Detta är en fenomenologisk självstudie som undersöker hur begränsning av mediekonsumtion i vardagen påverkar upplevelsen av komponerandet av musik. I studien undersöks detta i relation till fenomenen stress, distraktion och motivation. Detta har undersökts genom skrivandet av en ostrukturerad loggbok, ifyllandet av enkätformulär och har analyserats med hjälp av tematisk analys. Jag begränsade min egna mediekonsumtion under två veckor, och i resultatet framgick det att jag vid komponerandet distraherades mindre under de perioderna. Jag upplevde då även mer inre motivation och hade lättare för att hålla fokus på komponerandet. Vid perioderna av obegränsad mediekonsumtion upplevde jag i synnerhet stress och distraktioner som att de hindrade mitt komponerande. I diskussionen tas det upp att det finns en oklarhet kring huruvida kvaliteten på kompositionerna påverkats, samt att positiva effekter som påvisats i studiens resultat på grund av begränsad mediekonsumtion skulle kunna bestå i utvecklade förmågor som gynnar min kreativa process även utanför de perioderna. / This is a phenomenological self-study which examines the effects of limiting daily media consumption in relation to the experience of composing music. In the study, this is examined in relation to the phenomenona stress, distraction and motivation. This has been examined using the methods of keeping an unstructured journal and through filling out survey forms, and has been analyzed using thematic analysis. I limited my own media consumption during two weeks, and in the result of the study it appeared that I was distracted less during those two weeks. I experienced more inner motivation and more ease to stay focused on the task of composing. During the periods of unlimited media consumption I experienced that stress and distractions were limiting my composing. In the discussion I bring up that it is unclear whether the quality of the compositions were better during the weeks of limited consumption. Furthermore, the positive effects of limiting media consumption might consist of developed skills that might benefit my creative process, even outside of the periods of limited consumption.

Working in noisy environments can be detrimental to cognitive performance. In order to perform well people have to find a way to attenuate distraction. This thesis aimed to study the balance between distractibility and task demands in the context of office-related tasks as a means by which to better understand how people in the work environment are influenced by environmental noise. In Report 1, 2 and 3 higher focal-task difficulty was achieved by manipulating the readability of the text that participants were asked to read (i.e. either displaying the text in hard-to-read font or by masking it with static visual noise). The results of Report 1 and Report 2 showed that background speech impaired performance on proofreading and memory for written stories respectively compared to silence, but only when the focaltask difficulty was low, not when it was high. In Report 3 it was shown that background speech, road traffic noise, and aircraft noise impaired performance on text memory compared to silence, but again, only when focal-task difficulty was low. In Report 4 it was tested whether higher cognitive load on the focal task would reduce peripheral processing of a to-be-ignored background story. The results of Report 4 showed that participants in the low-load condition recalled more of the information conveyed in the to-be-ignored background story compared to participants in the high-load condition. It was also investigated whether individual differences in working memory capacity (WMC) would influence participants’ memory for written stories (Report 2) and incidental memory of the to-background story (Report 4) differently depending on task demand. The results showed that individuals scoring high on the WMC-test were less distracted by background speech in the easy-to-read font condition (Report 2), and recalled less of the information in the to-be-ignored background story in