<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och ge kunskap om hur ungdomars användning av och attityder till svordomar ser ut idag. Egna erfarenheter visar att det finns ett stort intresse, framförallt bland skolpersonal, inför detta forskningsområde. Frågeställningarna ser ut på följande sätt: Vilka attityder har ungdomar idag till olika svordomar? Det vill säga varför svär ungdomar och vilka ord uppfattar de som särskilt grova? Hur ser attityderna gentemot undervisning kring ämnet svordomar i skolan ut? Vilka svordomar använder ungdomar? Förekommer skillnader mellan pojkar och flickor inom dessa frågor?</p><p>Metoden är en datainsamling som sker genom en enkätundersökning där elever besvarar ett antal frågor, och där även elevernas kön och ålder tas i beaktning. Som komplement till enkätundersökningen genomförs även en intervju bland skolpersonal. Utöver detta tas även föräldrarnas påverkan i beaktning. Undersökningen är både av kvalitativ och kvantitativ art. Respondenterna bestod av 61 skolelever (senare skolår) och 5 skolpersonal.</p><p>Resultatet visar att <em>fan</em> och <em>jävlar</em> är de vanligast förekommande svordomarna och att ordet <em>hora</em> är den i särklass grövsta svordomen. Undersökningen visar även att ungdomar säger sig använda svordomar framförallt när de är arga eller att det sker rent spontant. Samtliga i skolpersonalen och 43 % av eleverna ansåg att undervisning kring ämnet svordomar borde förekomma i skolan. Jag fann även att det är klart vanligare att föräldrar svär än att de tillåter att deras barn gör det. Resultatet visar även tydliga skillnader mellan könen, exempelvis att flickor svär minde än pojkar i klassrummet.</p> / <p>The purpose of this essay is to investigate and provide knowledge about young people’s use of and attitudes toward curse words in today’s society. My own experience shows that there is a big interest, especially among school staff, in this field of research. The questions are following: What attitudes do young people have toward curse words in today’s society? That is to say, why do young people curse, and what words do they find especially offensive? What are the attitudes toward the education about curse words in school? What curse words do young people use? Are there differences between boys and girls in these questions?</p><p>The method used is gathering of data from questionnaires where the students answer a fixed amount of questions, and the students’ genders are taken into consideration. To complement the questionnaire the school staff is interviewed. In addition to this the parents’ influence is taken into consideration. The investigation is both qualitative and quantitative. Sixty-one students (later grades) responded to the questionnaire and five members of the school staff.</p><p>The results show that <em>fan</em> and <em>jävlar</em> are the most common curse words and the word <em>hora</em> is the most offensive. The investigation also shows that young people curse mostly when they are angry or that it happens spontaneously. Everyone in the school staff and 43% of the students agreed that the school should teach about curse words. I found that it is clearly more common for parents to curse themselves than let their children use curse words. The results show clear differences between the genders, e.g. girls curse less in the class room than boys.</p>

