Ätproblem hos barn är relativt vanliga och existerar både hos i övrigt friska barn och hos barn med andra sjukdomar och diagnoser. I vissa fall är ätproblemen så allvarliga att de leder till malnutrition. Ofta delas ätproblem in i kategorier beroende på om man tycker sig se en medicinsk orsak eller inte, man skiljer därmed på organiska och icke-organiska problem. Detta arbete fokuserar främst på det som i litteraturen brukar kallas matvägran. Syftet var att belysa området i stort genom att presentera och diskutera aktuell litteratur och forskning om matvägran samt att kritiskt granska olika förklarings-modeller och begrepp. Tre fall av barn med matvägran beskrivs också. Beskrivningarna är baserade på information som lämnats av barnens mödrar i intervjuer och syftar till att beskriva hur naturalförloppet vid matvägran kan se ut samt att undersöka föräldrarnas attityder och känslor kring problemet i sig och kring vårdkontakter. Gemensamma drag var bland andra att barnen haft problem med att äta redan från början och att de alla kräkts frekvent. Mödrarna i de tre fallen beskriver också att de är besvikna över vården av deras barn. Genomgången av etiologi och orsaksteorier pekar mot att matvägran sannolikt är en komplex samverkan mellan en rad olika fysiologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer. Att kalla besvären antingen organiska eller icke-organiska kan vara missvisande. Huruvida barnet uppvisar en ovilja eller aversion mot att äta borde vara avgörande för val av behandling och behandlingen bör utformas så att barnets integritet respekteras. / Feeding problems in children are common and exist both in otherwise healthy children and in children with medical conditions. In some cases the feeding problems are severe enough to cause malnutrition. A distinction is often made between organic feeding problems, which are thought to be caused by a medical condition and non-organic problems, where no obvious medical reason can be found. This study was primarily focused on what is referred to as food refusal. The aim of the study was to illuminate the area by presenting and discussing current research as well as critically view common terminology and theories. Three case studies of children with food refusal are also posed. The descriptions are based on information extracted from interviews of their mothers and aim to describe how the natural course of food refusal can present itself as well as to explore parental attitudes and feelings around the problem itself and around contacts with the health care system. Some of the common denominators were that the children all exhibited feeding problems from the beginning and that they have suffered frequent vomiting. The mothers have been disappointed with the care that their children have received. The review of etiology and theories points towards food refusal being a complex interplay between physiological, psychological and environmental factors. To label the problem as being either organic or non-organic can be misleading. Weather the child exhibits an aversion or unwillingness to eat should be an important aspect in choosing treatment form and respecting the child´s integrity should be a priority in treatment.

Bakgrund: När barn vid 6 månader introduceras till fastare föda kan matvägran uppstå. En svårare variant av matvägran ger skäl till diagnosen Selektiv Ätovilja (SÄ) eller Avoidant Restrictive Food Intake Disorder (ARFID). Både vården och föräldrarna har en betydande roll i barnets behandling vid SÄ eller ARFID. Motiv: Då ARFID är en relativt ny diagnos är det rådande kunskapsläget om sjukdomen bristande, vilket påverkar föräldrarnas möte med vården. Studier om olika perspektiv på ätovilja är av stor vikt för att förbättra mötet mellan föräldrar och vårdpersonal. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa erfarenheter av mötet med sjukvården beskrivet av föräldrar till barn med selektiv ätovilja (ARFID). Metod: Föreliggande studie genomfördes med hjälp av 8 enskilda semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn med ARFID. Deltagarna rekryterades via en sluten Facebookgrupp och intervjuerna skedde digitalt via Zoom. Under intervjuerna användes en intervjuguide som testats i en pilotintervju. Intervjuerna transkriberades ordagrant varvid texten analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i 3 kategorier och 6 underkategorier. Resultat: Föreliggande studie visade att föräldrarnas erfarenheter handlade om personalens kunskap, professionellt bemötande och föräldrarnas känsla av att befinna sig i en gråzon. Personalens kunskap var i överlag bristande och föräldrarna fick därför söka kunskap på egen hand. Föräldrarna bemöttes med nonchalans och bristande förståelse. Känslan av att befinna sig i en gråzon handlade om att föräldrarna upplevde att de hamnade mellan stolarna och fick kämpa för god vård. Konklusion: Föräldrarnas erfarenheter om vårdpersonalens kunskapsbrist om ARFID var