Ulm, Univ., Diss., 2008.

Bakgrund: Det finns en kunskapsbrist inom vården om diagnostisering och behandling av ångest. Ångest beskrivs som en av Sveriges folksjukdomar och 25 % av befolkningen drabbas någon gång i sitt liv av ångest, som generellt kan innebär ett lidande. Ångest kan bland annat uppkomma i samband med annan sjukdom/sjuklighet, vilket är den sorts ångest som ska behandlas i detta arbete. Ångest kan lindras med fysisk aktivitet, avslappning och psykofarmaka. Det har framkommit att det kan behövas mer kunskap om behandling av ångest. Komplementära och alternativa behandlingar kan ges i form av interaktion med vårdhundar för att minska lidande hos patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter kan påverkas av mötet med vårdhunden inom den öppna och slutna vården. Metod: Studien är utformad som en litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa studier. En textanalys genomfördes och resultatet delades in i kategorier. Resultat: Ångesten hos majoriteten av patienterna reducerades efter interaktion med vårdhunden, minskningen är dock inte alltid signifikant. Upplevelserna av vårdhunden är bland annat att den skapade distraktion hos patienten i form av lugn, tröst och glädje. Det kan uppstå både negativa och positiva upplevelser hos patienterna vid interaktion med vårdhunden. Slutsats: Trots avsaknad av evidens upplever många patienter att vårdhunden kan minska ångest och bidra till tröst, lugn och glädje. Om vården individanpassas och gör patienten delaktig ökar detta förutsättningen för god hälsa. Den interaktion som sker mellan patient och vårdhund blir därför unik till situationen. Att identifiera patientens individuella behov är viktigt för att personen ska bli sedd och bemött på bästa sätt.

Barn associerar invasiva ingrepp som till exempel nålstick med stress; smärta och/eller oro. Smärta och rädsla har ett starkt samband genom att smärtan kan göra barnet rädd och rädslan inverkar på smärtan. Att misslyckas med att förebygga eller lindra stickrädsla är skadligt för barn, dels det onödiga lidandet under själva proceduren, dels kan barns minne av smärtsamma upplevelser skapa deras framtida reaktioner på smärtsamma händelser. Syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan och föräldrarna kan använda för att förebygga eller lindra barnets rädsla och smärtupplevelse i samband med stick. Forskningsöversikt valdes som metod. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 17 artiklar i resultatet. För att få resultatet från de vetenskapliga artiklarna överskådligt delades omvårdnadsåtgärderna in i tre rubriker: beteende hos föräldrar och sjuksköterskan, distraktion och smärtlindring.Distraktion hade överlag en god effekt likaså topikal smärtlindring. Dock var resultaten inte entydiga gällande oral smärtlindring. Slutsatsen var att om sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna förebygga och lindra barns stickrädsla, ger en kombination av omvårdnadsåtgärderna det bästa resultatet.

Bakgrund Stickrädsla upplevs av var tionde person där rädsla kan beskrivas som en irrationell eller överdriven reaktion på en uppfattad hotande situation. Orsaken till rädslan beskrivs bero på ärftlighet och/eller inlärning, där symtomen som förekommer är framförallt av vasovagal karaktär. Vårdpersonalen har betydelse vid hantering av stickrädda personer, där en kompetent och lugn personal kan förmedla trygghet till patienten. Syfte Syftet var att beskriva stickrädda personers upplevelser av vården vid stickrelaterade ingrepp.MetodEn kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervjuguide användes där inklusionskriterier inkluderade en ålder mellan 18- 65 år, anser sig lida av stickrädsla och inneha erfarenheter av stickrelaterade ingrepp. Convenience sampling samt snowball sampling användes som datainsamlingsmetod. En intervjuguide skapades och testades med två pilotintervjuer där totalt åtta intervjuer genomfördes och spelades in med ljudbandspelare. Alla intervjuer transkriberades och analyserades. Resultat Bemötande och omvårdnadsåtgärder kunde underlätta stickrädslan samt bli tagen på allvar av vårdpersonalen upplevdes positivt. Distraktion fungerade med fördel för att hantera stickrädslan, samt information om stickrädslan och symtom. Tid gav möjlighet till mental förberedelse. Negativa upplevelser var en känsla av utsatthet och obehag inför situationen, vårdpersonalens okunskap och oförståelse. Oro förelåg hos informanterna att vårdpersonalen skulle misslyckas och behöva gräva efter vener. Vårdpersonalen kunde uppfattas som omänskliga när tid inte gavs till förberedelse. Syfte Upplevelser av vården varierade bland informanterna, oro och ångest kan infinna sig både innan och efter ett besök hos hälso- och sjukvården. Bemötande och kompetens kunde underlätta stickrädslan, där distraktion fungerade väl. Upplevelser beskrevs där det var av vikt att bli sedd och inte negligerad. Tid och kunskap hos vårdpersonalen efterfrågades av informanterna.

