<p>För att eleverna i skolan ska tillgodogöra sig undervisningen är det viktigt att de har en god ordförståelse. All undervisning i skolan bygger på språket. Språket i skolan är för många ele¬ver ett annat språk än det de möter på sin fritid. Språket i skolan är skriftspråks baserat och mer abstrakt än det språk eleverna möter i hemmet. Flertalet elever måste lära sig detta nya språk, skolspråket, för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Undersökningar har kommit fram till att bland annat elever med svenska som andraspråk har problem i skolan eftersom de inte förstår de ord som används. Jag vill med min undersökning visa att detta inte bara gäller elever med svenska som andraspråk utan många av dagens gymnasieelever med svenska som modersmål. Eleverna förstår inte allmänna svenska ord som de möter i läroböckerna. Lärarna arbetar inte med ordförståelse av allmänna ord eftersom de tror att eleverna förstår dessa. Däremot arbetar lärarna med de ämnesspecifika ord som eleverna möter i undervisningen. Detta får till följd att eleverna får gissa sig till betydelsen av de allmänna orden.</p>

För att eleverna i skolan ska tillgodogöra sig undervisningen är det viktigt att de har en god ordförståelse. All undervisning i skolan bygger på språket. Språket i skolan är för många ele¬ver ett annat språk än det de möter på sin fritid. Språket i skolan är skriftspråks baserat och mer abstrakt än det språk eleverna möter i hemmet. Flertalet elever måste lära sig detta nya språk, skolspråket, för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Undersökningar har kommit fram till att bland annat elever med svenska som andraspråk har problem i skolan eftersom de inte förstår de ord som används. Jag vill med min undersökning visa att detta inte bara gäller elever med svenska som andraspråk utan många av dagens gymnasieelever med svenska som modersmål. Eleverna förstår inte allmänna svenska ord som de möter i läroböckerna. Lärarna arbetar inte med ordförståelse av allmänna ord eftersom de tror att eleverna förstår dessa. Däremot arbetar lärarna med de ämnesspecifika ord som eleverna möter i undervisningen. Detta får till följd att eleverna får gissa sig till betydelsen av de allmänna orden.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna läsa. För att få svar på följande frågeställningar; Vad är läsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna läsa och när upplever elever att de har användning för sin läskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkätundersökning. Samtliga elever som ingick i vår kvalitativa studie går i årskurs tre. Eleverna gick i två olika skolor i två skilda kommuner. Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det är bra att kunna läsa. De anser dock att läsning är ordförståelse, kunskap och ord. Ett fåtal elever svarar att det är bra att kunna läsa för framtiden, jobb och för att lära sig saker. På frågan när de läser svarar övervägande av eleverna att de läser mest hemma jämfört med i skolan. Två av 41 elever som ingick i studien svara dock att de läser hela tiden.

Thesis (B.A. (Hons)) -- University of Adelaide, Dept. of History, 1970.

The decision to commence the Ord River Irrigation Scheme in the East Kimberley region of Western Australia had extensive political repercussions in national and state politics . The thesis is introduced with an analysis of the decision in relation to the literature of decision making theory, in particul are the two most actively supported decision making theories the rational and the incremental approaches. The thesis demonstrates that the Ord River Scheme accords with the empirical patterns of incremental decision making, The processes of decision making on the Ord River Scheme involved a seemingly endless sequence o f small, incremental and unco-ordinated adjustments on the part of both the Commonwealth and the Western Australian governments. The initial chapters trace the early exploration of the Kimberley region, the state encouraged experiments in tropical agriculture in the 1920's and the early plans for settlement in, and development of the area. Later chapters analyse the main decisions made by both the Commonwealth and Western Australian governments relating to the development of the region - decisions concerning the establishment of Kimberley Research Station, the construction of the Ord River Diversion Dam and early farming developments. The thesis then examines the attempt by both the Commonwealth and Western Australian governments to inject some rationality into the decision making process on the Ord, in the form of cost benefit analysis , the Commonwealth government's agreement of 1967 t o finance the construction of the Main Ord Dam and finally, the Western Australian government's decision in 1974 to abandon cotton growing.

Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lärares undervisning om särskrivningar. Det görs utifrån frågeställningarna: Hur uppfattar elever särskrivningar? Hur beskriver lärare att de arbetar med särskrivningar i undervisningen? För att besvara syfte och frågeställningar byggdes studien på en kvalitativ undersökning där lärare och elever på två skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lärare som undervisar i svenska samt med sju elever i årskurs sex. Datamaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats, vilken är den grund studien vilar på. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier. Kategorierna från elevintervjuerna blev; uppfattas sällan i text, känner igen ordet, ord kan missuppfattas och förstår ändå. Kategorierna från lärarintervjuerna blev; individuell undervisning och gemensam undervisning. Resultatet utformas utifrån kategorierna och visar bland annat att elever inte uppfattar särskrivningar i text och att vissa särskrivna ord kan missuppfattas men i de allra flesta fall anser elever att läsaren förstår ändå. Resultatet visar även att lärare främst undervisar om särskrivningar individuellt med elever under pågående arbete med skrivna texter. Enstaka tillfällen hålls gemensam undervisning där lärare vanligtvis lyfter exempel på särskrivningar. Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lärares undervisning om särskrivningar. Det görs utifrån frågeställningarna: Hur uppfattar elever särskrivningar? Hur beskriver lärare att de arbetar med särskrivningar i undervisningen? För att besvara syfte och frågeställningar byggdes studien på en kvalitativ undersökning där lärare och elever på två skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lärare som undervisar i svenska samt med sju elever i årskurs sex. Datamaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats, vilken är den grund studien vilar på. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier. Kategorierna från elevintervjuerna blev; uppfattas sällan i text, känner igen ordet, ord kan missuppfattas och förstår ändå. Kategorierna från lärarintervjuerna blev; individuell undervisning och gemensam undervisning. Resultatet utformas utifrån kategorierna och visar bland annat att elever inte uppfattar särskrivningar i text och att vissa särskrivna ord kan missuppfattas men i de allra flesta fall anser elever att läsaren förstår ändå. Resultatet visar även att lärare främst undervisar om särskrivningar individuellt med elever under pågående arbete med skrivna texter. Enstaka tillfällen hålls gemensam undervisning där lärare vanligtvis lyfter exempel på särskrivningar.

