Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och grundskolans år 2 tänker kring och arbetar med läsförståelse, om pedagogernas tankar stämmer överens med hur de faktiskt arbetar, samt om arbetssätten skiljer sig åt mellan de olika verksamheterna. Undersökningen genomförs med hjälp av ostrukturerade observationer och enkäter i två olika rektorsområden i Mellansverige. Resultatet visar att pedagogerna arbetar medvetet med olika faktorer som alla påverkar läsförståelseutvecklingen hos barnen/eleverna och att arbetet inte skiljer sig nämnvärt mellan de olika verksamheterna. Det visar sig också att pedagogernas tankar samstämmer med verksamhetens utformning.

No description available.

Studiens syfte var att se om känslan glädje leder till att man uppmärksammar en viss typ av information i större utsträckning än annan. I detta fall för positivt belönande ord respektive positivt icke belönande ord. Denna studie är en replikering av Tamir & Robinsons (2007) studie som fick belägg för detta. Deltagarna delades in i två grupper där experimentgruppen som bestod av 9 deltagare fick i uppgift att skriva ner en händelse som gjort och fortfarande gör dem glada för att väcka ett tillstånd av glädje. Kontrollgruppen som bestod av 10 deltagare fick istället i uppgift att minnas och skriva ner hur deras sovrum ser ut för att hamna i ett neutralt tillstånd. Deltagarna slumpades in i respektive grupper och fick 5 minuter på sig att göra denna uppgift. Efter uppgiften fick deltagarna fylla i ett formulär som mäter aktuellt känsloläge, och här skilde sig grupperna signifikant från varandra.Glädje var den känslan som skiljde sig signifikant mellan grupperna. Dot probe task användes för att mäta uppmärksamhetsbias men inga signifikanta skillnader mellan grupperna visades. Detta innebär att glädje i denna studie inte styrde uppmärksamheten mot generellt belönande information. E-prime 2.0 användes som verktyg för att bygga och utföra experimentet.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att utreda förekomsten och graden av reproducerande drag i elevtexter när elever skriver faktatext, samt lärares föreställningar kring läs- och skrivutveckling i koppling till reproduktion som fenomen. Studien tar sin utgångspunkt i teorier om läs- och skrivutveckling kopplat till genre och genrepedagogik. Studien omfattar två skolor och har utförts i årskurs 3. Från de båda skolorna har sammanlagt 36 elevtexter, 18 texer från varje skola, analyserats. Elevtexterna har i analysen jämförts med den text som använts som källa för att utreda graden av reproduktiva inslag. De båda lärarna som ansvarat för undervisningen har sedan intervjuats angående deras föreställningar om läs- och skrivutveckling, syn på reproduktion och ”egna ord”, samt valda arbetssätt. Studien visar att reproduktion är vanligt förekommande i elevernas texter. Studien visar även att lärarna är medvetna om att det är vanligt förekommande att elever ”skriver av” den text de använder som källa. Den visar även att lärarna har strategier för hur de kan göra för att undvika att eleverna ägnar sig åt att skriva av, och att detta ger delvis olika resultat vad gäller graden av reproduktion i elevtexterna. Studien visar även att lärarna delvis har olika synsätt vad gäller betydelsen av att skriva med ”egna ord”.

Uppsatsen undersöker VD-orden för de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank under åren 2006-2009, d.v.s. åren före respektive under finanskrisen. En sådan förhållandevis ovanlig och omfattande händelse som finanskrisen utgjorde ger tillfälle att undersöka om och i så fall hur en genre påverkas under extraordinärt tryck för att besvara frågan hur en genre förhåller sig till en genomgripande kris. Inledningsvis undersöks vilka regelbundenheter som karaktäriserar bankernas VD-ord under normala omständigheter. Därefter jämförs detta med VD-orden under 2008-2009 för att se vilka eventuella förändringar som sker inom genren. Det framgår av denna studie att förväntan på VD att framställa sig och banken i enlighet med den s.k. Pollyannaeffekten, d.v.s. strävan att skapa en i alla lägen positiv bild av sig själv, är ett starkt villkor i genren. Detta är en så stark genrelag att VD för att inte bryta mot den byter argumentationsstrategi. För att till varje pris vidmakthålla sin positiva bild använder VD som sista utväg statuslärans sista steg och försöker föra över diskussionen till något annat. Under finanskrisen försökte de fyra storbankerna att utifrån sina respektive förutsättningar distansera sig från banksektorns förtroendekris. Fokus riktades istället mot kunder, konkurrenter och till och med andra länder. Trots det förmodat ökade inflytandet enligt intressentmodeller framgår det också att det är aktieägarna som VD ser som sin publik.

