• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 12
  • 1
  • Tagged with
  • 13
  • 9
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Lars Levi Laestadiuksen Käsitys kirkosta /

Juntunen, Hannu. January 1982 (has links)
Th.--Théol.--Helsinki, 1982. / Résumé en suédois, alemand et anglais. Bibliogr. pp. 270-291. Index.
2

Hur Kvinnor framställs inom litteratur om læstadianismen : En historiografisk studie om Læstadianismen med genusteoretisk koppling

Roos, Joel January 2021 (has links)
No description available.
3

”Hur många år är det som roparen redan ropat också i denna ödemark” : Lars Levi Laestadius bibelreception i ett urval predikningar / ”Hur många år är det som roparen redan ropat också i denna ödemark” : Lars Levi Laestadius’ Reception of the Bible in some Sermons

Modig, Linda January 2023 (has links)
No description available.
4

Vem är tornedalingen? : En jämförande studie av två generationers syn på dentornedalska kulturen utifrån ett religionsvetenskapligtperspektiv / Who is the Tornedalian? : A comparative study of the religious aspects of Tornedalianculture from the perspective of two generations ofTornedalians

Hannu, Evelina January 2017 (has links)
Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur två generationer av tornedalingar uppfattar kulturen, språket samt identiteten i Tornedalen och även hur laestadianismen påverkat dessa. Det som framgår utifrån de intervjustudier jag har gjort är att det inte finns en samstämmig syn på vad som är den tornedalska kulturen eller identiteten, även om många likheter går att finna, så som ärligheten, gästfriheten och det stora jakt – och fiskeintresset. Laestadianismens påverkan på Tornedalen går att hitta, även om alla informanter inte var lika medvetna om det som andra. Språket i Tornedalen hade enligt informanterna en stor betydelse för både den tornedalska kulturen så väl som identiteten, dock fanns det inga direkta samband mellan meänkielin (tornedalsfinskan) och laestadianismen, mer än att det språket var talat under predikningar och har på så sätt varit avgörande för att den laestadianska tron fått fäste i Tornedalen.
5

”De samiska orden byttes sakta bort mot svenska utan att vi märkte det” : En undersökning om hur samisk språklöshet kommer till uttryck i romanen Straff av Ann-Helén Laestadius.

Eriksson, Linus January 2024 (has links)
Denna studie grundar sig i en nutida språklöshet som samer själva erfar och som även kommer till uttryck i Ann-Helén Laestadius roman Straff med koppling till samers egna reflektioner och erfarenheter. Det didaktiska perspektivet styrks med SOU 2017:60 samt Jan Thavenius teorier angående litteraturundervisning. Den litteraturteoretiska grunden som denna studie utgår ifrån är de teorier som är utformade av Norman Fairclough och Michel Foucault angående språk och makt. Metoden som används för att undersöka detta är nyhistoricism där parallelläsning med externa texter har gjorts. Det som presenteras är en djupare bild på den språklöshet som uppkommer i romanen med koppling till samers egna erfarenheter samt hur denna språklöshet är något som har passerats från dåtid till nutid och som mycket väl kan ligga till grund för den samiska språklösheten som existerar idag.
6

De läste Dårhushjonet! : Laestadiansk ungdomsväckelse i Sverige 1970-1978

Enbuska, Emil January 2012 (has links)
Föreliggande studie söker utröna vad som konstituerade den laestadianska ungdomsväckelsen i Sverige 1970-1978. Studien tar ett perspektiv inifrån väckelsen, och bygger på i första hand på ett antal kvalitativa intervjuer med centrala personer i väckelsen. Dessa intervjuer har utförts enligt en intervjuguide, där frågorna kretsat runt ett antal centrala kriterier för hur väckelsens konstituerande element ska upptäckas. Kriterierna vilar i sin tur på teorier runt väckelsebegreppet. Studien finner att väckelsen kan sägas ha varit en inom-laestadiansk akademisk väckelse med vissa karismatiska drag. Ungdomsväckelsen hade en tydlig ekumenisk inriktning. Vidare utvärderas också själva kriterierna som använts, och dessa tycks väl fylla sin uppgift.
7

