheter utan även i kreativa verksamheter. Men är de prestationsmätningssystem som framtagits för traditionella verksamheter tillämpbara även i kreativa verksamheter där det finns andra premisser? Syftet med studien är därför att beskriva och skapa en bättre förståelse för hur kreativa verksamheter använder sig av prestationsmätning. En kvalitativ ansats har använts och en fallstudie med intervjuer med tre företag inom reklam- och kommunikationsbranschen har genomförts. Studien visade att även kreativa verksamheter använder traditionella prestationsmått och de mest använda var soliditet, debiteringsgrad och beläggningsgrad. Möjliga förklaringar till detta kan vara att företagen saknar digitaliserade system som enkelt samlar in data eller att befintliga prestationsmätningssystem är inte tillämpbara i kreativa verksamheter.

Syftet med arbetet var att undersöka hur jag kunde bli mer kreativ i min mixningsprocess utan att förlora kvalité på mixarna. Detta genom att hitta bra metoder för att främja kreativiteten men också genom att undersöka hur jag kan effektivisera mitt arbetsätt för att lämna mer plats åt kreativa beslut.   Undersökningen lärde mig att det är viktigt att arbeta smart och att prioritera att arbeta med ljuden när man vet hur man vill att det ska låta. Det blir därför även viktigt att lyssna igenom låten ofta så att du kan få en bra uppfattning över vad det är du vill. Genom att ofta spara i nya projekt ger du dig svängrum att experimentera mer och genom att arbeta kreativt tidigare i processen undviker du att hoppa över den kreativa biten senare.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasielärare arbetar med kreativa aktiviteter i syfte att intressera sina elever för litteraturhistoria. En kvalitativ intervjustudie valdes, där empirin sedan analyserades utifrån tematisk analys. Ett teoretiskt perspektiv med utgångspunkt i Deweys utbildningsfilosofi användes för att tolka de identifierade temana som framkom av empirin. Resultatet visar hur kreativa aktiviteter kräver mer av elev som lärare, men också att de ger mer. Kreativa aktiviteter får kunskap att fastna, skapar engagemang, gemenskap och används som medel för att möjliggöra för läslust. Vidare visar resultatet hur variation används som verktyg i syfte att intressera elever för litteraturhistoria. Slutligen framhävs betydelsen av att göra undervisningsinnehållet relevant för eleverna och genom elevaktiva uppgifter anpassa dessa efter elevers vardag, intressen och programinriktning. En slutsats är att varierade undervisningsmetoder och arbetssätt ses som en framgångsfaktor för att skapa intresse för litteraturhistoria.