Ulm, Univ., Diss., 2008.

Barn kan uppleva rädsla inför kontakt med sjukvård och oroa sig inför moment som kan upplevas skrämmande och smärtsamma. Det är viktigt att barn får bemötande efter sin ålder och mognadsgrad för att inte de ska utsättas för svåra upplevelser och riskera att hamna i ett vårdlidande, då familjen kanske drar sig för att uppsöka sjukvård i tid vid framtida behov. Den grundutbildade sjuksköterskan kan sakna kunskap kring omvårdnadshandlingar med barn i samband med injektion och venprovtagning.  Syfte Syftet var att belysa barns och föräldrars upplevelser och erfarenheter av åtgärder och metoder som kan lindra lidandet för barn i samband med injektion och venprovtagning. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt över vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL vilket resulterades i 15 artiklar som sammanställdes i en matris. Artiklarna analyserades i flera steg med integrerad analys enligt Kristenssons (2017). Resultat Tre övergripande kategorier för att lindra barns lidande identifierades från resultatet: information och delaktighet för att skapa trygghet, visuella hjälpmedel för att avleda och skapa trygghet, och farmakologisk smärtlindring och nervblockad. Vilket handlade om bemötande av barn och föräldrar vid injektion och venpunktion. Behoven av information, delaktighet och barnens olika behov av distraktion. Det framkom som viktigt att använda sig av farmakologisk smärtlindring kombinerat med någon annan åtgärd eller metod för att minimera rädsla och smärtupplevelsen för barn vid injektion och venpunktion. Slutsats När stickmoment planeras bör det göras med flera olika åtgärder och metoder för att undvika att barn ska hamna i ett vårdlidande. Barnen och föräldrar behöver få deltaga i omvårdnadsarbetet och barnen behöver farmakologisk smärtlindring inför olika stickmoment. Distraktionmetoder är lämpligt att använda sig av då det upplevds som ångestreducerande för barnen, vilket i sig påverkar smärtupplevelsen. Nyckelord: Distraktion, Injektion, Rädsla, Smärta, Venpunktion.

No description available.

En dator till varje elev blir allt vanligare i den svenska skolan. Att alla elever ska ha en egendator är idag något som politiker, skolledare och lärare tycker är en självklarhet. Argumentenför detta har sin grund i politik på EU nivå men vi finner även starka teknikdeterministiska,ekonomiska och pedagogiska skäl till att alla elever ska ha en egen dator i skolan. Men är detalltid bra med datorn i undervisningen? Lärare och rapporter vittnar om att datorn oftaanvänds till något helt annat än till skolarbete som exempelvis Twitter, Facebook, Youtubeeller olika former av datorspel. På senare tid har framförallt facebook målats upp som ett stortdistraktionsmoment i TV och tidningar. I denna uppsats undersöks elevernas attityder ochtankar kring datorn som distraktionsmoment i skolan. Upplever eleverna datorn med dessmultimediala innehåll och internet, som en distraktion i undervisningen, i så fall hur? Vidareundersöks även hur eleverna tycker att undervisningen bör utformas på ett sätt så attdistraktion undviks. Denna uppsats utgår från elevernas egna tankar och upplevelser kringdessa frågeställningar. Kvalitativa intervjuer har genomförts med en grupp av elever sompåvisar att datorn kan vara ett distraktionsmoment för eleverna men att de överlag anser attdetta inte är något större problem för deras lärande eller betyg. Eleverna kan dock inte konkretsvara på om datorn har förbättrat deras faktiska resultat. Forskning inom området påvisar enkluven bild där det skiljer sig mellan olika forskare och skolor eftersom man inte kan påvisamed säkerhet att datorn är positiv för elevernas resultat. Vissa forskare menar att eleverna kanhantera det nya multimediala bruset medans andra menar att detta är en omöjlighet. Mångaelever i undersökningen tycker att datorn är ett effektivt och bra verktyg som de inte vill varautan. Eleverna menar vidare att datorn bör användas på ett interaktivt, kreativt och skapandesätt i undervisningen. Samliga elever i undersökningen är dock överens om att datorn är ettpositivt inslag i undervisningen.