”Gemenskapen är evig” : Om användning av samtida skönlitteratur i religionskunskapen på gymnasiet / ”The community is eternal” : On the use of contemporary fiction in gymnasial religious education

Sandström, Isabelle January 2021 (has links)
Studien har syftat till att undersöka huruvida Karin Smirnoffs bok Vi forupp med mor från 2019 kan användas i gymnasieundervisningen som exempel på en bok somillustrerar en laestadiansk rörelse i dagens Sverige. Detta har gjorts genom en litteraturstudie,där företeelser i Vi for upp med mor har jämförts med liknande händelser berättat av Maj-LisPalo i hennes bok Sommarsvalor och vintermesar – en bok om att leva i den laestadianskaväckelserörelsen idag från år 2000. Avslutningsvis har det skrivits en diskussion om på vilketsätt boken kan användas i religionsundervisningen på gymnasiet, och vilken eventuellproblematik den kan medföra utifrån Johan Wickströms teori om didaktisk textkompetens ireligionsundervisningen. Studien visar att det finns många likheter mellan Gemenskapen iSmirnoffs bok och den laestadianska rörelsen, men att de skiljs åt i det att Gemenskapenframstår som strängare i flera avseenden. I diskussionen framgår det att det användningen avboken i undervisningen inte bör vara problematisk så länge läraren – tillsammans med eleverna– arbetar medvetet och kritiskt med innehållet.
8

Hela huvudet är ju krankt och hela hjärtat är sjukt : Om Lars Levi Laestadius bibelbruk och kyrkokritik / The whole head is sick, and the whole heart faint : Lars Levi Laestadius' Bible use and criticism of the Church of Sweden

Nilsson, Bengt January 2023 (has links)
Lars Levi Laestadius (1800-1861) was active as a priest in the Swedish church in the northernmost parts of Sweden. After experiencing a transformative and life-changing spiritual breakthrough, which he himself has later called his rebirth and the moment when he received a living faith, he came to gather large audiences and give rise to a revival movement, which still bears his name today. Although Laestadius was active as a priest, he sharply criticized many conditions in the contemporary church. The purpose of this essay has been to investigate whether, and if so how, this criticism as presented in his sermons and writings can be linked to his Bible use, i.e. his reading and interpretation of the Bible and the authority he gives the Bible. For my study, I have closely read a large number of his extant sermons and published writings. The study also briefly summarises the central elements of Laestadius' theology, as well as what he perceives to be the Church's main mission. The study shows how his criticism is based on his use of the Bible and also how, through a far-reaching allegorical interpretation of the Bible, he uses different texts from both the Old and the New Testaments in his argumentation.
9

"Komma ej arken, bränna vi biblarna" : En studie av två tornedalska väckelserörelser över två sekel. / "If the arc does not appear, we shall burn the Bibles" : A Study of Two Tornedalian Revival Movements Over Two Centuries.

Lindvall, Julia January 2018 (has links)
This essay aims to study and compare two religious movements in Tornedalen, Sweden, during two centuries. The Laestadian movement was founded by Lars Levi Laestadius during the 1840's in a, according to him, sinful society. Laestadius contributed to end a lot of the alcoholic abuse and also made the population a God-fearing people. Almost a century later, a man named Toivo Korpela stood up against the traditional laestadian norms and decided to preach his faith on his own. After a few years, the movement went in a new direction with the leadership of Sigurd Siikavaara. It turned into a sect, waiting for an arc to come down from heaven and take the chosen ones to the promised land. The purpose of this essay is both to compare the two movements, but also to examine the social, economical and political circumstances during the 1930's. Using the theory sociology of religion, I have discussed how the previously named factors were a contributing reason as to why people decided to join the movement, and also how it could evolve into a millenary movement.
10

Kön, karaktär och berättare : En feministisk narratologisk undersökning av fyra Augustprisvinnande ungdomsromaner

Bosnjak, Mathilda January 2017 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0513 seconds