central i intervjuerna. En ökad kunskap bland vårdpersonal kommer att främja föräldrarnas tillgång till hjälp, stöd, förståelse och verktyg att hjälpa barnet. En instans behövs för att förbättra vården av barn med ARFID. / Background: A child is introduced to more solid foods around 6 months of age, which is when food aversion can arise. A more severe food aversion might give cause for considering Avoidant Restrictive Food Intake Disorder (ARFID). Both healthcare staff and parents of children with ARFID have significant roles in the child’s treatment. Motive: Since ARFID is a relatively new diagnosis, the available expertise is limited, particularly when parents meet with healthcare staff. Studies focused on various perspectives surrounding food intake disorders are of great importance when improving the meeting between parents and healthcare professionals. Aim: This study aimed to illuminate the experiences of the meeting with healthcare professionals as described by parents of children with ARFID. Methods: The study was conducted using 8 semistructured interviews with parents of children with ARFID. The participants were located and selected using a private Facebook group, and the interviews took place digitally via Zoom. The questions asked had previously been tested through a pilot interview. The interviews were transcribed verbatim, then analysed using qualitative content analysis. This resulted in 3 categories and 6 subcategories. Result: The results showed that the parents’ experiences were about the expertise demonstrated by healthcare staff, professional treatment, and the parents’ sense of being stuck in a grey area. Healthcare professionals lacked the necessary expertise, and parents were forced to seek information elsewhere. Parents faced negligence and a lack of understanding from healthcare staff. They also felt like they were in a grey area and had to fight for their child to receive fair treatment. Conclusion: The lack of expertise was central throughout the study. With increased knowledge, healthcare professionals could give parents better help, support, understanding, and tools. A clinic to receive children with ARFID is needed.

Bakgrund: Mat- och dryckesvägran i livets slutskede är ett fenomen som sjuksköterskor inom palliativ omvårdad ofta stöter på. När en patient vägrar äta och dricka, uppstår frågor om hur symtomlindring och lindrat lidande bäst ska gå till, samtidigt som patientens autonomi och självbestämmande hedras. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och attityder kring att vårda patienter inom palliativ omvårdnad som frivilligt slutar äta och dricka. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats utfördes. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL, Pubmed och PsycINFO och resulterade i sju resultatartiklar. Resultat: Genom dataanalysen framträdde tre huvudkategorier: 1) Ett växande fenomen där sjuksköterskor upplever många brister 2) Sjuksköterskors attityder till patientens beslut 3) Sjuksköterskors upplevelser av att möta anhöriga. Den första kategorin lyfter sjuksköterskors upplevelser av de brister som försvårar deras möjlighet att vårda patienterna. Den andra kategorin belyser sjuksköterskors acceptans kring fenomenet. Den tredje kategorin belyser sjuksköterskors kontakt med anhöriga. Konklusion: Resultatet tyder på att sjuksköterskors upplevelser och attityder till frivillig mat- och dryckesvägran är mestadels positiva, men att sjuksköterskor efterfrågar mer information, utbildning, lagar och riktlinjer kring ämnet. / Background: Food and drink refusal at the end-of-life is a phenomenon that nurses in palliative care often encounter. When a patient refuses to eat and drink, questions arise about how symptom relief and alleviated suffering should best be done, while simultaneously respecting the patient's autonomy and self-determination. Purpose: The purpose was to illuminate the nurses' experiences and attitudes about caring for patients in palliative care who voluntary stop eating and drinking. Method: A general literature review with an inductive approach was conducted. The data collection was carried out in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO, which resulted in seven articles. Results: Through the data analysis, three categories emerged: 1) A growing phenomenon where nurses experience many deficiencies 2) Nurses' attitudes to the patient's decision 3) Nurses' experiences of meeting relatives. The first category highlights nurses' experiences of the deficiencies that make it difficult for them to care for the patients. The second category highlights nurses' acceptance of the phenomenon. The third category highlights nurses' contact with relatives. Conclusion: The results indicate that nurses' experiences and attitudes towards voluntary stopping of eating and drinking are mostly positive, but that nurses request more information, education, laws, and guidelines on the subject.