Denna studie undersöker hur lärare anser att de kan stärka elevers ord- och begreppsförståelse för att uppnå läroplanens kunskapskrav i det svenska språket. På grund av globaliseringen väljer många familjer att bostätta sig utomlands vilket medför att det bedrivs många svenska skolor runt om i världen. Studien utgår ifrån en svensk skola i England, där fyra lärare i de tidigare åren har intervjuats. Intervjuerna genomfördes via skype vilket medför både positiva och negativa konsekvenser för studien. Studien fokuserar bland annat på ord- och begreppsförståelse, lärarbakgrund, förväntningar samt elever med ett annat modersmål. Resultatet av studien visar att lärarna var medvetna om vikten av att arbeta med ord- och begreppsförståelse samt att eleverna tenderar att ha en lägre ord- och begreppsförståelse på en svensk skola i England än på en svensk skola i Sverige. Lärarna poängterar att arbetet med ord- och begreppsförståelse sker mer medvetet på grund av att eleverna är tvåspråkiga. Resultatet visar att förväntningar från föräldrar och lärare påverkar elevernas kunskapsutveckling. Lärarna uppfattar att föräldrarnas förväntningar i på skolan i England skiljer sig från förväntningarna i Sverige i form av att de har högre krav på skolan och lärarna än på deras barn.

Syftet med studien är att undersöka några speciallärares målsättningar och verksamhet vad det gäller språkutvecklande arbete och ordförrådsutveckling i årskurs 1 och 2. Den teoretiska utgångspunkten har varit det fenomenografiska perspektivet. Kvalitativa intervjuer med speciallärare, samt ostrukturerade icke-deltagande observationer i undervisningssituationer genomfördes. En kvalitativ tematisk analys användes för analysen av intervjuerna och observationerna. De teman som framkommit är Ord i text och Muntligt arbete. Studien har visat att undervisningen gestaltar sig på en mängd olika sätt. Speciallärarna framhåller att ordförrådet främjas genom arbete med texter och genom muntligt arbete. Arbetet runt texter präglas mycket av arbete kring olika lässtrategier, men även vilka slags texter eleverna möter. Den muntliga undervisningen handlar om samtal och diskussioner, bildstöd, att lära sig ords betydelser, att lära sig om ords delar, vikten av repetition samt vilka ord som väljs ut för undervisningen. I studien var kopplingar till teorier om ordförrådsutveckling synliga. Ett par exempel är att reciprocal teaching, en modell för träning av läsförståelsestrategier, användes samt att speciallärarna framhöll att eleverna själva behöver använda språket för att utveckla sitt ordförråd. Det förekom också att kopplingen till teorin inte var lika synlig. Några exempel är förekomsten av ytliga förklaringar av ord och att få av de ord som valdes ut för undervisning var generellt användbara ord.

