Gauffin, Kerstin & Willysson, Ann-Charlotte. (2006). Bättre koncentration och skoltrivsel genom avslappningsträning. En studie i skolår 2. (Improvement of Concentration and Classroom Atmosphere through Relaxation Training. A Study in Grade 2.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vårt syfte är att göra en kvalitativ fallundersökning med experimentell design.Syftet med följande arbete är att studera om avslappningsträning med elever i åttaårsåldern kan påverka deras koncentration och skoltrivsel. Vi vill se om en relativt kort men frekvent träningsperiod kan ge effekt på elevers skolprestationer.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning Utifrån olika avslappningsprogram gjorde vi ett eget program som skulle vara omväxlande och intressant för eleverna. Vi gjorde också ett lästest före och efter träningsperioden. Genom observationer och frågeformulär med elever och pedagoger har vi fått ett resultat.Våra resultat visar på en förbättring i läsförmåga och en ökning på lästestet för samtliga elever i träningsgruppen. Eleverna själva upplevde att arbetet gick mycket lättare än tidigare. De hade lättare att koncentrera sig och arbetsglädjen hade ökat.

<p>Denna uppsats handlar om hur man som lärare kan arbeta med massage i klassrummet. Frågor som behandlas i arbetet: Hur kan man introducera massage i skolan?, Vad visar studier på för nackdelar och fördelar?, Hur påverkas kroppen av massage? Arbetet bygger på litteraturstudier, en empirisk undersökning i form av intervjuer samt egna erfarenheter efter att introducerat massage på slutpraktiken. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med två lärare som håller på med massage i skolan och tio elever samt hur vi genomförde vår egen massageintroduktion. Genom detta arbete har vi kommit fram till massage och beröring är mycket viktig för barns välbefinnande och att man med enkla medel kan introducera kompismassagen i skolan.</p>

<p>Syftet med det här arbetet har varit att dels fördjupa mina egna kunskaper om beröringens betydelse för människan och människans utveckling och dels att söka kunskap om vilka reaktioner som sker i kroppen vid positiv beröring. Kunskaperna kommer sedan att ligga till grund för mötet med mina elever i framtiden. Resultaten bygger på läst litteratur inom området och på en intervju med en person som har stor erfarenhet av beröring och massage i skolan. </p><p>Vi kan inte överleva om ingen rör oss, ingen ser oss, ingen bryr sig om oss. Beröring är inte bara vägen till känslomässig kontakt, den taktila kommunikationen är också relaterad till inlärning. Beröring är att kommunicera. Beröringssinnet, som är en del av känselsinnet, är det första sinnet som utvecklas hos det lilla barnet och ofta det sista sinnet som kvarstår vid ålderdomen. Genom att beröra varandra på ett positivt sätt skapas vänskapsband och trygghet. För att människan ska kunna utveckla koncentration, organisationsförmåga och teoretisk inlärning måste våra sinnen vara integrerade och kunna samordnas i hjärnan. Denna integrering sker i fyra flytande nivåer, där beröringen är en viktig delkomponent. Forskning inom området visar på att beröring minskar mängden stresshormoner i blodet. Vid forskning på djur har man kunnat uppmäta höjda halter av lugn- och rohormonet oxytocin i blodet efter lätt massage. </p><p>På flera skolor i landet har man infört en typ av beröring som kallas kompismassage. Det har bland annat resulterat i ett lugnare och trevligare klassrumsklimat, bättre kamratrelationer och mindre mobbning. Genom en ökad medvetenhet om beröringens betydelse kan vi som arbetar i skolan bli mer uppmärksammade på hur vi kan använda beröring i ett utvecklande syfte.</p>

<p>Många barn är idag både stressade och spända och klimatet på skolorna blir allt hårdare. Finns det någon metod som förhindrar att denna negativa utveckling fortsätter? Att i skolorna arbeta med kompismassage tror jag till viss del kan hjälpa. Massage och fredlig beröring frigör "lugn-och-ro-hormonet" oxytocin, som bland annat gör oss mindre aggressiva och får oss att slappna av.</p><p>I mitt examensarbete har jag undersökt vad några elever och pedagoger tycker om massage i skolan och vilka effekter de har kunnat se av denna. Resultatet har jag sedan jämfört med forskningsresultat jag funnit i litteraturen.</p>

Denna uppsats handlar om hur man som lärare kan arbeta med massage i klassrummet. Frågor som behandlas i arbetet: Hur kan man introducera massage i skolan?, Vad visar studier på för nackdelar och fördelar?, Hur påverkas kroppen av massage? Arbetet bygger på litteraturstudier, en empirisk undersökning i form av intervjuer samt egna erfarenheter efter att introducerat massage på slutpraktiken. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med två lärare som håller på med massage i skolan och tio elever samt hur vi genomförde vår egen massageintroduktion. Genom detta arbete har vi kommit fram till massage och beröring är mycket viktig för barns välbefinnande och att man med enkla medel kan introducera kompismassagen i skolan.

