<p>Positiv redovisningsteori är uppbyggd kring tre hypoteser som skall kunna förutse ledningens redovisningsval i olika situationer. Hypoteserna grundar sig på om den verkställande direktören och övrig ledning har bonusavtal, om företaget har en hög andel skulder från extern part och om företaget är utsatt för politisk påverkan. Finns bonusavtal och/eller företaget har </p><p>en hög andel skulder så säger dessa hypoteser att ledningen kommer välja redovisningsval </p><p>som ökar företagets vinst och det motsatta gäller om företaget är utsatt för politisk påverkan. </p><p>Det har gjorts många undersökningar om positiv redovisningsteori i USA men väldigt få i </p><p>Sverige eller Europa. </p><p> </p><p>Vi har i vår studie undersökt giltigheten av dessa hypoteser på 27 stycken noterade företag på </p><p>stockholmsbörsen inom hälsovårdsbranschen där hälsovårdsprodukter, medicin och bioteknik </p><p>ingår. Årsredovisningarna för dessa företag har genomgåtts grundligt för 2005 och 2006 där </p><p>vi registrerat redovisningsval och om kriterier för ovan angiva hypoteser är uppfyllda. </p><p>Observerad, av oss framräknad, nettoeffekt på resultatet har sedan ställts mot vad företagen </p><p>bör visa enligt dessa hypoteser. Prövning av hypoteserna har skett dels varje hypotes för sig </p><p>men även alla hypoteser tillsammans. </p><p> </p><p>Vår analys och slutsats visar på att vid prövning av hypoteserna enskilt så visar </p><p>bonushypotesen och hypotesen om politisk påverkan svag styrka medan hypotesen om andel </p><p>skulder och de tre hypoteserna tillsammans visar på ett starkare samband. Anledning till </p><p>skillnad i resultat mot tidigare studier kan bero på flertalet faktorer. En viktig orsak är att vår </p><p>undersökning är gjord i en annan kontext med andra lagar och normer vilket motiverar </p><p>studiens genomförande men också kan förklara skillnaden i resultat.</p>

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka hur positiv feedback påverkar passningsspel inom fotboll. Frågeställningar: -          Ökar antalet passningar i en matchsituation om spelarna får positiv feedback i samband med passningar? -          Ökar antalet mål i samband med en ökning av passningar?   Metod Studien kommer vara av en kvantitativ ansats. Författaren kommer observera ett bestämt beteende som han sedan för ner till statistik. Passningsspelet samt antalet mål kommer att observeras.  Fyra lag med fem spelare i vardera lag kommer att observeras under åtta matcher för vardera lag, varav deltagarna i fyra matcher kommer erhålla positiv feedback för varje pass. Detta kommer vara en cross-over studie där två lag får positiv feedback för lyckad passning under tillfälle ett, medan de resterande två lagen får positiv feedback för lyckad passning under tillfälle två. Statistiken sammanfattas sedan ner i tabeller. Resultat Resultatet visade att positiv feedback vid passningar ledde till att medelvärdet för antal passningar per match ökade, samtidigt som antal mål blev högre. Slutsats Genom att studera resultatet kan man dra slutsatsen att positiv feedback förbättrar passningsspelet vilket i sin tur leder till fler mål under spelets gång. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2011