the low-cognitive load condition (Report 4) compared to individuals that scored lower on the WMC-test. These relationships were not found in the hard-to-read font condition in Report 2, or in the high-cognitive load condition in Report 4. Taken together, these results indicate that higher focal-task difficulty can shield against the detrimental effect environmental noise on performance on office-related tasks. Moreover, it shows that higher focal-task difficulty can help individuals with low-WMC to reach a level of performance that is similar to that of high-capacity individuals. / Människor som arbetar inom den byggda miljön (t.ex. kontor eller skolor) är ofta exponerade för olika typer av miljöljud (t.ex. bakgrundsprat, vägtrafiks- eller flygplansbuller) som kan ha en negativ inverkan på deras förmåga att prestera på kognitiva uppgifter (t.ex. läs- eller skrivuppgifter). För att kunna prestera behöver de som arbetar inom den byggda miljön hitta ett sätt att minska hur distraherade de blir av bakgrundsbuller när de arbetar med kontorsrelaterade uppgifter (t.ex. korrekturläsning eller minne för text). Syftet med denna avhandling var att studera balansen mellan distraktion och koncentrationskrav på arbetsuppgiften som ett sätt att undersöka vilken inverkan bakgrundsbuller i arbetsmiljön har på människors förmåga att prestera på kontorsrelaterade uppgifter. I Rapport 1, 2 och 3 manipulerades koncentrationskravet på arbetsuppgiften genom att göra texten mer svårläslig (d.v.s. antingen använda ett mer svårläsligt teckensnitt eller genom att maskera texten med ett visuellt brus). Resultaten på Rapport 1 och 2 visade att bakgrundsprat försämrade prestationen på ett korrekturläsningstest och ett textminnestest jämfört med en tyst betingelse, men bara när texten var lättläslig och inte när den var svårläslig. Rapport 3 visade att bakgrundsprat, vägtrafikbuller och flygplansbuller försämrade prestationen på ett textminnestest jämfört med tystnad, men återigen, bara när texten var lättläslig och inte när den var svårläslig. I Rapport 4 undersöktes om ökad kognitiv belastning på en arbetsuppgift skulle minska hur mycket information av ett bakgrundsprat (d.v.s. en berättelse om en fiktiv kultur) som deltagarna kunde återge trots att de blivit instruerade att ignorera det som sades i bakgrunden. Resultatet visade att deltagarna i betingelsen med låg kognitiv belastning kom ihåg mer av informationen från bakgrundsberättelsen jämfört med deltagarna med hög kognitiv belastning. Denna avhandling undersökte också sambandet mellan individuella skillnader i arbetsminneskapacitet och storleken på hur distraherad individen var av bakgrundsprat (Rapport 2), samt sambandet mellan arbetsminneskapacitet och hur mycket individen mindes av det bakgrundsprat de blivit instruerade att ignorera (Rapport 4), och om dessa samband influerades olika beroende på koncentrationskravet på arbetsuppgiften. Resultatet i Rapport 2 visade att individer med hög arbetsminneskapacitet blev mindre distraherade av bakgrundspratet jämfört med individer med låg arbetsminneskapacitet på prosaminnestestet, men bara när texten var lättläslig, inte när den var svårläslig. Rapport 4 visade att i betingelsen med låg kognitiv belastning kom de med hög arbetsminneskapacitet ihåg mindre av bakgrundsberättelsen jämfört med individerna med låg arbetsminneskapacitet, men när den kognitiva belastningen var hög var det ingen skillnad i hur mycket deltagarna kom ihåg av bakgrundsberättelsen mellan individer med hög och låg arbetsminneskapacitet. Sammanfattningsvis visar resultaten att ökat koncentrationskrav på en arbetsuppgift, genom att öka svårighetsgraden (t.ex. genom att använda ett mer svårläsligt teckensnitt), kan skydda mot den negativa inverkan som bakgrundsbuller har på arbetsuppgifter som liknar de människor arbetar med på kontor. Vidare visade resultaten att ökade koncentrationskrav på arbetsuppgiften kan hjälpa individer med låg arbetsminneskapacitet att prestera i paritet med individer med hög arbetsminneskapacitet när arbetsuppgiften utförs i bakgrundsprat.

