Syftet med denna studie var att identifiera vilka faktorer som kan påverka elevens läsvanor och synliggöra vad som väcker läslust hos elever som regelbundet läser böcker på sin fritid. Vid genomförande av undersökningen deltog sex läsvana elever i årskurs 4 samt deras klasslärare.  Som metod använde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultat av studien visade att det fanns faktorer som verkar drivande för elevernas läsning, för deras läslust. Samtliga sex elevinformanter uppgav att de fick en positiv känsla vid läsningen, där några beskrev en slags nyfikenhet och att de hela tiden ville läsa mera och aldrig sluta. Eleverna kunde även beskriva flera goda fördelar med deras litteraturläsning, både praktiska och mer personliga. Lärarinformanten beskrev flera olika arbetsmetoder som kunde tänkas främja läslusten och intresset för litteratur, dock var flertalet beskrivna arbetssätt inte aktuella i den nuvarande klassen på grund av olika omständigheter, bland annat för stort elevantal.  Några faktorer som kan ha inverkat på elevernas läslust framkom i studien, bland annat att samtliga elever själva fick välja vilken litteratur de ville läsa och att de hade en omgivning hemma som var tillåtande och uppmuntrande till läsningen.

“ADHD är som en snubbeltråd ungefär. Om man ser den är det lättare att låta bli att snubbla.”                                                                                                              Agneta Hellström   Citatet stämmer huvudsakligen in på vad denna studie behandlar. Vad säger litteraturen om hur vi bör behandla elever med ADHD och hur överensstämmer det med verkligheten? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer kombinerat med en litteraturstudie som metod för denna studie. Studien visar att pedagogerna endast använder en liten del av de metoder som litteraturen behandlar och den större delen av litteraturens metoder lämnas oberörd av pedagogerna. I studien framkom också att pedagogerna uppger tillvägagångssätt som inte återfinns i behandlad litteratur, som samtal som metod för problemlösning.

Syftet är att undersöka hur den behagliga beröringen på ett naturligt och planerat sätt används i förskolan och försöka se var gränsen går för vad som anses accepterat. Samt att studera den behagliga beröringens eventuella effekter på barn och barngrupp.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur enhetschefer anser att de ger och hur de får positiv feedback och i hur stor utsträckning det förekommer. Vi har valt att göra studien i en kommun, inom vård och omsorg, där enhetscheferna har samma chef och finns i samma verksamhet. Vår frågeställning: Förekommer positiv feedback och i sådana fall i vilken typ av kommunikationsform?I vilken utsträckning förekommer positiv feedback?Hur upplever enhetschefen positiv feedback?Vi har valt att använda en kvalitativ metod och göra intervjuer med semi- strukturerade frågor. Undersökningen genomfördes med att vi intervjuade nio enhetschefer inom vård och omsorg i en kommun. Vi har sammanfattat intervjuerna, där redovisar vi allmänt om enhetschefernas arbete och vad de säjer om positiv feedback.I analysen väver vi ihop resultatet av undersökningen med teori. De teorier vi använt oss av i studien är symbolisk interaktion, ledarskap, makt, motivation, kommunikation och feedback. Positiv feedback förekommer, men uppfattas olika av enhetscheferna utifrån deras synsätt och behov. Att ge och få positiv feedback sker både muntligt och skriftligt och har en effekt på både enhetschefer och medarbetare anser enhetscheferna. Det är väldigt individuellt vad positiv feedback betyder för varje enskild enhetschef.

<p>Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående. Den teoretiska ramen för studien är symbolisk interaktionism med ett avvikelseperspektiv och utgår ifrån ett postmodernt samhälle. Resultatet visade att ungdomar upplever att det är svårt att veta vad identitet är och hur den används men de är överens om att det är mycket som påverkar dem bl.a. media, vänner och familj. Resultatet visade även att ungdomar upplever positiv avvikelse genom att beundra individer som vågar avvika och upplever att dessa har funnit sin identitet. Slutsatser som kunde dras var att ungdomarna påverkas främst att familj, vänner och media i sitt identitetskapande och att det fanns mycket att leva upp till.</p>

No description available.

