No description available.

I denna uppsats görs en analys av Jessica Schiefauers roman Pojkarna. Analysen fokuserar på huvudkaraktären Kim och hens identitet, Kims förhållningssätt till det så kallade genuskontraktet samt fjärilens betydelse som symbol för transpersoner. Denna analys görs med hjälp av queer- och genusteorier där namn som Judith Butler, Fanny Ambjörnsson och Yvonne Hirdman är viktiga. Det framkom i analysen av romanen att Kim har svårt att identifiera sig som både flicka och pojke och Kim kommer till sist fram till att hen är en människa; ett tredje kön. Det framkom också tydligt i analysen att fjärilen har en central plats i berättelsen och används både som en symbol för förvandling men också som en symbol för förvandlingen från flicka till pojke, alltså som en symbol för trans.

In this essay an analysis of values will be conducted on the novel Pojkarna by Jessica Schiefauer. The analysis will be done on the basis of Anders Palm's value theory, especially with his two literary characteristics ”emotionalitet” and ”interrogativitet”. Furthermore, an examination will be made on how this novel could be used in teaching swedish in senior high school from a common value-system perspective, and a teacher's and three students' view on utilizing the novel while working with the common value-system. It appears that literature has its own inherent value, but that there are also different external values that are shown by the literary characteristics that Palm writes about in his value theory. The values it focus on in the novel Pojkarna are equality, everyone's equal value and norm criticism. These are the values that are the focus of this essay because it is what the teacher and students choose to discuss during the interviews. It appears that the novel can easily be used in teaching swedish and that it is easy to justify its use considering the school's governing documents. It is also visible during the interviews that the teacher and the students express that they all think it is a good and interesting novel to work with on common value-based issues. / I denna uppsats kommer en analys av värden att göras av romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer. Denna analys kommer att göras med hjälp av Anders Palms värdeteori och då speciellt utifrån hans två litterära egenskaper emotionalitet och interrogativitet. Det kommer också att undersökas hur denna roman kan användas i svenskundervisningen i gymnasieskolan med ett värdegrundsperspektiv, samt hur en lärare och tre elever ser på användandet av romanen vid ett värdegrundsarbete. Det framkommer att litteratur i sig själv har ett eget inneboende värde, men att det också finns olika yttre värden som visas med hjälp av Palm litterära egenskaper. De värden som fokuseras i Pojkarna är jämlikhet, allas lika värde och normkritik. Det är dessa värden som ligger i fokus för denna uppsats på grund av att det är detta som läraren och eleverna väljer att diskutera under intervjuerna. Det framkommer att romanen på ett enkelt sätt går att använda i svenskundervisningen och att det lätt går att motivera användandet av den om man ser till skolans styrdokument. Det går också att se att läraren och eleverna uttrycker under intervjuerna att de alla tycker att det är en bra och intressant roman att arbeta med vid ett arbete med värdegrundsfrågor.

This essay seeks to analyse some of the places in Jessica Schiefauers novel Bärarna. The analysis takes the form of a journey by depicting the various places in prose similar to that of the novel’s own, while analysing symbolism, places’ relation to the concept of limits, and the novel’s relation to Michel Foucault’s theory of heterotopias. The main theoretic starting point for this essay is Foucault’s concept of heterotopia; that is, a certain type of place, which simultaneously mirrors and inverts society. The essay finds that a number of places in Bärarna can be defined as heterotopias, while others cannot. For example, the bathhouse is heterotopic because of its dismissal of sexual taboos, and the Bazaars have a number of heterotopic characteristics, such as their connection to time. On the other hand, Nikki’s apartment and the city of Irisburg have little heterotopic potential, but have other symbolic significance within the story. Lastly, the body is analysed from a spatial point of view. In Bärarna, bodies are often described as landscapes and rooms. This aspect is put forward alongside Foucault's “utopian body”, in which the body appears as a place with the ability to house other places inside of it – as is also sometimes the case with the heterotopia.

No description available.

No description available.

The purpose with this essay is to investigate how different theories about literary competence can help us understand why Sven Delblanc’s novel Änkan and Mara Lee’s novel Ladies have generated so many various interpretations as they have. To fulfill this purpose a comparative study of book reviews about the two novels Änkan and Ladies has been made. The theories about literary competence that have been used in this study are Joseph Appleyard’s theory about reader-roles, Judith Langer’s theory about imaginary worlds and Magnus Persson’s theory about genre perspectives. The results that are presented in this study are that those book reviews that express expectations about the novels as being genre-typical are often more disappointed about the reading experience than those readers who have expectations about the novels as being genre-transgressing and with deeper meaning. The discussion about genres has therefore given an interesting perspective about the correlation between the readers’ expectations and the many, various interpretations that follow.

Den här studien undersöker Jessica Shiefauers ungdomsroman Pojkarna ur ett intersektionellt, genus och maskulinitetsteoretiskt perspektiv. Analysen handlar om hur genus konstrueras och framställs i samverkan med andra kategorier som ålder och sexualitet, men också vad som präglar pojkars umgängeskoder i romanen och hur huvudkaraktären Kims upplevelse av sin egen kropp och identitet utvecklas i förhållande till detta. Vidare ligger även fokus vid romanens normbrytande och/eller normreproducerande effekter. Den metod som använts är kvalitativ, litterär textanalys. Studiens främsta genusteoretiska nyckelbegrepp är performativitet, den heterosexuella matrisen, hegemonisk manlighet och homosocialitet. Resultatet visar att framställningen av kön är skildrat på ett polariserande sätt genom två binära motsatspar i form av maskulinitet- och femininitetsideal. Dessa fungerar som ett verkningsmedel för att synliggöra den heterosexuella matrisens begränsningar för individer som faller utanför normen. Framställningen tolkas i huvudsak som normbrytande tack vare huvudkaraktären Kims uppror mot normen, även om den binära motsatsbeskrivningen bidrar till att reproducera normer. Analysen visar att pojkars umgängeskoder i romanen är starkt präglade av ett hegemoniskt maskulinitetsideal och ett traditionellt manligt homosocialt umgänge vilket i sin tur även verkar diskriminerande gentemot den underordnade formen av manlighet.