Syftet med studien var att studera lärares agerande gentemot elever under idrott- och hälsalektioner samt även ur ett könsperspektiv. Frågeställningen var hur lärare bemöter elever i form av positiv och negativ förstärkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation då denna metod kändes som den mest relevanta för att få så riktiga svar på frågeställningen som möjligt. Observationerna genomfördes på totalt 5 lektioner som vardera var 45 min långa. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats. Observationsschemat utarbetades efter gjorda pilotstudier för att se vilka förstärkningar som förekom mest. Sedan valdes fem positiva förstärkningar och fem negativa ut. Observationerna visade att positiv förstärkning var mest förekommande för flickor och negativ förstärkning var mest förekommande för pojkar. Den positiva förstärkningsform som förekom flest gånger var beröm, detta för både flickor och pojkar. Den negativa förstärkningsform som förekom flest gånger var tillrättavisning, detta också för både pojkar och flickor. Detta innebär att flickorna lyfts upp och pojkarna trycks ner. Slutsatsen som kan dras av den här studien är att flickorna blir mer uppmärksammade på ett positivt sätt och att den vanligaste positiva förstärkaren är beröm. Pojkarna får mer negativ förstärkning och den vanligaste negativa förstärkaren är tillrättavisningar. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2011

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska färdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes på 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick någon form av fotbollslinje på respektive skola. Informanterna fick fylla i två stycken frågeformulär, Multidimensional Perfectionism Scale som mäter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mäter idrottspsykologiska färdigheter. Resultatet analyserades med hjälp av statistikprogrammet PASW där korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska färdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska färdigheterna.

Weekly lifestyle magazines constitute an important role for many young people these days. Their purpose is to inform and entertain a broad public within subjects such as fashion, friends, relationships, men and beauty. Frida and Veckorevyn are two big magazines that have a big influence on young women. One subject that frequently occurs is articles about men, written by women. This study focus on how (with which qualities and weaknesses) these women choose to subscribe men. The purpose with the study is also to investigate if there occurs any important differences between these two magazines. The study includes analysis methods such as cluster criticism, rhetoric analysis and narrative analysis. The theory of this study is based on Kenneth Burkes vision about terministic screens, combined with a constructivism and hermeneutics point of view. The results of the analysis showed that there are some differences between Frida and Veckorevyn and their way of describing men. Frida describes the men in a more static way, but with a mix of positive and negative qualities. Veckorevyn uses a more detailed and analysing way to describe the men. An interesting result was that the positive descriptions represented the majority of all the words that described the men, but the negativity still shined through. In the concluding part of the study I discuss these important results.

Syftet med studien är att ta reda på om lärares och elevernas syn på stress. Blir de stressade eller vid vissa tillfällen känner sig stressade och vad kan i så fall vara orsaken? Vilka möjligheter finns det för att förbättra och vilka hinder kan det finnas för att nå en optimal miljö? Metoden har varit en kvalitativ studie där vi använt oss av intervjuer och observationer. Intervjuerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen. Studien visar att det finns tendens till stress för pedagoger och elever men i olika omfattningar. Det finns gemensamma utgångspunkter för respondenterna vad som stressar dem. För eleverna är ljudnivån en bidragande orsak till stress medan pedagogerna anser föräldrarna som upphov till stress hos eleverna. Tidsbrist är det som framkallar stress hos pedagogerna där arbeten inte genomförs i tid. Som möjlighet att minimera stress i skolan har våra respondenter nämnt massage, struktur, samarbete och införning av mindre arbetsgrupper för eleverna.

<p>Syftet med studien är att ta reda på om lärares och elevernas syn på stress. Blir de stressade eller vid vissa tillfällen känner sig stressade och vad kan i så fall vara orsaken? Vilka möjligheter finns det för att förbättra och vilka hinder kan det finnas för att nå en optimal miljö?</p><p>Metoden har varit en kvalitativ studie där vi använt oss av intervjuer och observationer. Intervjuerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen.</p><p>Studien visar att det finns tendens till stress för pedagoger och elever men i olika omfattningar. Det finns gemensamma utgångspunkter för respondenterna vad som stressar dem. För eleverna är ljudnivån en bidragande orsak till stress medan pedagogerna anser föräldrarna som upphov till stress hos eleverna. Tidsbrist är det som framkallar stress hos pedagogerna där arbeten inte genomförs i tid. Som möjlighet att minimera stress i skolan har våra respondenter nämnt massage, struktur, samarbete och införning av mindre arbetsgrupper för eleverna.</p>

