Denna uppsats utgår ifrån Grönroos modell över total upplevd kvalitet och syftar till att undersöka upplevd väntetid som en del av funktionell kvalitet. Detta görs genom att studera om den omgivning som kunder väntar i kan påverka den upplevda väntetiden. Genom den tidigare forskningen har tre omgivningsfaktorer identifierats som kan tänkas påverka den upplevda väntetiden: tristess, osäkerhet och orättvisa. Fokus ligger på banktjänster och för att svara på syftet har en enkät delats ut till personer som precis genomfört ett bankärende. Svaren från denna har sedan använts i en regressionsanalys för att se om det finns några samband. Resultaten visar att det i denna undersökning inte går att hitta några signifikanta samband mellan varken tristess, osäkerhet eller orättvisa och upplevd väntetid. Orsakerna till detta kan vara flera men en central slutsats är att det kan vara faktisk tid som till störst del påverkar den upplevda väntetiden och i sin tur den funktionella kvaliteten.

Anekdoter kring konstnärers arbetsrutiner indikerar att vardagliga sysselsättningar kan vara viktigt för kreativt arbete, då kombinationen av tristess och kreativitet är ett återkommande tema. Tidigare forskning visar att tristess kan vara negativt för personers välmående och prestationsförmåga, samtidigt som annan forskning visar att det kan gynna kreativitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur konstnärers arbetsprocess ser ut och vilken roll tristess spelar i den. En kvalitativ enkätstudie genomfördes med ett urval bestående av nio konstnärer som arbetade med visuell konst, musik och text. Genom induktiv tematisk analys fann denna studie att den konstnärliga arbetsprocessen bestod av fem olika faser; förberedelseoch inspirationsfas, koncentrationsfas, inkubationsfas, illuminationsfas och avslutningsfas. Tristess uppstod för många i olika delar av arbetsprocessen, och upplevdes som fysiskt och psykiskt obehagligt och stressande. Tristess kunde fungera som motivator att leta upp ny stimulans genom utåtvänt eller inåtvänt sökande. Att uppsöka tristessartade situationer kunde användas som en medveten strategi i arbetsprocessen, och effekterna av tristessperioder upplevdes påverka den kreativa arbetsprocessen både positivt och negativt. Huruvida effekten var positiv eller negativ berodde i stor grad på definitionen av tristessbegreppet samt om det var frivilligt att uppleva tristessen eller inte.

What does it actually mean to be bored? According to media you most likely get the impression that it is a disease that needs to be cured. And the word certainly has a negative tone attached to it. To be “bored” is not a state of mind where most people want to be. Therefore we live in a world where we can find all kinds of distractions and tools to make things as effective and entertaining as possible.   In my essay “Upprepningar och tristess”, I explore the link between boredom, creativity and development. Through studies, books, essays and magazines I try to get under the skin of a hard definable topic. What has been written and what has been said? Is it overall just a bad thing that we should try to eliminate, or is it an important state of mind that we need to pay attention to and try to understand better? In the end, also my essay falls prey to the depths of boredom. / <p><em>My exam work consists of a written essay part and a formed/interpreted part.</em></p>

Mitt examensarbete består av en nerkyld utställning och en skriftlig essä som behandlar mejans arkitektur ur ett rättviseperspektiv. / [I examensarbetet ingår utställningen "Hobby deluxe/blood web/Schengen tour":] Jag ställer ut tre målningar av syntetisk päls som är bestrukna med båtepoxy och gjutna i en vakuumpåse. Dessa visas på en svampmålad vägg. / <p>Examensarbetet består av en skriftlig del och en gestaltande del. Alternativ titel anger namnet förden gestaltande delen. </p>