Positiv redovisningsteori är uppbyggd kring tre hypoteser som skall kunna förutse ledningens redovisningsval i olika situationer. Hypoteserna grundar sig på om den verkställande direktören och övrig ledning har bonusavtal, om företaget har en hög andel skulder från extern part och om företaget är utsatt för politisk påverkan. Finns bonusavtal och/eller företaget har en hög andel skulder så säger dessa hypoteser att ledningen kommer välja redovisningsval som ökar företagets vinst och det motsatta gäller om företaget är utsatt för politisk påverkan. Det har gjorts många undersökningar om positiv redovisningsteori i USA men väldigt få i Sverige eller Europa. Vi har i vår studie undersökt giltigheten av dessa hypoteser på 27 stycken noterade företag på stockholmsbörsen inom hälsovårdsbranschen där hälsovårdsprodukter, medicin och bioteknik ingår. Årsredovisningarna för dessa företag har genomgåtts grundligt för 2005 och 2006 där vi registrerat redovisningsval och om kriterier för ovan angiva hypoteser är uppfyllda. Observerad, av oss framräknad, nettoeffekt på resultatet har sedan ställts mot vad företagen bör visa enligt dessa hypoteser. Prövning av hypoteserna har skett dels varje hypotes för sig men även alla hypoteser tillsammans. Vår analys och slutsats visar på att vid prövning av hypoteserna enskilt så visar bonushypotesen och hypotesen om politisk påverkan svag styrka medan hypotesen om andel skulder och de tre hypoteserna tillsammans visar på ett starkare samband. Anledning till skillnad i resultat mot tidigare studier kan bero på flertalet faktorer. En viktig orsak är att vår undersökning är gjord i en annan kontext med andra lagar och normer vilket motiverar studiens genomförande men också kan förklara skillnaden i resultat.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att inom den positiva psykologins ramar se hur optimism (LOT-r, Scheier, Carver, &amp; Bridges, 1994) förhåller sig till lyckonivå (OHQ, Hills &amp; Argyle 2002) och livstillfredsställelse (SWLS, Diener, Emmons, Larsen &amp; Griffin, 1985) och om detta skiljer sig i kön, civilstånd och ålder. Studien undersökte också vad som gör individer lyckliga. Urvalet var av snöbollsmetoden och 106 respondenter deltog där 47 var män och 59 var kvinnor. Civilstånd delades upp i tre kategorier, gifta/sambo, särbo och ensamstående. Ålder delades upp i tre kategorier, 18-29, 30-49 och 50-74. Den statistiska analysen gjordes med icke-parametriska test. Resultatet visade att optimism korrelerade positivt med lyckonivå och livstillfredsställelse i alla kategorier förutom för särbo där det inte fanns någon korrelation mellan optimism och livstillfredsställelse. Det fanns en signifikant skillnad i ålderskategorin i avseende på livstillfredsställelse. Det som gjorde individer lyckliga var familj (51.5%), vänner/umgänge (36.4) och fritid (35.4%). / The aim of this study was, on the basis of the positive psychology perspective, to investigate how optimism (LOT-r, Scheier, Carver, &amp; Bridges, 1994) relates to happiness (OHQ, Hills &amp; Argyle 2002) and life satisfaction (SWLS, Diener, Emmons, Larsen &amp; Griffin, 1985) and the influence of gender, age and marital status. The study also examined what makes people happy. The selection was made by the snowball method and 106 respondents participated in which 47 were male and 59 were women. Marital status was divided into three categories, married / partner, live-apart and single. Age was divided into three categories, 18-29, 30-49 and 50-74. Statistical analyses were made with non-parametric tests. The results showed that optimism was correlated positively with happiness and life satisfaction in all categories except for the live-apart where there was no correlation between optimism and life satisfaction. There were significant differences in the age group in terms of life satisfaction. What made people happy were family (51.5%), friends / relations (36.4) and leisure (35.4%).

<p>Psykologi är ett ämnesområde som hittar nya tillämpningsområden, och under inledningen av 2000-talet har coaching blivit en trend. Uppsatsens syfte är att förstå hur teoretisk och empirisk bakgrund verkar in på hur professionella, heltidsarbetande coacher arbetar, samt hur psykologer kan hitta en vetenskaplig ingång i att arbeta med friska människors behov av växt och utveckling. Intervjuer utfördes med åtta coacher med varierande teoretisk bakgrund, samt psykologförbundets ordförande Lars Ahlin. Rapporten visar att coaching är ett mångfacetterat område, där utbildningar och branschstandard fortfarande är fragmenterat och svårt att få en överblick över. Coacher som inte är psykologer eller beteendevetare använder sig av sk erfarenhetsbaserat empiri med ett belief-based teoretisk ramverk. Psykologer och beteendevetare har en starkare vetenskapligt teoretisk och empirisk förankring, men saknar en evidensbaserat teoretisk hemvist som kan göra coaching till ett alternativ för framtidens psykologer. Positiv psykologi föreslås som en sådan hemvist, som fokuserar på styrkor och möjligheter, inte brister och problem. Psykologer som yrkesgrupp behöver anpassa sig till nya professionella förutsättningar, och rapporten föreslår en större anpassning till att i starkare grad möta behovet av psykologisk kunskap även utanför psykologens traditionella arena.</p>

