This paper thoroughly investigates needs and requirements for overhead distribution feeder inspection and develops models to investigate possible relations between short term inspections remarks and outages. The study was conducted in collaboration with Fortum Distribution AB that supplied extensive information about their overhead power feeders concerning both inspection and power outages. The investigated models where lognormal linear model, Poisson generalized linear model and negative binomial generalized linear model. All models were implemented utilizing offset terms to compensate for differences in feeder length and amount of overhead versus underground feeders. The Poisson generalized linear model was rejected at an early stage due to overdispersion and neither of the remaining models fit the data perfectly. There for conclusions were primarily concluded from similarities and differences amongst the models. The results either implicate that maintenance is scheduled sufficiently fast, with respect to short term inspection, to ensure a high system reliability or no relationships between short term inspection and feeder outages exist. Therefore the final conclusion was that maintenance and reinvestment decisions should not be based on short cycle inspection data.

Uppsatsen undersöker negativ valretorik i några utvalda valkampanjer från Nya moderaterna och Alliansen. Materialet består av tre valkampanjer, två från Nya moderaterna och en från Alliansen. Samtliga kännetecknas av användandet av negativ valretorik. De metoder och analyser som används är topikanalys, pragma-dialektisk argumentationsanalys, stilanalys och visuell retorik. Syftet med uppsatsen är att genom dessa metoder analysera valkampanjerna för att se hur negativ valretorik används som en retorisk strategi.

Hensikt: Å belyse hvilke aspekter kvinner selv trekker fram når de beskriver sin fødselsopplevelse som negativ. Metode: Kvalitativ tematisk analyse er anvendt for å analysere fritekstkommentarer fra 103 kvinner som har vurdert sin fødselsopplevelse som negativ, i den norske kohorten av Bidens-studien. Hovedresultater: Tre hovedtemaer trer fram i resultatene: ”Komplikasjoner hos mor, barn eller begge”, ”Å ikke føle seg sett og hørt” og ”Opplevelse av smerte og tap av kontroll”. Funnene viser at majoritetenav kvinnene hadde opplevd uventede og dramatiske komplikasjoner. Mange hadde følt seg ignorert, dårlig behandlet og ikke inkludert i avgjørelser. Et mindretall opplevde at den negative fødselsopplevelsen hovedsaklig skyldtes smerte og/eller tap av kontroll. Konklusjon: Kvinnenes beskrivelser viser at de ikke forventet å oppleve det de gjorde i fødsel, det være seg komplikasjoner eller mangelfull ivaretakelse. Enkelte opplevde situasjoner som må betraktes som overgrep i form av forsømmelse, verbale overtrampog uhøflig opptredenfra omsorgsgivernes side. I denne studien kommer det fram at omsorgsgiveres holdninger og væremåte er vesentlig for en positiv fødselsopplevelse. Den informasjonen som komfram gjennom funnene kan brukes av jordmødre for på best mulig måte å forebygge negative fødselsopplevelser. / Aim: This study aimed to explore the aspects women describe as contributing to their negative experience of childbirth. Methods: We used qualitative thematic analysis to analyze 103 free-text comments in a questionnaire from the Norwegian cohort of the Bidens study. The comments were provided by women who had a negative childbirth experience. Main findings: The majority of respondents reported experiencing unexpected and dramatic complications during childbirth. We identified three major themes: “(i) complications in mother, baby or both”, “(ii) not being seen or heard”; and (iii) “experience of pain and loss of control”. Further, the majority of respondents had felt ignored, had not been treated with respect, and did not feel included in decisions about their childbirth. A minority described pain and loss of control as the main reason for their negative birth experience. Conclusions: The women’s comments show that they did not expect to experience negative things during childbirth. Further, they were unprepared for complications and improper care. Alarmingly, many respondents experienced what must be characterized as abuse in the health-care system (i.e. neglect, verbal abuse or rudeness). The present study shows that caregivers’ attitudes and presentation contribute importantly to a positive childbirth experience. Midwives can use the information gained from this study to prevent negative birth experiences. / <p>ISBN 978-91-86739-95-9</p>