This is a suggestive thesis that aims to investigate the potential within boredom literature to supplement explanations of interaction patterns with jihadist propaganda from the so-called Islamic State (IS). The media strategy of IS has benefited from a comprehensive narrative, and an inclusive approach to production and dissemination of propaganda, which has seen a heavy emphasis on the grass root participation within a loosely structured digital network. The thesis builds on the precept that boredom has been associated with lack of agency, meaning and excitement – three attributes that features prominently in IS propaganda. Through a scoping literature review of published articles on boredom, certain thematic elements was perceived to have an analytical potential with regards to the jihadist propaganda – including boredom proneness, boredom and meaning-seeking, boredom and excitement, and boredom’s relation to violent agency. The study showed a potential for boredom as a concept, via the respective theoretical and methodological frameworks, to broaden our understanding of the interaction with IS propaganda. By investigating boredom as a driving force in the interaction process, it is possible to highlight several aspects of how and why people relate positively to the propaganda – most importantly the connection between boredom and central human emotions, needs and characteristics.

The Covid-19-pandemic has had a profound impact on people's everyday lives, disrupting routines and forcing individuals to adapt to new challenges and restrictions. One of the somewhat significant changes brought with the pandemic has been in consumption behavior, whereas many people were altering their purchasing habits in response to the crisis. Such as impulse buying behavior. Accordingly, the purpose of the study was to examine how individuals’ impulse buying behavior changed during as well as after the pandemic in Sweden. Additional purpose was to investigate which factors that influenced the changed behavior with a focus on contentment, loneliness, fear and boredom. Empirical data was collected through a qualitative study with focus groups divided into three different age intervals, where the participants answered and discussed a series of questions. The results of the study indicate that the majority of individuals did not experience a significant increase or decrease in their impulse consumption habits during the pandemic, but with a notable shift in the types of products being purchased. Fear as a factor appeared as to the risk of infection, as well as towards the stores running out of stock. Online consumption was also the chosen alternative way to consume, yet consumption of food continued to be purchased through physical stores. Findings also showed that various emotions appeared with impulse consumption and variated throughout the groups. While positive feelings arise with an impulse purchase, the feeling then turns into anxiety. Boredom and loneliness was identified as a motivating factor, however not for all participants. As the pandemic was established to have reached its end, individuals reverted back to their pre-pandemic purchasing ways once physical stores reopened and social interactions resumed as normal. Overall, the study wants to contribute to further knowledge and understanding of what can influence individuals' consumption behavior. This research study will be written in swedish. / Covid-19-pandemin har haft en djupgående inverkan på människors vardag, hindrat rutiner och tvingat individer att anpassa sig till nya utmaningar och restriktioner. Till följd av pandemin visade konsumtionsbeteenden på en markant förändring, dock snarare en omdirigering av vad som konsumeras. Syftet med studien var således att undersöka hur konsumtionsbeteenden, med fokus på impulsköp, har förändrats under såväl som efter pandemin i Sverige. Syftet var även att undersöka vilka faktorer som påverkade det förändrade konsumtionsbeteendet med en inriktning på tillfredsställelse, ensamhet, rädsla och tristess. En kvalitativ studie genomfördes via fokusgrupper genom en uppdelning i tre olika åldersintervall där informanterna svarade och diskuterade ett antal frågor. Resultatet av studien visar att majoriteten av individerna inte upplevde någon signifikant ökning eller minskning i sina impulskonsumtionsvanor under pandemin, men med en anmärkningsvärd förändring i de typer av produkter som köptes. Rädsla som faktor förekom vid smittorisk samt vad gäller att produkter ska ta slut. Onlinekonsumtionen var också det alternativ som valdes, men livsmedel fortsatte att köpas i fysiska butiker. Resultaten visade även att olika känslor förekom i samband med impulskonsumtion och varierade mellan grupperna. Medan positiva känslor uppstår vid ett impulsköp övergår känslan sedan i ångest. Tristess och ensamhet identifierades som en motiverande faktor, dock inte för alla deltagare. När pandemin konstaterades ha nått sitt slut återgick individerna till sitt köpbeteende före pandemin när de fysiska butikerna öppnade igen och det sociala samhället återupptogs som vanligt. Slutligen vill studien bidra till ytterligare kunskap och förståelse om vad som kan påverka individers konsumtionsbeteenden.