<p>Gymnasieutbildningen i Sverige är en frivillig skolform där 98 procent av Sveriges ungdomar påbörjar ett program. Skolreformer och större klasser präglar gymnasieskolan och ställer nya krav på det pedagogiska arbetet. Studier har visat att stökig arbetsmiljö och hög frånvaro är några av de problem som förekommer inom gymnasieskolan. Forskning kring förebyggande metoder för beteendeproblem i grundskola har visat att ett uppmuntrande och strukturerat lärarledarskap är en viktig komponent för adekvat skolmiljö och goda studieresultat hos elever. Oganizational behavior management är en metod inom organisations- och ledarskapsutveckling baserad på inlärningspsykologi. Metoden ligger till grund för beteendeinterventionen i föreliggande undersökning. Syftet med undersökningen var att via OBM genomföra en beteendeintervention i en gymnasieklass under fyra veckor med målsättningen att minska frånvarotillfällen med minst 10 procent under kärnämneslektionerna. Utvärderingen visade att frånvaro sammanlagt hade minskat med 10,84 % samt att lärarna ansåg att kunskapen kring metoden varit givande för dem i deras lärarprofession. Frånvaro mellan första och sista mätperiod var signifikant (0.013).</p>

<p>I och med det ökade intresset för aktiemarknaden har bolagsstyrning kommit att växa i betydelse. Bolagsstyrningens aktualitet under de senaste åren har lett till att principer och regler vuxit fram inom området. </p><p>Den svenska koden för bolagsstyrning publicerades år 2005 i förhoppning om att förbättra det svenska näringslivet och göra det mer attraktivt för såväl nationella som internationella investerare. De regler som koden innehåller behöver dock inte alltid följas då det finns möjlighet att avvika genom en bra och konkret motivering. Avvikelserna som uppkommer ligger till grund för syftet i denna uppsats och målet är att ta reda på vilka företag det är som vanligen avviker och vad som kännetecknar dessa samt i vilken grad avvikelserna sker. Tidigare forskning som gjorts inom området har fokuserats på de fördelar som koden föranlett för de båda parterna samt vilka avvikelser som är vanligast förekommande. I denna uppsats kommer vi således att försöka finna samband som kan ge en förklaring till de avvikelser som sker genom att definiera olika kännetecken som utmärker de aktuella företagen. </p><p>I uppsatsen har en totalundersökning gjort av alla de berörda företagen på OMX Nordic Exchange Stockholm och NGM Equity. Insamlingen av data har enbart bestått av studier i form av sekundärdata då denna ansetts mest lämplig och trovärdig.</p><p>Genom analys har samband kunnat knytas mellan avvikelser och vissa av de förklarande variabler som analyserats. Genom analysen kunde vi sedan dra slutsatsen att spridningen bland aktieägarnas procentuella röstandel, val av revisionsbyrå, typ av ägande och bransch är signifikanta för huruvida avvikelse från den svenska koden för bolagsstyrning förekommer eller ej.</p>

<p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p>Att få en förståelse för samt reflektera kring hur individer kan forma och skapa sin identitet och självkänsla via Facebook. Vilket vi avsåg att undersöka genom intervjuer med åtta individer i åldern 25-30 år. Det intressanta för uppsatsen var att se hur den utvalda gruppen använde sig av till exempel språk och bilder, för att forma och skapa identitet på Facebook. Samt på vilket sätt identitetsskapandet påverkades av andras positiva respons.</p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>