Jag undersöker min värld genom de bilder jag skapar. Jag gestaltar den värld jag ser, för att dela den med betraktaren genom fotografi, video, text och ljud.

The purpose of this essay is to examine which of new words presented in Nyordslistan are established in the language since 2012. Source text for this essay are seven Nyordslista published between 2012 and 2018. The study analyses the frequency of the new words in newspapers and on Twitter using two databases, Mediearkivet and Korp. The new words are divided in following categories: established words, common words, rare words and dead words. The analysis shows that 17 words from the lists are established in the newspapers and 16 are established on Twitter. 12 of those are mutual for both newspapers and Twitter. The rest of the established new words are still established but not in both forums. Common words contain 38 and 22 new words respectively. The biggest category is rare words; more than 50% words from each Nyordslista end up being rare and not established. Dead words is a small category that contains few words from Nyordslista 2012 to 2014 (with one word from 2015).  It’s determined in the theory chapter that frequency, distribution and meta signals are of great importance for determine the degree of establishment of the new word. Meta signals are used to introduce the word and its spelling, meaning and conjugation to readers in order to establish familiarity with the word and to ensure that the word is used in the same way by all readers. This is clearly evident in this study that established words frequency the year they are presented in Nyordslista contain below 30% meta discussion about the word while the frequency of common words contains between 30 and 80% meta discussion. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka av de svenska nyorden som har etablerat sig i svenska tidningar samt Twitter sedan 2012. Uppsatsens källmaterial är nyordslistor som publicerats av Språkrådet mellan åren 2012 och 2018. Studien bygger på analys av nyordens frekvens i svenska tidningar samt Twitter med hjälp av Mediearkivet samt Språkbankens Korp. Undersökningen visar att 17 respektive 16 nyord har etablerats i tidningar respektive Twitter. 12 av dessa ord är gemensamma för båda källorna. De resterande etablerade orden är etablerade fast i varsitt forum. Kategorin vanliga ord innehåller 38 nyord i svenska tidningar respektive 22 nyord på Twitter. Den utan tvekan största kategorin är sällsynta ord. Mer än hälften av de ord som presenteras i Nyordslistan slår aldrig igenom och etableras utan används sporadiskt under året. Det är inte många ord som ingår i kategorin döda ord, speciellt inte från senare års nyordslistor, det är främst från 2012 till 2014 som de döda orden kommer från.  Teorikapitlet i uppsatsen fastställer att spridning och användningsfrekvens är väsentliga för ordens etablering i svenskan. Metasignaler används för att introducera orden, dess stavning, böjning och betydelse. Det märks tydligt i undersökningen av metadiskussion; hos de etablerade orden utgör metadiskussionen under 30% av ordets frekvens det året som ordet introducerades i Nyordslistan medan vanliga ord har en stor andel ord med metadiskussion, mellan 30–80%.

In this study the aim is to find out what methods teachers in Science, Social Science and Swedish usewhen working with new and complex words in grades 7-9 in a Swedish school. The aim is also tofind out how the teachers reflect on this, and how they work with students with special needs. Threeteachers were observed and interviewed. The results show a variety of methods being used, often theones preferred by the teachers themselves, and methods that these teachers believe are suitable formost students, including those with learning disabilities. There is however a lack of instruction whenit comes to teaching the students how to use contextual and morphological clues to find out themeanings of words. In conclusion, many students, mainly those with special needs would benefitfrom working explicitly with methods and strategies favouring word comprehension and learning.Implementing such methods in schooling and education is therefore an important issue.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i ämnet ecklesiologi. Jag har undersökt om det finns någon förändring i hur Ulf Ekman beskriver Kristi kropp eller den sanna kyrkan, och hur den förändringen ser ut. Jag använder mig i första hand av tryckt material men även av hemsidor och bloggar. Den metod jag använder mig av är en typologisk analys av Ekmans litteratur. Till min hjälp har jag använt mig av Avery Dulles typologi för att analysera och kategorisera Ekmans ecklesiologi. Uppsatsen beskriver Ekmans ecklesiologi och hur han gått från en individuell och instiutionskristisk kyrka till att omfamna den katolska kyrkan, vilken står i kontrast till den tidigare. Uppsatsens slutsatser är att det går att se en tydlig förskjutning i Ekmans förhållningssätt – från en mer individualistisk och kongregationalistisk kristendomssyn till en instutionell ecklesiologi.