In this ethnographic study of “Volvo greasers” [Volvoraggare] in a peri-urban community in Sweden, risk-taking practices with motor vehicles, such as speeding and drifting, are explored and analyzed in relation to age, gender, class and place. Young men’s risk-taking with motor vehicles regularly generates public debate as a traffic safety issue, often resulting in various policy suggestions, such as curfews or raising of the driving licence age. Seldom are these suggested solutions based on critical ethnographic research where intersections of age, gender, class and place are highlighted. The study is based on ethnographic fieldwork, that is, participant observation, and informal and formal interviews, with greaser men and women between the ages of 15 and 19, as well as formal interviews with pupils at the local high school and with youth centre staff in the local community. The study has two overarching aims. The first is empirical: to make visible an under-studied area of contemporary youth culture in Sweden – the (Volvo) greasers. In order to understand how the greasers’ risk-taking with vehicles is manifested, talked about and practised, the thesis critically engages with the contexts of the risk-taking practices and their effects at both the material and the discursive levels. The second aim is theoretical. Through contextualization as an analytical tool, a theoretical contribution of the thesis is the development of a situated concept of risk‐taking. The thesis illustrates how intersecting norms and conceptions around age, gender, class and place are practised at the local level, thus highlighting the social character of risk--‐taking practices. A central analytical notion is the greasers’ negotiation of place, developed through the concept of spatial boredom, which affects their construction of personhood and their social practices. In light of this, the thesis suggests that situated risk-taking with motor vehicles benefit from being formulated as violations, which furthers the understanding of young people’s risk-taking practices with motor vehicles and paves the way for more multi-faceted discussions in theory, as well as in practice and policy-making around traffic safety. / I denna etnografiska studie av "Volvoraggare" i ett stadsnära samhälle i Sverige undersöks risktagande praktiker med motorfordon, såsom fortkörning och sladdande, och analyseras i förhållande till ålder, kön, klass och plats. Unga mäns risktagande med motorfordon genererar ofta offentlig debatt som en trafiksäkerhetsfråga, vilket har resulterat i olika politiska förslag som t.ex. utegångsförbud eller höjning av körkortsåldern. Sällan är dessa föreslagna lösningar baserade på kritisk etnografisk forskning där intersektioner av ålder, kön, klass och plats studeras. Studien är baserad på etnografiskt fältarbete, det vill säga deltagande observation och informella och formella intervjuer med unga raggare, män och kvinnor, i åldern 15 till 19, samt intervjuer med elever från det lokala högstadiet och med personal på den lokala fritidsgården. Studien har två övergripande syften. Det första syftet med studien är empiriskt: att synliggöra ett understuderat område av samtida ungdomskultur i Sverige --‐ (Volvo) raggare. För att förstå hur raggarnas risktagande med fordon manifesteras, talas om och praktiseras, diskuterar avhandlingen kontexten för och effekterna av de risktagande praktikerna på materiell och diskursiv nivå. Det andra syftet är teoretiskt. Med hjälp av kontextualisering som ett analytiskt verktyg är ett av avhandlingens teoretiska bidrag en vidareutveckling av risktagande som ett situerat begrepp. Avhandlingen visar hur normer och föreställningar kring ålder, kön, klass och plats praktiseras på lokal nivå och belyser därmed de risktagande praktikernas sociala karaktär. Ett centralt analytiskt begrepp för att förstå raggarnas förhandling med plats är rumslig tristess, vilket påverkar deras konstruktion av personskap och deras sociala praktiker. Mot bakgrund av detta föreslår avhandlingen att situerat risktagande med motorfordon bör omformuleras som kränkningar, vilket ytterligare skulle utveckla förståelsen av ungdomars risktagande praktiker med motorfordon och bana väg för en mer mångfacetterad diskussion inom såväl teori som inom trafiksäkerhetspraktik och ‐politik.