Syfte: Syftet med studien är att analysera och förklara tre svenska skogsindustriföretags motiv till att miljöredovisa under perioden 2000 till 2009. Frågeställningar: För att uppfylla studiens syfte har två forskningsfrågor ställts upp, den första syftar till att ta reda på hur innehållet i miljöredovisningarna har förändrats medan den andra frågan utreder vad förändringarna kan bero på. Hur har de tre studerade företagens motiv till miljöredovisning förändrats under den studerade perioden? Hur går det att förklara förändringarna i företagens miljöredovisningar utifrån positiv redovisningsteori, legitimitetsteori och intressentteori?   Teori: Inom redovisningsteoriområdet ryms olika perspektiv som förklarar företags motiv att miljöredovisa. I uppsatsen används positiv redovisningsteori, legitimitetsteori samt intressentteori. Empiri: Empirin består av innehållsanalys av VD:ns ord ur miljöredovisningar från tre svenska skogsindustriföretag under åren 2000 till 2009. Resultat: Slutsatserna visar att motiven till miljöredovisning går att förklara med företagslednings och ägares självintresse, en vilja från företagen att legitimera sin verksamhet samt intressenternas roll i att skapa incitament för miljöredovisning. Intressenternas påverkan återfinns i samtliga teorier och utgör således en central roll för att skapa motiv till företagen att miljöredovisa. Intressentsfären utökas under åren från att främst bestå av aktieägare och kunder till att även omfatta lokala intressenter, miljöorganisationer och andra typer av intressenter som inte har en direkt relation till företagen.

I denna studie presenteras en jämförelse mellan jämställdhetsprojektet Bonnier och Kvinnorna och könskvotering. Studien undersöker om projektet lyckades uppfylla målet att öka andelen kvinnliga chefer inom koncernen. I undersökningen ingår två intervjuer med anställda på Bonnier AB, samt så presenteras teori från genus- och organisationslitteratur. Projektet Bonnier och Kvinnorna genomfördes mellan åren 2000 till 2003 på mediekoncernen Bonnier AB och syftade till att öka andelen kvinnliga chefer och andelen chefer i koncernens ledningsgrupper. Min studie visar att projektet uppfyllde målet med att fördubbla andelen kvinnor i ledningsgrupperna men misslyckades med att öka andelen kvinnliga chefer. Bonnier och Kvinnorna hade få likheter med könskvotering.

Syftet med studien är att se hur åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner för samma elever samspelar för att optimera positiv utveckling samt att se vilka olika insatser som är aktuella för samma elever i behov av särskilt stöd. Dessutom avser jag att tydliggöra vad som kan påverka innehållet i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. För att fånga syftet har jag använt en kvalitativ metod med hjälp av en dokumentanalys och intervjuer. Resultatet och analysen visar att dokumenten inte i så hög grad samspelar för att optimera positiv utveckling, dokumenten främjar inte positiv utveckling alls i den utsträckning som man kan förmoda. Förutsättningarna för att dokumenten ska optimera elevers utveckling finns, men det gäller då att dokumenten skrivs på det sätt som olika kriterier förutsätter. De insatser som dokumenteras i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner är oftast insatser på individnivå men det förekommer även insatser som involverar personer i elevens närmsta miljö, såsom mentorer och föräldrar. Det förekommer i stort sätt inga insatser som är renodlade miljöinsatser. Min slutsats är att båda dokumenten är värdefulla för elever i behov av särskilt stöd men för att dokumenten ska främja positiv utveckling behövs med kunskap om själva utformningen av dokumenten och då framför allt om åtgärdsprogrammen.

Den här studien syftar till att försöka uppnå en ökad förståelse och en fördjupad inblick i vad lycka betyder och innebär för den enskilda människan. Tolv personer har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var personer som i sina yrken möter människor med psykisk ohälsa. Intervjuerna analyserades utifrån tolkande fenomenologisk analys och resulterade i tre delar: Individens uppfattning om lycka, konkreta erfarenheter och upplevelser av lycka samt individens inställning och agerande. Resultatet bekräftar till stor del tidigare forskning. Det finns framförallt två olika sorters lycka och de upplevs främst i det vardagliga livet. Lyckan är tätt sammanhängande eller synonymt med livsbejakande positiva känslor. Lyckan fungerar som skyddsfaktor vid kriser. Till stor del skapas lyckan och är mer beroende av den egna attityden och det egna agerandet än av omgivande omständigheter. Lyckans betydelse i livet är så högt värderad att den i föreliggande studie beskrivs som skäl att leva.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger på två olika avdelningar bemöter pojkar och flickor ur ett genusperspektiv. Studien fokuserar på pedagogernas förhållningssätt samt deras arbete kring genus. Pedagogernas bemötande har studerats utifrån två olika aspekter, nämligen positiv samt negativ förstärkning. I studien har sex intervjuer samt åtta observationer genomförts. Intervjuerna fokuserar på pedagogernas uppfattningar om sitt förhållningssätt gentemot pojkar och flickor. Observationerna fokuserar på pedagogernas faktiska agerande. Observationerna genomfördes vid matsituationer samt samlingar. Pedagogernas användande av positiv och negativ förstärkning registrerades i ett observationsschema. Resultatet visade att merparten av pedagogerna förhöll sig olika till pojkar respektive flickor. I resultatet framkom även att det ena arbetslaget var något mer fokuserade kring genusarbete än det andra arbetslaget. Slutsatsen av denna studie är att det krävs mer kunskap och kompetens kring genus samt tydlig kommunikation för att kunna utföra en genusmedveten pedagogik.