<p>Someone that also feels language is fun? *lol*</p><p>-</p><p>A qualitative study about the language used in community guest books on the Internet</p><p>Lisa Ringberg and Jennie Roman</p><p>This is a study about the written language used in two different internet community guestbooks were there is an age difference of 11,2 years between the registered users of the two communitiess. The two communities chosen for the study were LunarStorm, with an average age of 18 years and Familjeliv, with an average age of 29,2 years. During 4 weeks, from 071106-071201, 50 randomly selected guestbook posts were collected from each community. Out of these posts, 25 were written by women and 25 were written by men. We have chosen to concentrate our study on the use of expression symbols – by this we mean the images that can be created with symbols that sometimes go under the name of smilies. We also looked at the use of symbol combinations – by this we mean a combination of characters and letters that go together to create some sort of symbol. We studied the use of shortenings, alternative spellings and the use of sound imitating words. Since we were not able to find much earlier research in this specific subject area, much of this study is based on our own pre comprehension. The earlier research we managed to acquire is more concerned with how the language is used on the Internet in general and is not specifically aimed at internet communities and guestbooks. It’s aimed at what a conversation is and how it’s built, since much of the written language used on the Internet resembles our own spoken language. The written language on the Internet generally contains uses of shortenings, expression symbols, alternative spellings, sound imitating words and symbol combinations and also ungdomsspråk. The method we implemented in this study was a qualitative approach and we especially focused on a text - and contents analysis. We chose this method mainly because we wanted to see what is unique in each community and the writing in the guestbook posts and not what is general. We want to highlight the unique and the qualitative aspects from the guestbook posts and not for example the number of expression symbols. The study has been tested for its validity and reliability to ensure the accuracy of its results.</p><p>The results we got didn’t agree with what we believed before the study. We thought that the younger community members of LunarStorm would use the categories we studied far more often than those of Familjeliv, but instead it showed that the members of LunarStorm and the members of Familjeliv used about the same expression symbols and symbol combinations. When it came to shortenings the members of Familjeliv used more correct shortenings than the members of LunarStorm. The alternative spellings differed, since one word had a number of different alternative spellings. When it came to the last category, sound imitating words, these were more frequently used by the members of LunarStorm than the members of Familjeliv. The younger target group used many different variations of these, but the most common was the sound imitating words for a laugh for example *hehe*.</p><p>Keywords: Internet, communities, guestbooks, expression symbols, symbol combinations, alternative spellings, shortenings, sound imitating words</p> / <p>Ngn som oxå känner att d e så ball me språk? *s*</p><p>-</p><p>En kvalitativ studie om språket i gästböcker på communities på Internet</p><p>Lisa Ringberg och Jennie Roman</p><p>Detta är en studie som handlar om det skrivna språket i gästböcker på två communities på Internet med en medelålderskillnad på 11,2 år. De två communities vi valt att samla in vårt material ifrån är ungdomscommunityt LunarStorm med en medelålder på 18 år och föräldrarcommunityt Familjeliv med en medelålder på 29,2 år. Vår studie gick ut på att vi under 4 veckor, från 071106-071201, samlade in 50 stycken slumpmässigt utvalda gästboksinlägg från vardera community, varav 25 stycken var skrivna av kvinnor och 25 stycken var skrivna av män. Det vi har inriktat vår studie på är förekomsten av uttryckssymboler – med uttryckssymboler menar vi de små bilder som även ibland går under namnet smilies, symbolkombinationer– med symbolkombinationer menar vi kombinationer av tecken och bokstäver som tillsammans bildar någon form av symbol, förkortningar, alternativa stavningar samt förekomsten av ljudhärmande ord. Eftersom det inte finns mycket tidigare forskning inom detta område specifikt har mycket av studien baserats på vår egen förförståelse. Den tidigare forskning vi tagit del av handlar mer om hur språket generellt används på Internet och inte specifikt på communities och i gästböcker. Den tidigare forskning vi tagit del av behandlar vad ett samtal är och hur det är uppbyggt eftersom mycket av det skrivna språket på Internet liknar vårt talspråk, det skrivna språket på Internet mer generellt innehållande förkortningar, uttryckssymboler, alternativa stavningar, ljudhärmande ord samt symbolkombinationer och tillsist ungdomsspråk. Som metod för att genomföra denna studie har vi använt oss av en kvalitativ ansats och då speciellt inriktat oss text- samt innehållsanalys. Denna metod valde vi främst för att vi ville se vad som är unikt för varje community och dess skrift i gästböcker och inte vad som är generellt. Vi vill framhäva det unika och kvalitativa i gästboksinläggen och inte antal av till exempel uttryckssymboler. Undersökningen har sedan testats genom validitet och reliabilitet.</p><p>Resultaten vi kom fram till gick emot den förförståelse vi hade sedan tidigare, där vi trodde att de yngre medlemmarna på LunarStorm skulle använda sig mer av samtliga kategorier vi studerat. Istället visade det sig att medlemmarna på LunarStorm och medlemmarna på Familjeliv använde sig av ungefär samma uttryckssymboler och symbolkombinationer. När det kommer till förkortningar använde sig medlemmarna på Familjeliv av fler korrekta förkortningar än medlemmarna på LunarStorm. De olika sätten att stava skiljde sig sedan mycket åt i utseende då ett ord kunde ha flertalet alternativa stavningar. När det kommer till den sista kategorin, ljudhärmande ord användes dessa mycket flitigare bland LunarStorm användare än bland Familjelivs. Den yngre målgruppen använde sig av många olika varianter av dessa, men vanligast var ljudhärmande ord för skratt som till exempel *hehe*.</p><p>Nyckelord: Internet, communities, gästböcker, uttryckssymboler, symbolkombinationerr, alternativa stavningar, förkortningar, ljudhärmande ord</p>

No description available.