The purpose of this qualitative interview study was to examine which approach experienced pre-school teachers have on children that seek negative attention. The study contains five informants in a city in the middle of Sweden and they all have at least 10 years of experience after their diploma from a pre-school teachers’ program. The questions I aimed to answer were the following: How did the pre-school teachers define the expression ”negative attention”? What approach did they have on children that seek negative attention? What effects do the childrens’ seeking of negative attention generate on their self-esteem and sense of security? How possible do the pre-school teachers feel it is to achieve the goals of the pre-schools’ curricula that every child should get their needs respected and met, when they work with children that seek negative attention? The results showed that the teachers think of them as resources in the group and that they need to think of the environment around these children both at home and at the pre-school to better meet their needs. The results also showed that there are limits to achieve the goals of the pre-school curricula, since the capacity of their working situations are limited.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogens bemötande av flickor och pojkar och i så fall på vilket sätt. Metod: Under denna studie så har jag använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod, då jag har gjort observationer på en förskola. Resultat: Studiens resultat visar att pedagogens bemötande av barnet till största del består av negativ uppmärksamhet. Pojkarna fick mer negativ uppmärksamhet riktad mot sig än vad flickorna fick. Ser vi på flickornas resultat så visar det att de inte fick lika mycket negativ uppmärksamhet riktad mot sig som pojkarna, men de fick ändå mer negativ uppmärksamhet än positiv. Förskolepedagogerna använde till stor del barnets namn vid tillsägningar och beröm. Pojkarna fick oftare än flickorna höra sitt namn nämnas i negativ bemärkelse.

Hållbarhetsredovisningar är ett verktyg företagen använder sig av vid redovisning av deras hållbarhetsarbete inom tre dimensioner vilka är de sociala, miljömässiga och ekonomiska. I studien som utförts kommer fokuset endast att ligga på den miljömässiga dimensionen. Problemet som finns i hållbarhetsredovisningar är att det inte existerar några faktiska lagar och regelverk för vad redovisningen ska innehålla. Således är det möjligt att den har ett undersyfte att från företagens sida istället bestyrka legitimiteten. Det enda som företagen måste förhålla sig till när de upprättar sina hållbarhetsredovisningar är någon av de riktlinjer som finns, vilket exempelvis kan vara Global Reporting Initiative (GRI). Bristen på tydliga lagar och regelverk för upprättandet av hållbarhetsredovisningar kan slutligen resultera i en tolkningsproblematik. Syftet med denna studie var att belysa denna problematik och öka förståelsen angående om, och i så fall hur företagen kan strategiskt manipulera innehållet i sina redovisningar för att informationen ska tolkas positivare än vad den i verkligheten är. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ metod använts. Med denna metod som grund har en dokumentanalys utförts som har i en fallstudie analyserat tre stora företags hållbarhetsredovisningar inom den tunga industrin. Samtliga av de analyserade företagen upprättade sina hållbarhetsredovisningar enligt GRI:s riktlinjer. De teorier som studien har som utgångspunkt är intressentteorin, signalteorin, legitimitetsteorin. Utöver detta är även begreppen GRI, Corporate Social Responsibility (CSR), hållbar utveckling, hållbarhetsredovisning och legitimitetsstrategier centrala för att uppfylla denna studies syfte. I den empiri som sedan presenterades med hjälp av studiens analysmodell har nio strategier identifierats vid företagens redovisning av negativ miljömässig information. Dessa strategier ger en antydan om att företagen använder sig av strategier för att försköna den negativa information som de kommunicerar ut. Empirin har således styrkt den tidigare forskning som denna studie baserats på eftersom flera av de identifierade strategierna även har funnits i andra företag i andra branscher. Det tillägg till tidigare forskning som empirin kan bidra med är ytterligare en strategi som de analyserade företagen använder sig av.

Enligt 17:11 Rättegångsbalken (1942:740) gäller att en dom har rättskraft, vilket bland annat medför att samma sak inte kan tas upp och prövas av rätten igen (res judicata). Givet den negativa rättskraftens betydelsefulla rättsliga verkan och dess breda prekluderande effekt, ställer jag mig frågan om det är möjligt för parterna i dispositiva tvistemål att avtala om rättskraftens verkningar.

