Problem Det är viktigt att som reklambyrå ha duktiga medarbetare, eftersom värdet för kunderna ligger i medarbetarnas kreativitet, kunskap och skicklighet. För mindre byråer och byråer utanför Stockholm kan det vara ett problem att hitta duktiga medarbetare med erfarenhet. En förutsättning för att kunna attrahera denna grupp är att veta vad de anser viktigt vid val av arbetsplats. Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka olika variabler som påverkar arbetsval hos kreativa arbetstagare, med avgränsning till dem som varit eller är anställda vid reklambyråer i Stockholm, samt att undersöka vilka variabler som skulle kunna få denna grupp att överväga att arbeta på en reklambyrå utanför Stockholm. Metod Undersökningen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter, vilka samtliga hade minst två års erfarenhet som strateg eller kreatör vid en reklambyrå i Stockholm samt varit tillgängliga för intervju mellan den 6 november och den 27 december 2007. Resultat Resultatet i utredningen beskriver målgruppens uppfattning gällande variabler som påverkar val av arbetsplats. I slutsatserna diskuteras vad utredningens resultat innebär för en reklambyrå som arbetsgivare. Utredningen visar på att det för byråer utanför Stockholm kan bli svårt att rekrytera människor som byggt upp sin karriär i Stockholmsområdet och hunnit rota sig där. Möjligheten finns dock om en byrå visar sig stark på de variabler som framkommit som viktiga för respondenterna. I denna utredning blev följande variabler högst rankade som viktiga nog att kunna påverka respondenterna att arbeta på annan ort än i Stockholm: Utmaning i arbetet som helhet, ekonomisk kompensation, professionell utveckling samt arbetsuppgifterna. / Problem The greatest asset for an advertising agency is the creativity, knowledge and skill of their workforce. This is what creates value for the agency’s customer. Therefore it is of great importance for the agency to have skilled coworkers. It can be a problem for small advertising agencies and for agencies outside of Stockholm to find employees who are skilled and experienced. In order to attract skilled employees it is of essence to know what these people consider to be important in the job choice decision. Purpose The purpose of this thesis is to survey different variables that affect the job choice decision among creative employees and to examine which variables that would make them consider working at an advertising agency outside of Stockholm. The survey was limited to people that were or are employed at advertising agencies in Stockholm. Method The survey was conducted through semi-structured interviews. The twelve interviewees all had at least two years of experience at an advertising agency in Stockholm and were available for interview between the 6th of November and the 27th of December 2007. Result The result of the survey describes the perception of the interviewees on the variables that affect the job choice decision. The conclusions discuss the impact that the results have on an advertising agency as employer. The survey shows that it might be difficult for advertising agencies outside of Stockholm to recruit employees who have built up their career in the Stockholm area. There is however a possibility to succeed if an agency can prove themselves solid when it comes to the variables that the interviewees perceived as important. The following variables were the ones that obtained the highest score regarding the importance when it comes to making the interviewees considering working outside of Stockholm: Challenge in the work, economic compensation, professional development and the work tasks.

I kandidatuppsatsen beskrivs platsmarknadsföring som fenomen samt hur den syns i den kommunala planeringen hos två svenska storstäder; Malmö och Göteborg, och vilken roll den fysiska planeringen har i detta.  Arbetet är en kvalitativ fallstudie som med innehållsanalys som metod utläser platsmarknadsföringen som det dolda budskapet i kommunal planering. För att kunna göra detta har fyra övergripande teman inom platsmarknadsföring identifierats; Platsmarknadsföring, Globalisering, konkurrens och tillväxt, Den kreativa klassen och Attraktivitet och platskvalitet. Inom varje tema listar vi också en rad nyckelord som används för att analysera empirin.  Både Malmö och Göteborg har transformerats sedan varvskrisen på 1970- och 80-talen med hjälp av marknadsföring. Platsmarknadsföring är dock inget som är explicit uttalat i det kommunala planeringsarbetet och vi söker därför visa hur subtil den kan vara. I studien av empirin har det framkommit att båda städerna jobbar med platsmarknadsföring genom att använda klassiska marknadsföringsstrategier så som reklamfilmer och slogans men också genom att använda mer subtila former av platsmarknadsföring som bl.a. konstruktionen av ikoniska byggnader, hamnomvandlingar, evenemang och försök att skapa attraktiva platser.

Anekdoter kring konstnärers arbetsrutiner indikerar att vardagliga sysselsättningar kan vara viktigt för kreativt arbete, då kombinationen av tristess och kreativitet är ett återkommande tema. Tidigare forskning visar att tristess kan vara negativt för personers välmående och prestationsförmåga, samtidigt som annan forskning visar att det kan gynna kreativitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur konstnärers arbetsprocess ser ut och vilken roll tristess spelar i den. En kvalitativ enkätstudie genomfördes med ett urval bestående av nio konstnärer som arbetade med visuell konst, musik och text. Genom induktiv tematisk analys fann denna studie att den konstnärliga arbetsprocessen bestod av fem olika faser; förberedelseoch inspirationsfas, koncentrationsfas, inkubationsfas, illuminationsfas och avslutningsfas. Tristess uppstod för många i olika delar av arbetsprocessen, och upplevdes som fysiskt och psykiskt obehagligt och stressande. Tristess kunde fungera som motivator att leta upp ny stimulans genom utåtvänt eller inåtvänt sökande. Att uppsöka tristessartade situationer kunde användas som en medveten strategi i arbetsprocessen, och effekterna av tristessperioder upplevdes påverka den kreativa arbetsprocessen både positivt och negativt. Huruvida effekten var positiv eller negativ berodde i stor grad på definitionen av tristessbegreppet samt om det var frivilligt att uppleva tristessen eller inte.

