<p>Gymnasieutbildningen i Sverige är en frivillig skolform där 98 procent av Sveriges ungdomar påbörjar ett program. Skolreformer och större klasser präglar gymnasieskolan och ställer nya krav på det pedagogiska arbetet. Studier har visat att stökig arbetsmiljö och hög frånvaro är några av de problem som förekommer inom gymnasieskolan. Forskning kring förebyggande metoder för beteendeproblem i grundskola har visat att ett uppmuntrande och strukturerat lärarledarskap är en viktig komponent för adekvat skolmiljö och goda studieresultat hos elever. Oganizational behavior management är en metod inom organisations- och ledarskapsutveckling baserad på inlärningspsykologi. Metoden ligger till grund för beteendeinterventionen i föreliggande undersökning. Syftet med undersökningen var att via OBM genomföra en beteendeintervention i en gymnasieklass under fyra veckor med målsättningen att minska frånvarotillfällen med minst 10 procent under kärnämneslektionerna. Utvärderingen visade att frånvaro sammanlagt hade minskat med 10,84 % samt att lärarna ansåg att kunskapen kring metoden varit givande för dem i deras lärarprofession. Frånvaro mellan första och sista mätperiod var signifikant (0.013).</p>

Gymnasieutbildningen i Sverige är en frivillig skolform där 98 procent av Sveriges ungdomar påbörjar ett program. Skolreformer och större klasser präglar gymnasieskolan och ställer nya krav på det pedagogiska arbetet. Studier har visat att stökig arbetsmiljö och hög frånvaro är några av de problem som förekommer inom gymnasieskolan. Forskning kring förebyggande metoder för beteendeproblem i grundskola har visat att ett uppmuntrande och strukturerat lärarledarskap är en viktig komponent för adekvat skolmiljö och goda studieresultat hos elever. Oganizational behavior management är en metod inom organisations- och ledarskapsutveckling baserad på inlärningspsykologi. Metoden ligger till grund för beteendeinterventionen i föreliggande undersökning. Syftet med undersökningen var att via OBM genomföra en beteendeintervention i en gymnasieklass under fyra veckor med målsättningen att minska frånvarotillfällen med minst 10 procent under kärnämneslektionerna. Utvärderingen visade att frånvaro sammanlagt hade minskat med 10,84 % samt att lärarna ansåg att kunskapen kring metoden varit givande för dem i deras lärarprofession. Frånvaro mellan första och sista mätperiod var signifikant (0.013).

Ätproblem hos barn är relativt vanliga och existerar både hos i övrigt friska barn och hos barn med andra sjukdomar och diagnoser. I vissa fall är ätproblemen så allvarliga att de leder till malnutrition. Ofta delas ätproblem in i kategorier beroende på om man tycker sig se en medicinsk orsak eller inte, man skiljer därmed på organiska och icke-organiska problem. Detta arbete fokuserar främst på det som i litteraturen brukar kallas matvägran. Syftet var att belysa området i stort genom att presentera och diskutera aktuell litteratur och forskning om matvägran samt att kritiskt granska olika förklarings-modeller och begrepp. Tre fall av barn med matvägran beskrivs också. Beskrivningarna är baserade på information som lämnats av barnens mödrar i intervjuer och syftar till att beskriva hur naturalförloppet vid matvägran kan se ut samt att undersöka föräldrarnas attityder och känslor kring problemet i sig och kring vårdkontakter. Gemensamma drag var bland andra att barnen haft problem med att äta redan från början och att de alla kräkts frekvent. Mödrarna i de tre fallen beskriver också att de är besvikna över vården av deras barn. Genomgången av etiologi och orsaksteorier pekar mot att matvägran sannolikt är en komplex samverkan mellan en rad olika fysiologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer. Att kalla besvären antingen organiska eller icke-organiska kan vara missvisande. Huruvida barnet uppvisar en ovilja eller aversion mot att äta borde vara avgörande för val av behandling och behandlingen bör utformas så att barnets integritet respekteras. / Feeding problems in children are common and exist both in otherwise healthy children and in children with medical conditions. In some cases the feeding problems are severe enough to cause malnutrition. A distinction is often made between organic feeding problems, which are thought to be caused by a medical condition and non-organic problems, where no obvious medical reason can be found. This study was primarily focused on what is referred to as food refusal. The aim of the study was to illuminate the area by presenting and discussing current research as well as critically view common terminology and theories. Three case studies of children with food refusal are also posed. The descriptions are based on information extracted from interviews of their mothers and aim to describe how the natural course of food refusal can present itself as well as to explore parental attitudes and feelings around the problem itself and around contacts with the health care system. Some of the common denominators were that the children all exhibited feeding problems from the beginning and that they have suffered frequent vomiting. The mothers have been disappointed with the care that their children have received. The review of etiology and theories points towards food refusal being a complex interplay between physiological, psychological and environmental factors. To label the problem as being either organic or non-organic can be misleading. Weather the child exhibits an aversion or unwillingness to eat should be an important aspect in choosing treatment form and respecting the child´s integrity should be a priority in treatment.