Denna studie undersöker hur feedback på uppgiftsnivå respektive processnivå kan utveckla elevers resonemang när eleverna arbetar med problemlösningsuppgifter inom matematiken. De typer av resonemang som undersöks är algoritmiska och kreativa matematiska resonemang. Åtta elevpar från årskurs 5 fick arbeta med problemlösningsuppgifter och fick efterhand de behövde feedback på uppgiftsnivå eller processnivå. Efter genomförandet analyserades vilken resonemangstyp eleverna använde före och efter feedback på uppgiftsnivå respektive processnivå getts. Resultaten visar att elever som får feedback på processnivå i större utsträckning utvecklar fullständiga kreativa matematiska resonemang jämfört med de elever som får feedback på uppgiftsnivå. / <p>Matematik</p>

Denna studie undersöker hur lärares återkoppling kan bidra till att elever för kreativa matematiska resonemang. Fokus för studien var att undersöka hur lärare kan ge processinriktad återkoppling samt en kombinerad återkoppling på både uppgift- och processnivå som bidrar till att elever i årskurs 2 för kreativa matematiska resonemang. Sammanlagt fick fem elevpar och två grupper om tre elever arbeta med problemlösningsuppgifter där de utifrån behov fick återkoppling på processnivå och/eller uppgiftsnivå. Efter genomförandet av undersökningen analyserades vilken typ av återkoppling som tillämpades samt vilket resonemang det bidrog till hos eleverna. Resultatet visade att samtliga elevpar hade förmågan att själva påbörja ett kreativt matematiskt resonemang genom att själva skapa en lösningsmetod. Resultatet visade även att återkoppling på processnivå bidrog till att eleverna utvecklade sitt kreativa matematiska resonemang genom att själva motivera och argumentera för sitt strategival och lösningsförslag. Återkopplingen bidrog även till att eleverna förde kreativa matematiska resonemang vid de tillfällen som undersökaren gav en kombinerad form av återkoppling på både process- och uppgiftsnivå. / <p>Matematik</p>

Många studier bekräftar att det är viktigt att man utvecklar elevernas resonemangsförmågamen få beskriver hur lärare kan utveckla resonemangsförmågan. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare introducerar och arbetar för att utveckla elevernas resonemangsförmåga samt hur olika resonemang kan kategoriseras. För att kunna undersöka detta har vi använt oss av kategorierna algoritmiska resonemang (AR) och kreativa matematiska resonemang (KMR). Vi använder teorier om feedback på uppgiftsnivå och processnivå för att se hur feedback påverkar elevernas resonemang. Vi har genomfört fem semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs F-3 för att undersöka hur de arbetar med att utveckla elevernas resonemangsförmåga i matematik. Resultatet av vår studie visar att lärare har olika uppfattningar av vad resonemang vilket kan bero på att de saknar verktyg för att se olika resonemangstyper. Vid introduktionen av arbetet med att utveckla resonemangsförmågan beskriver lärarna främst hur de arbetar för att bygga upp ett tryggt klassrumsklimat, inte hur de arbetar med just resonemangsförmågan. Lärarna vi intervjuade ger ofta feedback på uppgiftsnivå vilket leder till att fokus hamnar på svaret istället för på processen. Vi ser att lärarna kan utveckla sin feedback till processnivå genom att ställa frågor till eleverna som berör processen vilket hjälper dem att nå KMR. Vår slutsats är att lärarna med enkla medel i antingen uppgiftsskapande eller stöttning skulle kunna leda eleverna mot KMR.

Föreliggande studie undersöker hur aspekter av mindset, återkoppling och matematiska resonemang påverkar elevers lärande i matematik. Syftet med studien är att bidra till en ökad medvetenhet och en fördjupad förståelse kring hur elevers lärande i matematik kan föras framåt.  I studien förenas två olika teorier för lärande: en socialkonstruktivistisk teori och en metakognitiv teori. Ur denna synvinkel, kan kunskap inte förmedlas, utan är något som utvecklas i möten mellan lärare och elever och elever sinsemellan. Eleven är sin egen resurs i lärandet och läraren skapar förutsättningar för elevens lärande. Metakognitiv teori, i vilken även kognitiv teori ingår, handlar om de tankeprocesser eleverna använder när de hanterar information.  Som metod valdes enkäter med likertskalor samt styrd observation.  Vid observationerna fick eleverna arbeta i par där de var ungefär jämnpresterande i matematik och fick resonera högt när de arbetade med en problemlösningsuppgift. Forskaren deltog aktivt genom att ge eleverna återkoppling antingen på uppgiftsnivå eller på processnivå. Resultatet från de fem elevpar som fick feedback på processnivå visade att denna återkoppling gav bränsle till de kreativa resonemangen som fortsatte. Gemensamt för de fem elevpar som fick feedback på uppgiftsnivå var att de kreativa resonemangen avstannade när feedback gavs, till förmån för algoritmiska resonemang där resonemanget inte var väl förankrat i en matematisk grund. För elever i matematiksvårigheter kunde en svårighet i sig vara att ta steget från det konkreta till det generella och abstrakta, oavsett vilken återkoppling de fick. Vid analysen kategoriserades hälften av eleverna att ha ett growth mindset, vilket innebär att de ser på sin förmåga i matematik som något de kan påverka och utveckla. Den andra hälften kategoriserades att ha ett fixed mindset, vilket innebär att de ser sin förmåga i matematik som en medfödd egenskap som inte går att påverka särskilt mycket. Den grupp elever som inte använde den återkoppling de fick på ett strategiskt sätt för att föra resonemangen framåt, dominerades av att ha ett fixed mindset. Dessa elever gav lättare upp eller använde undvikande strategier då de mötte svårigheter jämfört med övriga elever. Resultatet kan tillämpas i skolan genom att undervisning i matematik bör fokusera på processen där kreativa resonemang och growth mindset gynnas. Det är viktigt att lärare inte ”skalar av” de delar av matematiken som bidrar till den begreppsliga förståelsen, t ex genom att ha starkt fokus på metoder och procedurer, i sin strävan att förenkla och underlätta för elever i matematiksvårigheter.