Elevens grundläggande rätt till studiero är lagligt förankrad i Skolverkets regelverk. Den ställer krav på såväl design av infrastruktur i form av ljuddämpande lokaler, som på skolans personal i det dagliga arbetet.  Rektorer, pedagoger och elever bär det betydelsefulla ansvaret att gemensamt skapa en trygg och ostörd studiemiljö. Denna undersökning undersöker klassrumsbuller och dess inverkan på elevens inlärningsförmåga. Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka högstadieelevers prestation under studiero jämfört med prestation under distraktion i form av simulerat ljudbuller. Det ska även studeras om det förekommer signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor under de olika ljudförhållandena. Ett ytterligare syfte är att utreda samband mellan elevernas arbetsminneskapacitet och resistens mot distraktion. Resultaten visar att eleverna presterade signifikant sämre under distraktion än under studiero. Det förelåg däremot inga relevanta skillnader mellan pojk- och flickgruppen i prestation. Vidare kunde en positiv korrelation mellan elevernas kognitiva förmåga och resistens mot distraktion fastställas. Elever med högre arbetsminneskapacitet presterade signifikant bättre än elever med låg arbetsminneskapacitet under distraktion i form av klassrumsbuller. / Students´ basic right to a healthy study environment is legally embedded in the regulations of the Swedish National Agency for Education. A peaceful study environment requires both the design of sound-deadening infrastructure as the effort of the school staff in their daily work. Principals, teachers and students share the responsibility to jointly create a safe and uninterrupted study environment. This study investigates classroom noise and its impact on students' learning ability. The aim of this thesis is to examine middle school pupils´ performance in an undisturbed study environment compared to performance during distraction by way of simulated audio noise. A second aim is o study if there are significant differences between boys and girls under the distinct sound conditions. A further aim is to investigate the relationship between students' working memory capacity and their resistance to distraction. The results show that students performed significantly lower under distraction than under undisturbed study conditions. There was, however, no relevant differences in performance between boys and girls. Furthermore, a positive correlation between students' cognitive ability and resistance to distraction was determined. Students with higher working memory capacity performed significantly better compared to students associated with low working memory capacity when distracted by classroom noise.

By using auditory distraction as a tool, the main focus of the present thesis is to investigate the role of memory systems in human adaptation processes towards changes in the built environment. Report I and Report II focus on the question of whether memory for regularities in the auditory environment is used to form predictions and expectations of future sound events, and if violations of these expectations capture attention. Collectively the results indicate that once a stable neural model of the sound environment is created, violations of the formed expectations can capture attention. Furthermore, the magnitude of attentional capture is a function of the pitch difference between the expected tone and the presented tone. The second part of the thesis is concerned with, (a) the nature (i.e. the specificity) of the neural model formed in an auditory environment and, (b) whether complex cognition in terms of working memory capacity modulates habituation rate. The results in Report III show that the disruptive effect of the deviation effect diminishes with the number of exposures over time, and also as a function of working memory capacity. The aim of Report IV was to investigate the nature (and specificity) of the neural model formed in an auditory environment. If the neural model is fashioned around a specific stimulus then an observable increase of response latency should occur in conjunction with the deviant change. The results in Experiment 1 in Report IV, however, show that the habituation rate remained the same throughout the experiment. To further test the specificity of the neural model the modalityof the deviant event was switched (from auditory to visual and vice versa) in Experiment 3 in Report IV. The collective findings indicate that the formed neural model may be of a more general nature than previously suggested. The aim of Experiment 2 in Report IV was to investigate what properties of the sound environment underpin habituation rate, more specifically if predictability of a deviant trial facilitates the habituation process. The finding that the habituation rate was similar whether there was a fixed temporal interval between the deviant trials or a random interval suggests that the amount of occurrences (i.e. number of deviant trials) determines habituation rate, not the predictability of a deviant trial. / Denna avhandling undersöker vilken roll minnessystem har i anpassningen till förändringar i den byggda miljön. Delrapport I och Delrapport II fokuserar på frågan om regelbundenheter i den auditiva miljön används för att skapa förväntningar och prediktioner gällande framtida händelser, och vidare, om avvikelser från dessa förväntningar fångar uppmärksamheten. Sammantaget tyder resultaten på att uppmärksamheten fångas om nämnda förväntningar inte infrias. Vidare visar resultaten att magnituden av den fångade uppmärksamheten är en funktion av skillnaden mellan den förväntade tonen och den presenterade tonen. Den andra delen av avhandlingen undersöker (a) karaktären (dvs. specificiteten) av den neurala modellen och (b) om komplex kognition i termer av arbetsminneskapacitet påverkar habituation. Resultaten i Delrapport III visar att den störande effekten av den avvikande tonen minskar dels med antalet exponeringar och dels som en funktion av arbetsminneskapacitet. Syftet med Delrapport IV var att undersöka hur specifik den skapade neurala modellen är. Resultaten i Experiment 1 i Delrapport IV visar att habituationstakten förblev densamma under hela experimentet även om den avvikande tonen byttes ut under experimentets gång. Detta tillsammans med resultaten i Experiment 3 i Delrapport IV, där habituation kunde påvisas även om modaliteten av den avvikande händelsen byttes från auditiv till visuell och vice versa, indikerar att den neurala modellen är av en mer allmän karaktär än vad man tidigare trott. Syftet med Experiment 2 i Delrapport IV var att undersöka vilka egenskaper i ljudmiljön som påverkar habituationstakten. Upptäckten att takten var likvärdig oavsett om det fanns ett fast eller ett slumpmässigt intervall mellan de avvikande tonerna tyder på att det är mängden förekomster (dvs. antalet avvikande toner), snarare än predicerbarhet, som avgör habituationstakten.