Bakgrund - Denna studie undersökte ett organisationspsykologiskt fenomen från ett arbetsvetenskapligtperspektiv som bygger på förståelsen att de anställda är en värdefull tillgång och en viktig resurs för allaorganisationer. Utifrån denna filosofi undersöktes anställdas upplevda arbetsengagemang i relation till deraspersonlighetsdrag i ett företag som är verksam inom handel. Detta företag strävar efter professionell kundserviceoch de anställda ses som en tillgång att uppnå detta mål. Så vitt vi känner till har en liknande studie integenomförts utifrån ett arbetsvetenskapligt perspektiv tills nu. Vi menar dessutom att det är intressant att studeraarbetsengagemang i relation till personlighetsdrag som kan ge en fördel i att utveckla HR-strategier som äranpassade till de anställdas individuella behov och förutsättningar.Syfte - Denna undersökning syftar till att öka förståelsen för och kunskap om hur personliga resurser (genompersonliga egenskaper) kan medföra en skillnad för individens arbetsengagemang och hur detta i sin tur kanmedföra en skillnad i individens livssituation.Metod/Design - Studiens forskningsansats är en explorativ och kvantitativ undersökningsdesign somgenomfördes på 102 anställda inom ett handelsföretag. Anställdas arbetsengagemang och deraspersonlighetsdrag dvs. en optimistisk livssyn och affektiv personlighet mättes med Utrechts Work EngagementScale (UWES), Life Orientation Test (LOT) och Positive and Negative Affect Scale (PANAS). Enkäten frågadedessutom efter de anställdas demografiska faktorer, såsom kön, ålder och civilstånd samt deras arbetssituationoch tidsmässiga mönster i privatlivet.Resultat - Korrelation mellan affektivt temperament och arbetsengagemang .50, p &lt; .01, korrelation mellanoptimistisk livssyn och arbetsengagemang .38, p &lt; .01. Skillnader fanns mellan anställda med ett högt och lågtarbetsengagemang i hänseende till civilstånd U = 670.0, p &lt; .05, ansvarstillägg U = 674.0, p &lt; .05, upplevd orkoch energi utanför arbetet x2 (2) = 7.9, p &lt; .05, och tid ägnat åt familj U = 680.5, p &lt; .05.Diskussion - Resultaten av denna studie ger stöd åt att personlighetsdrag är signifikant kopplat till anställdasarbetsengagemang. Studien fann också att anställda med ett högt arbetsengagemang visade ett annorlundamönster i sin arbets- och privatlivssituation jämfört med dem med lågt arbetsengagemang. Baserat på dettaföreslås en modell av personlighetstyper som beskriver fyra olika typer av engagemang och dess möjligainteraktion med arbetsmiljön och sin privata miljö. Resultaten från denna studie kan vara av värdefullinformation och nytta för människor som arbetar inom HR-området eftersom de personlighetstyper ger en ökadförståelse för hur individer engagerar sig i sitt arbete baserat på deras tanke- och känslomässiga mönster. Förframtida undersökningar skulle man kunna utveckla individanpassade HR-strategier som stöttar och germöjligheter för dessa olika personlighetstyper enligt deras behov och förutsättningar.

I studien studeras lärares och elevers uppfattningar gällande positiv feedback. Studien skapar djupare förståelse om positiv feedback samt jämför lärares och elevers uppfattningar. I studien har kvalitativa respondentintervjuer med informantkaraktär använts som metod. Intervjuerna har utförts på en skola där tre lärare samt sex elever intervjuats. En ortografisk transkriberingsmetod har använts då vi har transkriberat intervjuerna för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet. Resultatet har utvecklats ytterligare i analysdelen där även tidigare forskning som berör området har vävts in. I resultatet framgår att både elever och lärare har liknande uppfattningar gällande positiv feedback och dess påverkan på elevernas motivation. Både lärare och elever upplever att positiv feedback leder till att elever blir glada, nöjda, stolta och motiverade, vilket påverkar prestationerna. En av de intervjuade lärarna anser att det finns en risk med att ge elever för stor mängd positiv feedback då den tappar innehåll och mening. Elever upplever i motsats till detta att de inte får samma mängd positiv feedback i de ämnen som de själva upplever sig sämre i. Majoriteten av eleverna är nöjda med den mängd positiv feedback de får i dagsläget, men somliga menar att de inte får den mängd positiv feedback som de förtjänar. Studiens resultat pekar på att lärarna ibland är omedvetna gällande kunskapen om elevernas behov samt om elevernas uppfattningar gällande positiv feedback.   Av resultatet att döma anser vi att positiv feedback är en viktig grund för elevernas utveckling, vilket både intervjuer och tidigare forskning pekat på.

Bakgrund: Att ha en positiv attityd till matematikämnet är något som mäts i stora undersökningar vilket också talar för att attityden till ämnet är viktig. Flertalet forskning har gjorts på elever i de högre årskurserna. Syfte: Utifrån ett lärarperspektiv söker denna studie ta del av vilken roll läraren har i att främja en positiv attityd hos elever i tidiga skolår och, lärares resonemang av elevers attityder till ämnet. Metod: För att nå syftet med studien valde jag att använda kvalitativ intervju som metod. Totalt har 5 lärare intervjuats och det insamlade materialet har transkriberats, bearbetats och analyserats.  Resultat: I studien framkom det att lärarna uttryckte sig att elever i lågstadiet upplevs ha en positiv attityd till ämnet och om inte så är elevernas attityder relativt formbara. Ett annat resultat i studien var att lärarna beskriver att faktorer som påverkar elevernas attityder kommer hemifrån, från föräldrar och syskon men också från lärarna själva. Det sista resultatet kopplat till frågeställningarna som framkom var att lärarna sade sig arbeta konkret och koppla ämnet till vardagsföreställningar som är nära eleverna för att utveckla en positiv attityd gentemot ämnet.

<p>Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogens bemötande av flickor och pojkar och i så fall på vilket sätt.</p><p>Metod: Under denna studie så har jag använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod, då jag har gjort observationer på en förskola.</p><p>Resultat: Studiens resultat visar att pedagogens bemötande av barnet till största del består av negativ uppmärksamhet. Pojkarna fick mer negativ uppmärksamhet riktad mot sig än vad flickorna fick. Ser vi på flickornas resultat så visar det att de inte fick lika mycket negativ uppmärksamhet riktad mot sig som pojkarna, men de fick ändå mer negativ uppmärksamhet än positiv. Förskolepedagogerna använde till stor del barnets namn vid tillsägningar och beröm. Pojkarna fick oftare än flickorna höra sitt namn nämnas i negativ bemärkelse.</p>