Thesis (M.S.)--Naval Postgraduate School, 2002. / Thesis advisor(s): John E. Mutty, Joseph G. San Miguel. Includes bibliographical references (p. 59-61). Also available online.

Thesis (M.S. in Meteorology and Physical Oceanography)--Naval Postgraduate School, September 2003. / Thesis advisor(s): Wendell A. Nuss, David S. Brown. Includes bibliographical references (p. 65-66). Also available online.

Thesis (M.S.)--Naval Postgraduate School, 2002. / Title from title screen (viewed July 18, 2003). Includes bibliographical references (p. 59-61). Also issued in paper format.

Det finns en allmän uppfattning och en starkt förankrad föreställning om att kön är någonting statiskt som inte kan ifrågasättas eller ändras. Språk kan förmedla och upprätthålla diskriminerande åsikter och vara privilegierande för människor som är bekväma med, och följer rådande normer. I denna studie fokuseras prefixet cis-, som beskriver människor som lever som, och identifierar sig själva i enlighet med de normativa föreställningar som råder i samhället. Studiens teoretiska ramverk och metodologiskt tillvägagångssätt bygger på den kritiska diskursanalysen (CDA). Utvalda blogginlägg samt tidningstexter som berör prefixet cis- har analyserats för att få förståelse för vad prefixet cis- betyder för personerna som använder det. Som analysverktyg används innehållsanalys samt korpusanalys. Resultatet av undersökningen visar att ord med prefixet cis- främst används av två aktörer i samhället: transpersoner och feminister. Innehållsanalysen visar att dessa aktörer använder prefixet cis- med olika innebörd och att ord med prefixet cis- är politiskt laddade. Korpusanalysen visar att prefixet cis- är ett produktivt förled som förekommer i olika sammansättningar och används i olika kontext. Ord med cis- som förled fyller en funktion för att kunna belysa normen i samhället och på så vis kan debatten nyanseras kring det som ses som självklara rättesnören. Det vill säga det binära könssystemet och patriarkala maktstrukturer. Vidare visar korpusanalysen att sammansättningar med prefixet cis- har blivit mer etablerade i tryckt press och att ordet cisperson är det mest frekvent förekommande av de undersökta orden i studien.

Undersökningen omfattar 20 elevtexter med jämn könsfördelning, där kvantitativa analysen inkluderar antal ord per stycke respektive mening, samt andel långa och överlånga ord. Även problematiken kring användandet av det definita pronomenet de/dem/dom berörs. Analysen görs utifrån ett genusperspektiv och jämförelse med tidigare forskning innefattas. Syftet är att få insikt i hur gymnasister använder skriftformen i fråga om nämnda aspekter. Undersökningen visar att pojkarna överlag skriver längre stycken, medan flickorna har längre meningar. De använder lika stor andel långa ord, men andelen överlånga ord skiljer sig kraftigt åt då flickorna brukar flest sådana. Vad gäller de/dem problematiken finns det olika typer av felaktigheter i elevernas texter. Subjekt- och objektsfel är den mest förekommande felskrivningen, men även de istället för det samt dom används.

Fallstudien är en undersökning om hur gymnasieelever på det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det är prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 är ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur två perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det är att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhållande till sitt eget skapande och läroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden är kvalitativ med vikten på orden för att få en förståelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen. Av studien framgår att eleverna ofta upplever bildsamtalet positivt och utvecklande men även svårt och jobbigt. Svårigheterna låg bland annat på att sätta ord på sina tankar och rädsla för att feltolka. Kunskapskraven upplevdes både som förståeliga och som svårtolkade.

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar. Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar. Undersökningen visar också att de kunskaper som besitts i ganska stor utsträckning är implicita. Informanterna anser vidare att explicit undervisning om ord är en effektiv ordinlärningsmetod, en uppfattning som överensstämmer med aktuell forskning. Vad gäller lärarnas kunskaper om ordförråd är det svårare att dra några säkra slutsatser. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att språks lexikala aspekt bör få större plats i lärarutbildningarna, och att redan yrkesverksamma lärare behöver fortbildning inom detta ämnesområde. Uppsatsskribenten drar även slutsatsen att metakunskaper om ordförråd och ordinlärning kan var mycket användbara för både elever och lärare och att det kan skapa en större systematik och struktur i arbetet med att utveckla ett rikt ordförråd. Vi borde således sträva mot att göra sfi-lärarnas implicita kunskaper om ordförråd och ordinlärning mer explicita.