Smärta har stor roll i dagens samhälle och vikten av att utveckla ett effektivt behandlingsprogram bör uppmärksammas. Syftet med denna studie var att undersöka distraktionens effekt på personlig målinriktning. Om målinriktningen handlar om positivt eller negativt vinklad målinriktning. Smärta framkallades genom att deltagarna ombads utföra ett så kallat cold pressor task. Deltagarna blev indelade i tre grupper, kontrollgrupp, en grupp med positivt vinklad målinriktning och en grupp med negativt vinklad målinriktning. Resultatet indikerade på en icke signifikant skillnad mellan de tre grupperna gällande grader av smärta men deltagare som oroade sig över smärtan visade på högre smärta än de som inte oroade sig i den positiva gruppen. Resultatet kan vara vägledande för framtida studier i syftet att utveckla smärthanterings program. / Physical pain is a burden to pain patients and society. Interest has risen to develop effective pain treatment. The aim of this study was to examine if the impact of distraction on pain perception depends on the motivational characteristics of the distraction task. We examined whether the impact of distraction depended on the distraction task had a promotion or a prevention goal focus. Pain was induced using a cold pressor task. Participants were divided into three groups: a control, a promotion and a prevention group. Results indicated no significant difference between the three groups in pain intensity but among high catastrophizers in the promotion group. This result provides guidelines for further studies in the purpose of conducting effective pain treatment.

I den föreliggande studien undersöktes mobilljudens effekt på minnesbehållning i klassrumsmiljö. I Studien undersöktes även vilken teori – unitary teorin eller duplex-mekanism teorin – som lämpligast förklarade mobilljudens eventuella effekter på kognitiva mekanismer. Metoden bestod i att deltagarna tittade på en kort dokumentär och därefter utförde ett minnestest, som berörde dokumentärens innehåll. Experimentgruppen fick titta på dokumentären, samtidigt som ringsignaler och aviseringsljud spelades upp under fyra perioder i dokumentären, medan kontrollgruppen inte utsattes FÖR buller. Deltagarnas hågkomst av innehållet av dessa fyra perioder prövades genom testfrågor. 27 försökspersoner deltog i experimentet, varav 11 personer var i kontrollgruppen och resten i experimentgruppen. Resultatet visade inte någon effekt av mobilljud på deltagarnas minnesbehållning. Resultatet stödjer dock duplex-mekanism teorin, vilket betyder att unitary teorin inte stöds i den föreliggande studien. Däremot, försvårar metodologiska brister och lågt antal deltagare tolkningen av resultatet. Förslag för framtida forskning inbegriper metodologiska förbättringar och undersökningsområden. / The aim of the present study was to investigate the effect of cell phone noise on memory retention in classroom environment. A second purpose of the study was to determine which theory – unitary account or duplex-mechanism account – would best explain the effect of cell phone noise on cognitive mechanisms. The method required the participants to watch a short documentary and afterwards complete a memory test, consisting of gist questions. The experiment group was simultaneously being exposed to ringtones and text message signals of a cell phone during four episodes of the documentary, whereas the control group was not exposed to noise. The participants’ memory retention of the content of those four episodes was tested via so called test items. 27 participants participated in the experiment, where 11 of them were in the control group and the rest in the experiment group. The results failed to find an effect of cell phone noise on participants’ memory retention. The results support the duplex-mechanism account, which means that the unitary account is not supported in the present study. However, methodological flaws and the small sample complicate the interpretation of the results. Recommendations for future research involve methodological improvements and research areas.

