Syftet med studien är att skapa kunskap om F-3-lärares uppfattningar om elevers koncentrationssvårigheter, samt deras strategier för att möta dessa elever. Studien har utgått ifrån frågeställningarna Vilka likheter och skillnader kan identifieras mellan lärares olika uppfattningar om elevers koncentrationssvårigheter?, Vad har lärarna för farhågor om inget görs åt en elevs koncentrationssvårigheter?  och På vilka sätt uppger lärare att de hanterar elevers koncentrationssvårigheter? Då syftet är att skapa kunskap om lärares uppfattningar och erfarenheter om elevers koncentrationssvårigheter är fenomenografi och fenomenologi studiens utgångspunkter. Fenomenografi innebär människors uppfattningar och fenomenologi deras erfarenheter. För att besvara studiens frågeställningar intervjuades sex stycken lärare verksamma i årskurserna F-3 på olika skolor inom samma kommun. Intervjuerna transkriberades och det är dessa transkriberingar som ligger till grund för analysen. Resultatet visade att lärare främst anser att det är skolans ansvar att hjälpa elever med koncentrationssvårigheter, samt att det oftast inte är i eleven problemet ligger, utan i strukturen  och  organiseringen av skolan. Vidare visade resultatet att lärare ser många olika orsaker som kan ligga bakom en elevs koncentrationssvårighet, och att problemet kan vara rotat i individen eller miljön. I och med detta tryckte lärarna också på vikten av att försöka ta reda på vad som är grunden till problemet. De olika typer av strategier som lärarna nämnde kan kategoriseras i följande teman; struktur, rörelse, ljud, verktyg och hjälpmedel, dialog och relation, samt motivation. Valet av strategi skilde sig beroende på eleven i fråga och orsaken bakom problemet. Ifall läraren inte gör någonting åt en elevs koncentrationssvårigheter menar de intervjuade lärarna att följande saker kan uppstå; att eleven får negativ uppmärksamhet eller kan bli utåtagerande, att eleven får sociala svårigheter, att eleven hamnar efter och inte klarar kunskapsmålen, att eleven utvecklar en negativ inställning till skolan, samt att eleven utvecklar en dålig självkänsla.

Idag ställer både skolan och samhället höga krav på elevers och medborgares muntliga förmåga. Dessa krav kan bli en utmaning för lärare till talängsliga mellanstadieelever då det saknas allmänna strategier och riktlinjer att ta del av. Syftet med föreliggande studie är därför att undersöka vilka strategier som grundskollärare inom svenskämnet använder för att stödja talängsliga elever i årskurs 4–6, samt hur grundskollärare arbetar med formativ bedömning i detta sammanhang. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor användes ett kvalitativt angreppssätt, där sju svensklärare inom grundskolan deltog genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med hjälp av tematisk analysmetod och diskuteras sedan med utgångspunkt i tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkter som studien tar avstamp i, vilka är det sociokulturella perspektivet och formativ bedömning. Resultatet visar att lärarna använder flertalet överensstämmande strategier, såsom att möta elevens behov genom en individanpassad undervisning, utforma ett tryggt klassrumsklimat, avleda uppmärksamheten från eleven samt ge positiv återkoppling som stärker elevens självförtroende. Studiens slutsats är att samtliga strategier behöver vara flexibla och anpassade till varje enskild elev och situation. Det finns med andra ord inte en lösning som lämpar sig till alla. Därför behöver lärare ha en god förståelse för talängsliga elevers behov. Ytterligare forskning behövs inom ämnet då tidigare forskning främst fokuserat på äldre elever med talängslan, vilket gör att det i dagsläget kan finnas kunskapsluckor när det kommer till stödjande strategier för de yngre åldrarna.

No description available.

Syftet var att undersöka vilka strategier lärare har för att skapa goda pedagogiska relationer med elever. Undersökningen genomfördes med fokusgruppsamtal som metod, vilket genererade data för en fenomenografisk analys utifrån ett relationellt perspektiv. Sammanlagt deltog tretton lärare i undersökningen och resultatet visar att det finns ett spektrum av olika strategier hos lärare i syfte att bygga pedagogiska relationer i med fokus på att stärka elevernas studiemotivation. / The aim of this study was to investigate teacher’s strategies to promote good pedagogical relations with their students. The method was dialog in focus groups that contributed data for fenomenographic analyses with a relational perspective as a theoretical framework. In total, thirteen teachers participated in the study and the result exposed that there is a substantial variety of strategies to promote good pedagogical relations for motivational purposes.

Syfte: Som pedagog använder man sig ständigt av olika strategier i sin undervisning för att nå de mål som är uppsatta för verksamheten. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på hur pedagoger som använder sig av massage i skolan resonerar kring massage och vilka strategier de tillämpar.     Metod: En kvalitativ metod i form av en intervjustudie användes för att få fram resultatet, en studie i vilken tre yrkesverksamma lärare medverkade. Informationen från intervjuerna lades sedan in i mjukvaran Complador som är uppbyggt enligt Trenätsteorin, och ett strateginät skapades. En observation genomfördes även för att ge en inblick i hur ett massagetillfälle i skolan kan se ut.   Resultat: Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade pedagogerna har liknande strategier för sitt användande av massage som en del av undervisningen. De menar att massagen skapar lugn och arbetsro i klassrummet, förebygger utanförskap och hämningar mellan eleverna, samt att det ökar känslan av gemenskap.