Barn som undersöks, vårdas eller behandlas, genomgår olika procedurer och kan då uppleva smärta, oro och rädsla. För att minska och avleda dessa för barnet obehagliga upplevelser finns det olika distraktionsmetoder som kan användas. Clownintervention är en av dessa metoder. Syftet med studien var att beskriva clowninterventionens effekt på barns smärta, oro och rädsla. Metoden som användes var litteraturstudie. De artiklar som analyserats var huvudsakligen med kvantitativ metod men en hade mixad metod. Alla artiklar var publicerade de senaste fem åren. Resultatet visar framför allt att clownintervention hade effekt på barns oro och rädsla. Det utvärderades genom självskattning av de barn som var kapabla att använda mätinstrumenten och genom observationer av de barn som inte klarade av självskattning. Det gick dock inte lika tydligt att påvisa effekt på smärta med hjälp av clownintervention då endast tre studier visat på dess effekt. Detta kan bero på att materialet var litet. Konklusionen är att det är viktigt att för sjuksköterskor medvetandegöra clowninterventionens effekt hos barn och implementera denna distraktionsmetod i klinisk verksamhet. Dessutom skulle det vara av värde om det genomfördes mer forskning i större grupper för att se effekten av clowners medverkan för att reducera barns smärtupplevelse. / Children who undergoes examinations, care or treatment goes through different procedures that may give them experience of pain, anxiety and fear. There are different methods of distraction to decrease and distract those unpleasent experiences. Clownintervention is one of those methods. The aim of this study is to describe the effect of clownintervention on childrens pain, anxiety and fear. The method used is litterature study. The articles analysed was mainly quantitative method however one was with a mixed method. All articles were published the latest five years. The main result showed that clownintervention had effect on childrens anxiety and fear. It was evaluated through self- report assessment in the children who were able to use this and through observation of those children who were not able to use self- report assessment. It did not, however, equally clearly demonstrate effect on pain using clownintervention when only three studies demonstrated positive effect. It may be that the material was small. The conclusion is that nurses need to be aware of the importence about the effect of clownintervention and to implement this method of distraction in to clinical work. Furthermore it would be of great importance if more research could be done in larger populations to examine the effect of clowns assistance to reduce childrens experience of pain.

En deskriptivt baserad uppsats, med kortare semistrukturerade intervjuer online som komplement, för att ge ytterligare tyngd åt argumenten. Frågeställningarna som tas upp är huruvida väntan har samma innebörd idag som förr i världen? vilka olika faktorer kan exempelvis bidra till accelerationen i samhället idag? Hur och på vilket sätt påverkar dessa faktorer individen? Hur kan individen uppleva en sjukskrivning p.g.a. stress och utmattningssyndrom? likheter/skillnader? Hur ser livet ut före resp. efter en sjukskrivning p.g.a. stress och utmattningssyndrom? Hur påverkas synen på den egna hälsan av en sjukskrivning p.g.a. stress och utmattningssyndrom? Hur kan man med enkla medel ta hand om sig själv och sin egen hälsa på ett fördelaktigt sätt? Dessa frågeställningar har gett svaren att väntan inte alls har samma innebörd idag som förr i världen, att teknologi och informationsteknik rusar ifrån oss, sköljer över oss och gör att vi inte sällan drabbas av en kronisk distraktion, vilken i sämsta fall leder till en kraschlandning i sjukskrivning p.g.a. stress och utmattningssyndrom. Tiden före/efter en kraschlandning upplevs som väldigt kontrasterande och begreppet "hälsa" får oftast en helt annan innebörd efter en kraschlandning än vad den hade innan. Naturenn själv och fysisk aktivitet är två av de mest hälsofrämjande företeelserna som finns och för att öka kunskapen och förståelsen för stress och utmattningssyndrom så är det viktigt att prata om det, inte skämmas för eller tysta ner det, gärna ta upp det redan i grundskolan och låta personer som själva kraschat i sjukskrivningar p.g.a. stress och utmattningssyndrom föreläsa och berätta om hur symtomen smyger sig på, vilka symtom det handlar om och vad som kan hända om man inte bromsar i tid.