Syftet med det här arbetet har varit att dels fördjupa mina egna kunskaper om beröringens betydelse för människan och människans utveckling och dels att söka kunskap om vilka reaktioner som sker i kroppen vid positiv beröring. Kunskaperna kommer sedan att ligga till grund för mötet med mina elever i framtiden. Resultaten bygger på läst litteratur inom området och på en intervju med en person som har stor erfarenhet av beröring och massage i skolan. Vi kan inte överleva om ingen rör oss, ingen ser oss, ingen bryr sig om oss. Beröring är inte bara vägen till känslomässig kontakt, den taktila kommunikationen är också relaterad till inlärning. Beröring är att kommunicera. Beröringssinnet, som är en del av känselsinnet, är det första sinnet som utvecklas hos det lilla barnet och ofta det sista sinnet som kvarstår vid ålderdomen. Genom att beröra varandra på ett positivt sätt skapas vänskapsband och trygghet. För att människan ska kunna utveckla koncentration, organisationsförmåga och teoretisk inlärning måste våra sinnen vara integrerade och kunna samordnas i hjärnan. Denna integrering sker i fyra flytande nivåer, där beröringen är en viktig delkomponent. Forskning inom området visar på att beröring minskar mängden stresshormoner i blodet. Vid forskning på djur har man kunnat uppmäta höjda halter av lugn- och rohormonet oxytocin i blodet efter lätt massage. På flera skolor i landet har man infört en typ av beröring som kallas kompismassage. Det har bland annat resulterat i ett lugnare och trevligare klassrumsklimat, bättre kamratrelationer och mindre mobbning. Genom en ökad medvetenhet om beröringens betydelse kan vi som arbetar i skolan bli mer uppmärksammade på hur vi kan använda beröring i ett utvecklande syfte.

Många barn är idag både stressade och spända och klimatet på skolorna blir allt hårdare. Finns det någon metod som förhindrar att denna negativa utveckling fortsätter? Att i skolorna arbeta med kompismassage tror jag till viss del kan hjälpa. Massage och fredlig beröring frigör "lugn-och-ro-hormonet" oxytocin, som bland annat gör oss mindre aggressiva och får oss att slappna av. I mitt examensarbete har jag undersökt vad några elever och pedagoger tycker om massage i skolan och vilka effekter de har kunnat se av denna. Resultatet har jag sedan jämfört med forskningsresultat jag funnit i litteraturen.

Vi är två blivande pedagoger som läser på Lärarutbildningen i Malmö. Genom vår verksamhetsförlagda tid samt genom olika vikariat i förskola och skola har vi fått uppleva massage som ett inslag i den dagliga verksamheten och vill därför fördjupa oss i ämnet. Vår studie avser att undersöka hur pedagoger arbetar med massage i en förskola och i en skola och vilka effekter massage har på barnet och barngruppen. Vi vill även undersöka skillnader och likheter mellan massage i förskolan och skolan. Hur arbetar pedagoger praktiskt med massage i förskolan och i skolan? Och Hur upplever pedagoger i urvalsgruppen att massage påverkar barnet och barngruppen? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer. Undersökningen är gjord på två syskonavdelningar på en förskola och två 1-3 klasser på skolan. Vi kommer att intervjua fyra förskolelärare, sex barn födda -02, två grundskolelärare, två fritidspedagoger, sex elever födda -98 samt ledning. Både i förskolan och i skolan arbetar pedagoger med massage som ett inslag i verksamheten. Massage är ett återkommande tema och handlar om positiv beröring. Pedagoger förbereder massagetillfällena genom att släcka ner och tända stearinljus för att skapa rätt stämning. Både barn och pedagoger talade om positiva effekter av massage så som mindre oro, bättre kamratanda, minskad aggressivitet, lugnare och avslappnare barn och barngrupper.

Syfte: Som pedagog använder man sig ständigt av olika strategier i sin undervisning för att nå de mål som är uppsatta för verksamheten. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på hur pedagoger som använder sig av massage i skolan resonerar kring massage och vilka strategier de tillämpar.     Metod: En kvalitativ metod i form av en intervjustudie användes för att få fram resultatet, en studie i vilken tre yrkesverksamma lärare medverkade. Informationen från intervjuerna lades sedan in i mjukvaran Complador som är uppbyggt enligt Trenätsteorin, och ett strateginät skapades. En observation genomfördes även för att ge en inblick i hur ett massagetillfälle i skolan kan se ut.   Resultat: Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade pedagogerna har liknande strategier för sitt användande av massage som en del av undervisningen. De menar att massagen skapar lugn och arbetsro i klassrummet, förebygger utanförskap och hämningar mellan eleverna, samt att det ökar känslan av gemenskap.