Diss. Naturwiss. Basel (kein Austausch). / Literaturverz.

The aim with this study is to find out more about how primary school teachers’ are aware of the connection between reading- and writing difficulties and negative self-perceptions and possible preventive actions. The empirical data in the study consists of three qualitative research interviews with active primary teachers. The teachers that were interviewed seemed aware of the correlation between reading- and writing difficulties and pupil’s self-perceptions, although they did not always find it easy to detect the specific problems that these pupils have regarding reading and writing. The strategies they used to prevent negative self-perceptions of pupils with reading- and writing difficulties correlated to a high degree with previous research. These strategies are honesty, encouragement, to focus on success and advocate that everyone is different when it comes to learning. Other effective strategies that focus on teaching are to teach phonological awareness, the alphabet, learning strategies, vocabulary and writing. Repeated reading, intensive training, and one-on-one-teaching are also effective strategies for helping these pupils.

Syftet med denna uppsats var att studera svenskans påverkan på inlärning av och skriftproduktion i engelska bland elever i svensk grundskolas senare år och gymnasium. Studien genomfördes genom studier av elevtexter på engelska, där mellanspråkliga fel beroende på negativ transfer från svenska till engelska analyserats och kategoriserats. Resultaten visar att negativ transfer främst förekommer i grammatiska mönster som preposition + att-satser, bisatsordföljd, passivkonstruktion och i satser utan korrelat samt vokabulära strukturer som partikelverb och idiomatiska uttryck.

SAMMANFATTNING Syfte Att studera om det förelåg skillnader i hunger, sug, motivation, koncentration samt törst beroende på andelen protein i kosten vid negativ energibalans. Metod Som en del av en större interventionsstudie användes enkäter i form av självskattningskalor för att studera de olika faktorerna (hunger, sug, motivation, koncentration och törst) vid normalt respektive lågt proteinintag vid negativ energibalans. Den större studien innefattade bl a moment så som fysiska arbetsprov, biokemiska tester, direkt –och indirekt respiratorisk kalorimetri. Resultat Studien visar att ett proteinintag på 2,5 gram per kilo kroppsvikt varken ger minskad hunger eller minskat sug jämfört med vid ett proteinintag på 1.0 gram per kilo kroppsvikt. Däremot visade studien att ett ökat proteinintag gav minskad törst jämfört med ett normalt proteinintag. När det gäller motivationen ses inga betydande skillnder med avseende på proteinintaget då båda grupperna skattade sin motivation likartat. Koncentrationen hos de båda grupperna följdes åt under de första 4 dagarna för att sedan avvika från varandra under dag 5. Normalproteingruppen skattade då sin koncentration mer är dubbelt så hög som högproteingruppen. / ABSTRACT Aim The aim of the survey was to study whether there were differences in hunger, cravings, motivation, concentration and thirst depending on the proportions of protein in the diet during negative energy balance. Method A quasi-experimental quantitative study was conducted where perceptions of hunger, cravings, motivation, concentration and thirst were assessed in young men consuming either a normal or a high protein intake during negative energy balance. Results The study shows that a protein intake of 2.5 grams per kilo of body weight neither reduced hunger nor cravings compared to a protein intake of 1.0 grams per kilo of bodyweight. However, the study showed that increased protein intake resulted in reduced thirst compared to a normal protein intake. No difference in motivation. Concentration was rated similar in both groups during the first 4 days and the last two days, but on day 5 the normal protein group rated their concentration more than twice as high as the high protein group.

<p>Upplevelser av orättvisor på arbetsplatser har under de senare åren kopplats till olika typer av psykologisk- och fysiologisk ohälsa. Även personlighetsdraget negativ affektivitet (NA) har inom tidigare forskning visats ha en viktig roll i stressprocessen. Denna studie undersöker huruvida IT-anställdas upplevelser av orättvisa löner/löneförhandlingar och nivå av NA predicerar psykologisk ohälsa samt i vilken utsträckning sambanden mellan upplevda orättvisor och psykologisk ohälsa kan förklaras med NA. Resultatet visar att samtliga undersökta rättvisefaktorer var starkt korrelerade sinsemellan men att de inte predicerar psykologisk ohälsa. NA visades dock vara en stark prediktor av psykologisk ohälsa och inverkade i modellen genom att dämpa sambanden mellan distributiv-, informativ- och interpersonell rättvisa och psykologisk ohälsa. Låg svarsfrekvens och höga korrelationer mellan rättvisefaktorerna diskuteras som möjliga anledningar till att upplevelser av orättvisor ej var signifikanta prediktorer av psykologisk ohälsa i föreliggande studie.</p>

Denna studie undersöker sambandet mellan reporänta och inflationstakt för att se om styrkan på sambandet avtar om Riksbanken övergår till en negativ reporänta. I studien ifrågasätter vi likviditetsfällan och estimerar en regressionsmodell som innehåller laggade värden på reporäntan. Detta tillvägagångssätt gör det möjligt att diskutera om penningpolitiken har tappat sin förmåga som ett ekonomiskt stabiliseringsverktyg när reporäntan gått över till negativ nivå. Studien visar att även om reporäntan är negativ så förefaller korrelationen mellan reporäntan och inflationstakten vara ungefär lika stark som i perioder med positiv reporänta. Detta resultat implicerar att Riksbanken kan stimulera ekonomin trots att reporäntan är negativ.