Under de senaste åren har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mängd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptäcka förare som är distraherade. Målet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka människors förmåga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. Då det saknas tidigare forskning är upplägget en explorativ förstudie bestående av två delar. Under den första delen samlades material in på distraherade bilförare i simulerad förarmiljö. Distraktionen bestod av olika uppgifter designade för att skapa kognitiv distraktion. Förarnas arbetsbelastning mättes med Peripheral Detection Task (PDT). Resultaten visar att de mer komplexa kognitiva uppgifterna försämrar prestationen på PDT, men ingen skillnad dem sinsemellan observerades. I den andra delen testades hur ett antal bedömares uppskattning av distraktion hos förarna stämde överens med prestationen på PDT. Resultaten kan inte påvisa en förmåga att upptäcka distraktion hos andra, men ett antal svagheter i metoden diskuteras vilket kan ge vägledning för metoddesign i framtida studier.

Bakgrund: Cancer leder till mycket lidande för barnen och de behöver hjälp med att lindra lidandet med hjälp av icke-farmakologiska metoder. Av alla dessa drabbade barn och ungdomar har många besvär av smärta och ångest och det blir psykiskt påfrestande under sjukdomstiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur icke-farmakologiska metoder används, för att avleda smärta och ångest hos barn och ungdomar som genomgår cancerrelaterade undersökningar och behandlingar. Metod: Litteraturstudie. Artikelsökning gjordes i databasen PubMed, Cinahl och manuellt. Totalt valdes tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att icke-farmakologiska metoder såsom beröring, hypnos och distraktion i form av lek eller såpbubblor samt musik, minskar smärta och ångest hos barn och ungdomar med cancerdiagnos, som genomgår smärtsamma undersökningar, till exempel benmärgsaspiration, blodprover och andra behandlingar. Slutsats: De icke-farmakologiska metoderna är ett komplement till de farmakologiska medicinerna för att minska smärta och ångest. Det är viktigt att åldersanpassa de icke-farmakologiska metoderna. Omvårdnadspersonalen kan bli mer lyhörd för att använda icke-farmakologiska metoder, gällande smärt- och ångestlindring hos barn med cancerdiagnos. De bör få möjlighet att utveckla sin kunskap och kompetens inom detta område. I sin tur kan det leda till mer trygga barn och ungdomar, och även trygga föräldrar. / Background: Cancer leads to a lot of suffering for the children and they need help to alleviate suffering by means of non-pharmacological methods. Of all these affected children and adolescents, there are many complaints of pain and anxiety and it becomes psychologically stressful during the illness. Purpose: The purpose of the study was to describe how non-pharmacological methods are used to derive pain and anxiety in children and adolescents undergoing cancer-related studies and treatments Method: Literature study. Article search was made in the PubMed, Cinahl database and manually. A total of ten scientific articles were selected. Results: The results showed that non-pharmacological methods such as massage, hypnosis, play or soap bubbles and music distraction reduce pain and anxiety in children with cancer diagnosis undergoing painful investigations, such as bone marrow aspiration, blood samples and other treatments.Conclusion: The non-pharmacological methods complementary to the pharmacological drugs to reduce pain and anxiety. It is important to age-match the non-pharmacological methods. Nursing staff can be more responsive to using non-pharmacological methods, regarding pain and anxiety relief in children with cancer diagnosis. They should be given the opportunity to develop their knowledge and skills in this field. In turn, it can lead to more safe children and young people, and also to safeguard parents.