<p>Authors: Lars Johansson & Johan Pettersson</p><p>Title: “There is way to much sports in the athletics” – A study of Swedish sports</p><p><p>Football has gone from being a hobby and a popular pastime into a billion-dollar industry, and clubs around Europe are therefore operated more and more like regular companies. Sweden's position in the UEFA rankings is a modest 23 rd place, behind nations such as Austria, Switzerland and Belarus. The economic climate in Sweden is often highlighted as a strong factor. When we started our study we agreed that this could be a major contributing factor to this relatively modest rank, but believed that there were also other factors that played a big role. We therefore carried out a quantitative study to identify the Swedish sports manager’s skills of running their clubs as companies within the creative industry. Our theoretical framework was built on organization and leadership theories in general, and in the creative industries in particular and resulted in a four-leg model of sport management requirements: Apart from organizational structure, managerial skills, communicative skills and sport skills were all deemed necessary. Empirical data were collected to see how well the Swedish sports managers' profile fit into our theoretical model. According to our studies, the organizations and sports managers' held-views that were consistent with our theories. Our study suggests that although the sports managers distributed their time equally between the three areas of skills identified (economical, communicational and production knowledge) their competences were unequally divided between the areas.</p></p>

Syftet med studien har varit att undersöka hur högpresterande elever i årskurs 4-6 resonerar när de försöker lösa olika typer av matematiska uppgifter för att därigenom ta reda på i vilken utsträckning eleverna tycks använda och/eller ges möjlighet att använda kreativa matematiska resonemang. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie där sex elever fått resonera muntligt vid lösning av matematikboksuppgifter samt problemlösningsuppgifter. Resultatet visar att eleverna till övervägande del för imitativa resonemang vid arbete med matematikboksuppgifter med rutinmässig karaktär, medan de till största delen för kreativa matematiska resonemang vid arbete med för studien utvalda problemlösningsuppgifter. Eleverna visar att de har förmågan att kunna ta fram egna lösningsförslag och i flera fall argumentera för dem, men att eleverna för imitativa resonemang om möjligheten finns. Det här tyder på att eleverna i större uträckning behöver få arbeta med uppgifter (exempelvis problemlösning) där möjligheten till imitativa resonemang inte finns för att därigenom få dem att aktivera kreativa matematiska resonemang. / <p>matematik</p>

Läromedel har ofta en dominerande roll i matematikundervisningen. Dock har läromedlen många gånger en allt för stor inriktning mot att imitera procedurer och minnas algoritmer, vilket både får påverkan på elevernas lärande och matematiska förståelse. I denna studie har det därför undersökts hur stor andel av algebrauppgifterna i läromedel, hämtade från tre olika matematikböcker med inriktning mot årskurs 6, som eleverna behöver använda sig av ett kreativt resonemang för att nå en lösning. Ett kreativt resonemang som i sammanhanget innebär att en algoritm eller metod som kan användas för att lösa uppgiften inte finns presenterad för eleven i förhand. Resultatet visar att det är en liten andel av uppgifterna i läromedlen som kräver detta. Istället finns det i de flesta fall en färdig algoritm eller metod som eleven kan härma för att lösa uppgifterna. Detta betyder att de fördelar som användandet av kreativa resonemang medför för elevernas lärande och matematiska förståelse i stor del går förlorat om läromedlen används oreflekterat från lärarens sida. / <p>matematik</p>

What does it actually mean to be bored? According to media you most likely get the impression that it is a disease that needs to be cured. And the word certainly has a negative tone attached to it. To be “bored” is not a state of mind where most people want to be. Therefore we live in a world where we can find all kinds of distractions and tools to make things as effective and entertaining as possible.   In my essay “Upprepningar och tristess”, I explore the link between boredom, creativity and development. Through studies, books, essays and magazines I try to get under the skin of a hard definable topic. What has been written and what has been said? Is it overall just a bad thing that we should try to eliminate, or is it an important state of mind that we need to pay attention to and try to understand better? In the end, also my essay falls prey to the depths of boredom. / <p><em>My exam work consists of a written essay part and a formed/interpreted part.</em></p>

Denna uppsats handlar om att skapa konstnärliga produktioner med loopar som utgångspunkt. Utifrån fyra specificerade loopmetoder har åtta konstnärliga produktioner skapats. Med looparna som utgångspunkt skapas en grund att bygga från och i samma stund ett problem som måste lösas. Denna medvetna begränsning frambringar effektivitet och kreativa lösningar samt användbara verktyg och intresseelement.

Denna studie undersöker hur feedback på uppgiftsnivå respektive processnivå kan utveckla elevers resonemang när eleverna arbetar med problemlösningsuppgifter inom matematiken. De typer av resonemang som undersöks är algoritmiska och kreativa matematiska resonemang. Åtta elevpar från årskurs 5 fick arbeta med problemlösningsuppgifter och fick efterhand de behövde feedback på uppgiftsnivå eller processnivå. Efter genomförandet analyserades vilken resonemangstyp eleverna använde före och efter feedback på uppgiftsnivå respektive processnivå getts. Resultaten visar att elever som får feedback på processnivå i större utsträckning utvecklar fullständiga kreativa matematiska resonemang jämfört med de elever som får feedback på uppgiftsnivå. / <p>Matematik</p>

The goal of this thesis is to understand what creativity is and how creative processes work in general as well as how different mindsets can influence it.