Upplevelser av orättvisor på arbetsplatser har under de senare åren kopplats till olika typer av psykologisk- och fysiologisk ohälsa. Även personlighetsdraget negativ affektivitet (NA) har inom tidigare forskning visats ha en viktig roll i stressprocessen. Denna studie undersöker huruvida IT-anställdas upplevelser av orättvisa löner/löneförhandlingar och nivå av NA predicerar psykologisk ohälsa samt i vilken utsträckning sambanden mellan upplevda orättvisor och psykologisk ohälsa kan förklaras med NA. Resultatet visar att samtliga undersökta rättvisefaktorer var starkt korrelerade sinsemellan men att de inte predicerar psykologisk ohälsa. NA visades dock vara en stark prediktor av psykologisk ohälsa och inverkade i modellen genom att dämpa sambanden mellan distributiv-, informativ- och interpersonell rättvisa och psykologisk ohälsa. Låg svarsfrekvens och höga korrelationer mellan rättvisefaktorerna diskuteras som möjliga anledningar till att upplevelser av orättvisor ej var signifikanta prediktorer av psykologisk ohälsa i föreliggande studie.

To establish sustainability reports is an increasing trend for more and more companies. This has led to a spread of the international framework Global reporting initiative, GRI, guidelines to make a sustainability reports. This trend has got a lot of critics from various stakeholders who believe that companies in these reports communicate the information in a way of window dressing. Both negative and positive information has to be represented according to GRI: s principle of balance.  Window dressing is created by adding a greater emphasis on the positive information. The researchers review the context of the negative information to study the extent to which it is reported and whether there are patterns and variations in the reported information. The companies to be studied are the government-owned, because these companies shall act as role models on the market. The method of research that has been used is the content analysis, the surveys starting point in the 21 GRI: s results indicators. The data collection is based on the operationalization of negative information for each indicator and the GRI index list is presented. The negative effect that companies reported is increasing emissions, increasing energy use, unequal in the organization and company goals that partly fails. The reasons that came up were cold winters, recession, market competition and operational changes as reorganizations and expansions.

Vår studie undersöker hur negativ stress hos förskolebarn kan yttra sig, hur pedagogers kunskap och förhållningssätt kan påverka barns hälsa, samt hur förskolans verksamhet och miljö kan utformas för att öka barns välmående och hälsa. En kvalitativ och kvantitativ enkätundersökning har varit vår huvudmetod för studien, och syftade till att redogöra för hur anställda inom kommunala förskolor såg på barn och stress. Som kompletterande metod har vi genomfört två platsobservationer, där vi har studerat förskolemiljöns utformning. Resultatet av studien visar att vanliga tecken på negativ stress hos förskolebarn kan vara oro och nedstämdhet. Det är därför viktigt att vara medveten om att förskolans miljö och pedagogens förhållningssätt kan påverka barns välmående och hälsa. Det kan ske genom vila, fysisk aktivitet och att dela in barngruppen i mindre grupper, med hjälp av olika rum eller i olika aktiviteter. I vår studie kring negativ stress hos förskolebarn, har vi utgått från det psykosociala perspektivet som förespråkar vikten av att barn upplever och utvecklar sin tillit, självständighet samt initiativtagande för att kunna utvecklas. Vi vill därför med den här studien synliggöra hur vi kan arbeta för att motverka negativ stress och skapa en god lärmiljö, där barn ges möjlighet till utveckling och lärande.

I november 2015 avgjordes en tvist mellan havredrycksproducenten Oatly och branschorganisationen Svensk Mjölk i Marknadsdomstolen. Svensk Mjölk stämde Oatly eftersom de ansåg att deras marknadsföring var vilseledande. Stämningen ledde till att Oatly dömdes till förbud för marknadsföring som antyder att havremjölk är ett bättre val än komjölk. Denna studies syfte är att undersöka hur tvisten påverkat Oatlys lojala kunders varumärkesuppfattning utifrån begreppet brand image. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med 18 konsumenter som representerat Oatlys lojala kunder: veganer, vegetarianer, laktosintoleranta och mjölkallergiker. Deras uppfattningar undersöktes utifrån teorier om Cause Related Marketing, negativ publicitet och självkongruens hos konsumenter. Majoriteten av respondenternas uppfattningar av Oatly har förbättrats efter tvisten, framförallt för att de ansåg att Oatly var i underläge och att de stod upp för en samhällsfråga. Studiens resultat tyder på att ett företag som upplevs vara en underdog kan undvika att ta skada från negativ publicitet.