Trichogramma limit pest damage to Ord River Irrigation Area (ORIA) cotton crops by killing the developing embryo of their insect host at the egg stage, effectively reducing the number of emergent pests ingesting transgenic tissue. Their impact on the potentially resistant species, Helicoverpa armigera (Hübner), is considered integral to the Insect Resistance Management (IRM) strategy for transgenic cotton production in the ORIA. This thesis examines aspects of Trichogramma ecology pertinent to this strategy. The dominant species of egg parasitoid in ORIA cotton crops is the introduced Trichogramma pretiosum Riley. Other species make up less than one percent of collected specimens. Surveys revealed T. pretiosum has been introduced or adventitiously dispersed to all developed agricultural regions of northern Australia. Several new species were discovered during surveys in more pristine habitats. Based on field collected eggs, T. pretiosum appears to prefer H. armigera over H. punctigera Wallengren as a host in ORIA cotton. Measured as percent parasitism, Trichogramma activity appears highly variable and does not necessarily coincide with periods of peak insect pest density. Host abundance alone does not define conditions suitable for Trichogramma activity. Environmental constraints on wasp survival, such as the impact of temperature, humidity and insecticide applications, limit their effectiveness in biological control. Despite consistently high rates of percentage egg parasitism (60-99%), acceptable pest control is not readily achieved in ORIA cotton without the aid of insecticides as Helicoverpa numbers exceed damage thresholds. Insecticides inhibit Trichogramma considerably, hence the conundrum regarding initiation of insecticidal control. Trichogramma activity is relatively high early season (May to July), significantly limiting the buildup of pests. Trichogramma effectively stifle Helicoverpa population increase following initial pest egg lay at least during high density years. The impact of farming practices, especially insecticide applications, should be avoided early season to ensure pest mortality attributed to Trichogramma egg parasitisation is maximised. Pre-season habitat manipulation to establish large populations of Trichogramma in alternative hosts is advised. Despite being rare in surrounding habitats and suffering near 50% immature mortality in the field, Trichogramma effectively disperse into young crops attractive to ovipositing hosts and display a high intrinsic rate of increase. Spatial patterns of parasitism tend toward heterogeneity and do not necessarily coincide with host spatio-temporal dynamics. Both host abundance patterns and mean rates of parasitism are not good indicators of parasitoid patchiness. Parasitism rates are highest within the middle strata of the plant canopy prior to complete canopy closure despite a similar number of host eggs being available elsewhere in the plant. Pest density declines as the season progresses. However, insecticide applications become necessary if Bt expression in cotton plants wanes and larval damage increases. Measuring parasitism during periods of declining and low host density is prone to inaccuracy due to small sample size, but can be overcome with the use of egg cards. A better indication of parasitoid activity is achieved using egg cards during periods when insecticide applications are possibly required. As Trichogramma are most active in ORIA cotton from morning to early afternoon, insecticide applications if needed should occur outside of these periods. Trichogramma survival is constrained by environmental influences. Adult female T. pretiosum were exposed to ambient conditions in dialysis tubing sleeve cages to test survival and fecundity in cotton fields. Peak survival and fecundity occurs mid season with both life history variants displaying an inverse relationship to temperature. Adult female T. pretiosum survive longest in the field when provided with sustenance however mortality attributed to handling was considerable. Sleeve cages are not effective for survival measurement of small parasitoids if the cages are frequently moved. Trichogramma effectively reduce pest abundance but are clearly hindered by insecticides and hot dry conditions in ORIA cotton crops. The decision to initiate insecticide applications is best delayed unless absolutely necessary to avoid disruption of Trichogramma impact on pests. Parasitoid activity must be carefully monitored if chemical control becomes imminent. The impact of Trichogramma on pest species can then be optimally exploited.

This essay investigates the knowledge about the dialect in Jönköping among youths in the same city. My aim is primarily to focus on their knowledge around words and expressions in the dialect of Jönköping. My method is both qualitative and quantitative and the survey was performed through questionnaires that were sent out to 50 students. In the questionnaires the students were asked to translate words from the dialect in Jönköping but also to freely speculate around the features in the dialect.   My findings indicate that the knowledge around the students own dialect is very poor. Knowledge about the words and expressions that were used in my questionnaire were also poor but among those words that the students actually recognized many originated from the Romany language. Among the answers from the questionnaire there were 17 suggestions for other dialect words, different from the ones that were used in the questionnaire. Consequently the contemporaneity in certain literature that were used is questioned. / Den här uppsatsen undersöker jönköpingungdomars kunskap om den egna dialekten. Syftet är att framförallt fokusera på ungdomarnas kunskaper kring ord och uttryck i Jönköping. Metoden är både av kvalitativ och kvantitativ art och enkätundersökning har använts som undersökningsmetod. 50 enkäter delades ut där eleverna tillfrågades att översätta dialektord samt spekulera fritt kring vad som kännetecknar dialekten i Jönköping.   Resultatet visar att kunskapen om dialektala ord och uttryck är mycket låg bland gymnasieungdomar i Jönköping. De ord som kändes igen av ungdomarna var till stor del romaniglosor. I enkätsvaren fanns 17 förslag på andra dialektord än de som föreslagits i enkäten. Därmed ifrågasätts aktualiteten i viss litteratur som behandlar språket i Jönköping

Företagens VD-ord i årsredovisningarna är frivilliga, oreglerade och används av investerare i hög utsträckning vid investeringsbeslut. Syftet med studien var därför att kartlägga hur de svenska storbankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank) framställer sig själva i VD-orden i årsredovisningarna. Detta utfördes genom en kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys av bankernas VD-ord år 2006–2009. Det var av intresse att undersöka om innehållet förändrades efter finanskrisens påverkan 2008 för att undersöka om det präglades av Pollyannaeffekten. Studien ville även undersöka vilka teman som förekommer i materialet. Undersökningen fann att sex teman återfanns i VD-orden; Årets resultat, Vision, Strategi, Framtid, Tillväxt och Omvärld. Alla teman fanns med under samtliga år i varierande utsträckning och efter finanskrisen inverkan fick temat Omvärld större utrymme. Studien visade att Pollyannaeffekten återfanns i storbankernas VD-ord då majoriteten av innehållet var positivt laddade ord oavsett resultat och att bankerna visar upp den bästa versionen av dem själva.