Denna kvalitativa och induktiva studie, där jag har samlat ihop och bearbetat stora mängder information, analyserat den och dragit slutsatser, avser att undersöka och analysera begreppet operant betingning, och dess betydelse för barns utveckling, samt hur de uppfattningarna om teorierna kan förstås och tolkas mot bakgrund av begreppet fostran i verksamheternas styrdokument, Lpfö 98. Jag har belyst olika aspekter av operant betingning i förskolor för att öka validiteten för reabilliteten. Olika begrepp i Skinners teori används för att förklara och kommentera fyra utvalda händelser och Bronfenbrenner används som komplement för att försöka förklara miljöns effekt på beteenden. I teorikapitlet beskriver jag fyra tidigare forskningsstudier, som jag kommit i kontakt med i mitt sökande när jag har använt mig av mina nyckelord som har relevans för min studie. Jag har även gjort en beskrivning av Skinners teoretiska resonemang kring operant betingning och Bronfenbrenners utvecklingsekologi samt olika synvinklar på deras teorier.

The transatlantic slave trade started in the 17th century and lasted for more than two hundred years, and many nations across the world abolished the slave trade during the 19th century. As slavery became a rather controversial topic, it led to hectic debates about the moral aspects of buying and selling human beings. During the 19th century in North America, newspapers were used to influence people and make them aware of the contemporary slave trade. Ideas and thoughts about the slave trade were conveyed to the public through newspapers, which became important and widely used media phenomena. Newspapers have always been used to convey different kinds of information, and as slavery was a much-disputed topic, the newspapers frequently wrote about it. This study aims to give an analysis of how three 18th century Swedish newspapers – Folkets röst, Jönköpingsbladet and Post- och inrikes tidningar – depicted the slave trade and slavery in general, between 1840 and 1860. In each newspaper, 15 news articles were analysed. The results show that the number of news articles where slavery was depicted in a negative context in Folkets röst and Post- och inrikestidningar, the results were approximately the same. As for Jönköpingsbladet, slavery was depicted in primarily neutral contexts. Neither of the newspapers depicted slavery positively.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesområde har förändrats mycket under de senaste decennierna. Detta gäller även arbetsmiljön på sjukhus och andra vårdinstanser. Ökade effektiviseringskrav, ett minskat inflytande för personalen och splittrade arbetsuppgifter är vanligt förekommande på många arbetsplatser idag. Till följd av detta är sjuksköterskor en riskgrupp när det kommer till att drabbas av så kallad negativ stress.  Syfte: Att beskriva faktorer i det dagliga arbetet som kan leda till negativ stress hos sjuksköterskan.   Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 13 stycken vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och åtta kvantitativa. Vid analysen lästes artiklarna ett flertal gånger och likheter och skillnader identifierades.  Resultat: Resultatet visade att det fanns många olika faktorer på sjuksköterskans arbete som kan leda till negativ stress. Dessa faktorer delades upp i tre huvudkategorier: Brister i organisationen och ledarskapet, med två underrubriker Underbemanning, tidsbrist och otillräckliga resurser och Långa arbetspass och växlande arbetstider, Att inte kunna tillgodose patienten med adekvat vård och Brister i den psykosociala miljön.  Diskussion: Resultatet diskuterades främst utifrån Aaron Antonovskys salutogena modell om Känsla av sammanhang (KASAM).  Resultatet visade sig stämma överens med tidigare utförd forskning inom området. Den negativa stressen påverkade inte enbart sjuksköterskan utan även omvårdnaden med en försämrad vårdkvalitet, försämrad patientsäkerhet och en ökad risk för att begå misstag.

No description available.

Den negativa stressen ökar i dagens samhälle. Allt fler förskollärare inom förskolan rapporteras bli drabbade av utbrändhet och sjukskrivningar. Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om förskollärares erfarenheter och syn på negativ stress i förskolan. Bakgrunden baserades på tidigare forskning innefattande det valda området.Studien genomfördes med enkäter som därefter skickades ut till förskollärare i den valda kommunen. Enkäterna bygger på en kvalitativ undersökning och baserades på svar från trettio förskollärare. Resultatet vi fick var mer oroväckande än vad vi kunnat föreställa oss. Den negativa stressen är oerhört påtaglig inom förskolan och alla informanter hävdade känslan av stressen ofta framträder. De allra flesta förklarade att de mest stressiga i verksamheten är barngruppens storlek och ljudnivåerna som förekommer. Bilden vi erhöll av den negativa stressen innan arbetet har förändrats drastiskt, förståelsen för negativ stress har alltid funnits däremot hur påtaglig den verkligen är har överrumplat oss.Slutsatsen vi drar av detta arbete är att många förskollärare är drabbade av den negativa stressen, men få söker den hjälpen de egentligen har rätt till för att förskollärarna inte känner till att den hjälpen finns att tillgå.