Denna uppsats handlar om hur man som lärare kan arbeta med massage i klassrummet. Frågor som behandlas i arbetet: Hur kan man introducera massage i skolan?, Vad visar studier på för nackdelar och fördelar?, Hur påverkas kroppen av massage? Arbetet bygger på litteraturstudier, en empirisk undersökning i form av intervjuer samt egna erfarenheter efter att introducerat massage på slutpraktiken. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med två lärare som håller på med massage i skolan och tio elever samt hur vi genomförde vår egen massageintroduktion. Genom detta arbete har vi kommit fram till massage och beröring är mycket viktig för barns välbefinnande och att man med enkla medel kan introducera kompismassagen i skolan.

Syftet med studien var att studera lärares agerande gentemot elever under idrott- och hälsalektioner samt även ur ett könsperspektiv. Frågeställningen var hur lärare bemöter elever i form av positiv och negativ förstärkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation då denna metod kändes som den mest relevanta för att få så riktiga svar på frågeställningen som möjligt. Observationerna genomfördes på totalt 5 lektioner som vardera var 45 min långa. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats. Observationsschemat utarbetades efter gjorda pilotstudier för att se vilka förstärkningar som förekom mest. Sedan valdes fem positiva förstärkningar och fem negativa ut. Observationerna visade att positiv förstärkning var mest förekommande för flickor och negativ förstärkning var mest förekommande för pojkar. Den positiva förstärkningsform som förekom flest gånger var beröm, detta för både flickor och pojkar. Den negativa förstärkningsform som förekom flest gånger var tillrättavisning, detta också för både pojkar och flickor. Detta innebär att flickorna lyfts upp och pojkarna trycks ner. Slutsatsen som kan dras av den här studien är att flickorna blir mer uppmärksammade på ett positivt sätt och att den vanligaste positiva förstärkaren är beröm. Pojkarna får mer negativ förstärkning och den vanligaste negativa förstärkaren är tillrättavisningar. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2011

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska färdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes på 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick någon form av fotbollslinje på respektive skola. Informanterna fick fylla i två stycken frågeformulär, Multidimensional Perfectionism Scale som mäter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mäter idrottspsykologiska färdigheter. Resultatet analyserades med hjälp av statistikprogrammet PASW där korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska färdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska färdigheterna.

Weekly lifestyle magazines constitute an important role for many young people these days. Their purpose is to inform and entertain a broad public within subjects such as fashion, friends, relationships, men and beauty. Frida and Veckorevyn are two big magazines that have a big influence on young women. One subject that frequently occurs is articles about men, written by women. This study focus on how (with which qualities and weaknesses) these women choose to subscribe men. The purpose with the study is also to investigate if there occurs any important differences between these two magazines. The study includes analysis methods such as cluster criticism, rhetoric analysis and narrative analysis. The theory of this study is based on Kenneth Burkes vision about terministic screens, combined with a constructivism and hermeneutics point of view. The results of the analysis showed that there are some differences between Frida and Veckorevyn and their way of describing men. Frida describes the men in a more static way, but with a mix of positive and negative qualities. Veckorevyn uses a more detailed and analysing way to describe the men. An interesting result was that the positive descriptions represented the majority of all the words that described the men, but the negativity still shined through. In the concluding part of the study I discuss these important results.

Syftet med studien är att ta reda på om lärares och elevernas syn på stress. Blir de stressade eller vid vissa tillfällen känner sig stressade och vad kan i så fall vara orsaken? Vilka möjligheter finns det för att förbättra och vilka hinder kan det finnas för att nå en optimal miljö? Metoden har varit en kvalitativ studie där vi använt oss av intervjuer och observationer. Intervjuerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen. Studien visar att det finns tendens till stress för pedagoger och elever men i olika omfattningar. Det finns gemensamma utgångspunkter för respondenterna vad som stressar dem. För eleverna är ljudnivån en bidragande orsak till stress medan pedagogerna anser föräldrarna som upphov till stress hos eleverna. Tidsbrist är det som framkallar stress hos pedagogerna där arbeten inte genomförs i tid. Som möjlighet att minimera stress i skolan har våra respondenter nämnt massage, struktur, samarbete och införning av mindre arbetsgrupper för eleverna.