Företag handlar emellanåt ansvarslöst gällande miljömässiga och sociala aspekter vilket skapar reaktioner hos intressenter, däribland aktieägare. Tidigare studier på den amerikanska aktiemarknaden har funnit att aktiekursen påverkas negativt vid offentliggörandet av ansvarslösa handlingar. Syftet med studien är att undersöka huruvida offentliggörande av ansvarslösa handlingar, gällande miljööverträdelser och sociala överträdelser, har en direkt negativ effekt på aktiekursen för företag på den svenska aktiemarknaden samt se om det finns en fördröjd effekt av reaktionen. Studien bidrar således med ett svenskt perspektiv men även med forskning om den fördröjda effekten gällande miljömässiga och sociala överträdelser vilket det saknas forskning om idag. För att kartlägga effekten genomförs en eventstudie och för att testa signifikansen tillämpas ett z-test. Resultaten indikerar att aktiekursen påverkas negativt vid eventdagen men är inte av statistisk signifikans vilket gör att inga säkra slutsatser kan dras. Däremot finner studien belägg för att det finns en fördröjd negativ effekt av offentliggörandet.

Denna uppsats utreder olika metoder för att modellera olympisk framgång, genom att konstruera och utvärdera olika prediktionsmodeller som ämnar prognostisera antalet medaljer som länder förväntas vinna i vinter-OS. Uppsatsen undersöker fyra huvudsakliga frågeställningar. Inledningsvis utreds hypotesen att en utvidgad modell, som tar hänsyn till ekonomiska och idrottsrelaterade faktorer, gör bättre prognoser än en simpel modell som enbart tar hänsyn till prestationen i förra vinter-OS. Hypotesen bekräftas av resultatet. Den andra frågan som utreds är huruvida en modell som är skattad med poissonregression respektive negativ binomialregression gör bättre prognoser än en modell som är skattad med linjär regression. Slutsatsen är att modellen som är skattad med linjär regression gör bättre prognoser. Den tredje frågeställningen är om prognoserna blir bättre när en korrigering för ökat antal grenar inkluderas. Slutsatsen är att prognoserna blir sämre när korrigeringen är inkluderad. Effekten av att antalet grenar ökar fångas alltså inte in på ett lämpligt sätt i korrigeringen. Angående prognosen för OS 2018, som den fjärde frågan berör, dras slutsatsen att USA, Nederländerna, Kanada och Norge förväntas hamna i toppen, vilket de ofta gör i vintersportsammanhang. Det land som förväntas göra ett häpnadsväckande bra resultat, i förhållande till tidigare OS, är Sydkorea eftersom det förväntas vara en stor fördel att vara värdnation.

I denna uppsats undersöks vilka känslomässiga associationer lyssnaren gör till musik i en durtonart och hur dessa påverkas av en text som innehåller ord med negativ valens. Detta har undersökts genom att två versioner av samma komposition producerats, en där melodin representeras av ett piano och en där melodin sjungs med en text skriven kring ord med negativ valens hämtade från Affective Norms for English Words (ANEW). Uppsatsen undersöker även hur dessa associationer uppstår genom att applicera Juslin &amp; Västfjälls (2008) BRECVEMA-modell på den data som samlats in genom en fokusgrupp bestående av 4 deltagare. BRECVEMA-modellen består av 8 olika psykologiska mekanismer som kan förklara hur musik framkallar känslor hos lyssnaren. I uppsatsen har perspektivet assimilation antagits vilket innebär att texten anses som en komponent av musiken. Resultatet av studien visar att lyssnarens associationer till musiken förändras av en text som innehåller ord med negativ valens och nya associationer uppstår hos lyssnaren när musiken paras ihop med texten. En aspekt av resultatet som bedöms intressant är en koppling till människors tonårsperiod och de känslor som människor upplever vid den åldern. Resultatet visar även att uppkomsten av lyssnarens associationer kan kopplas till flera av mekanismerna i BRECVEMA-modellen.