Bakgrund: När barn besöker sjukhus är det vanligt att nålrelaterade procedurer genomförs. Barn kan uppleva procedurerna obehagliga och smärtsamma. Det finns olika metoder för att minskaobehaget och smärtan, exempelvis med hjälp av trygghetsfaktorer, distraktionsmetoder och lokalsmärtlindring. Syfte: Syftet med studien var att studera effekter av omvårdnadsåtgärder i samband mednålprocedurer för att lindra procedurrelaterad smärta hos barn. Metod: En litteraturstudie där åtta kvantitativa experimentella studier med kontrollgruppundersöktes. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Effektmåttet beskrevs medCohen’s d. Resultat: Samtliga åtta studier visade god effekt gällande distraktionsmetoder. Såpbubblor,distraktionskort samt kyla kombinerat med vibration hade hög effekt medan lokalbedövandekräm och föräldrars närvaro hade medelhög effekt. Konklusion: Ett effektivt sätt att förebygga smärta var med lokalbedövande kräm, kyla kombineratmed vibration samt distraktionsmetoder. Föräldrars närvaro och sjuksköterskans information införproceduren underlättade situationen. / Background: Children visiting hospital are often undergoing various procedures including needles. Children may experience the procedures as painful and unpleasant. There are differenttypes of measures to relieve the pain and discomfort. With topical anesthesia, safety factors anddistraction methods the pain can be relief. Aim: The aim of the study was to investigate the effects of nursing measures in relation withneedle procedures to relieve procedural pain in children. Methods: A literature study in which eight quantitative experimental studies with a controlgroupwere examined. Searches were performed in Cinahl and Pubmed. The power measure wasdescribed with Cohen’s d. Results: All eight studies showed a good effect regarding distraction methods. Soap bubbles,distractioncards and cold combined with vibration had a high effect, while local anesthetic creamand parents' presence had a medium effect. Conclusion: An effective way to reduce procedural pain was to use local anesthetic cream, coldcombined with vibration and distraction methods. Parents’ presence and information from the nursebefore the procedure facilitated the situation.

Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv undersöka hur digitala läromedel påverkar kvaliteten i undervisningen för elever i åk. 6-9 samt hur eleverna upplever att digitala läromedel påverkar deras lärande. Metoden är kvalitativ och består av åtta intervjuer med elever i åk 6-9 på två olika skolenheter. I studien sammanförs resultatet i undersökningen med teorier och analysmodeller som handlar om att kvalitativt granska digitala läromedel och vilka effekter de kan ha på elevernas lärande, huvudsakligen Sjödén (2014), Gärdenfors Peter (2010). Resultatet i studien visar att eleverna får snabbare och mer effektiv återkoppling när de arbetar med digitala läromedel, i jämförelse med vanliga traditionella läromedel. Eleverna blir mer motiverade och engagerade och kan arbeta mer självständigt, vilket leder till att kvaliteten i undervisningen ökar. Återkopplingen i digitala läromedel kan ha en negativ inverkan på lärandet, då det finns brister och begränsningar i funktioner och uppbyggnad. Eleverna känner sig stressade och det ges inte tillräcklig möjlighet att utveckla mer fördjupad och komplex kunskap. Användandet av digitala läromedel påverkar kvaliteten i undervisningen i negativ riktning och förändrar det sociala interaktionsmönstret i klassrummet; eleverna upplever att interaktionen med läraren minskar i allt för stor utsträckning och att lektionerna blir mer enformiga. Digitala läromedel förändrar arbetsmiljön i klassrummet, eftersom det uppstår distraktionsmoment som eleverna har svårt att hantera. Digitaliseringen skapar nya möjligheter för kunskapsutveckling, men ställer också höga krav på skolan att anpassa sina pedagogiska metoder och arbetssätt. Digitala läromedel bör inte användas för digitaliseringens skull, utan enbart om de bidrar till att uppnå de mål och syften som finns i undervisningen samt om de främjar elevernas lärande och förstärker kvaliteten.