Abstract Utopin betecknar det ideala landet där rättvisa råder. Det klasslösa samhället är uppbyggt på självhushållning och maximen bygger på frihet, jämlikhet och broderskap, en grundtanke föregripande den franska revolutionen.                       1516 skrev St Thomas More sitt klassiska verk Utopia och myntade ett ämnesöverskridande uttryck samt skapade en litterär genre. More tänkte aldrig realisera sin utopi, författandets syfte var samhällskritiskt med tonvikt på hur ett samhälle skulle kunna vara, inte hur det skulle bli. Men den utopiska traditionen föddes inte med More, redan under antiken florerade muntliga och skriftliga visioner om ett bättre samhälle. Ofta framställs de litterära utopierna som elyseiska idealstater där ekonomin inte är en styrande drivkraft och rättvisa mellan invånarna är viktig. Här lyser dystopins totalitära regimer med sin frånvaro då samhällsvisionerna är komponerade enligt humanismens anda. Den bärande tanken är att människan är god och medborgarnas perspektiv utilitaristiskt, en föreställning som förändrades under 1900-talet då samhällsstyret tycks ha förlorat tron på individen. Steget har gått från utopi till dystopi då en förhärskande centralmakt av upphöjda dirigerar invånarnas liv in i minsta detalj. Övervakningssystemet är minutiöst och den autokratiska regimen bestämmer godtyckligt vem som får leva och vem som skall dö. Utopin och dystopin kan uppfattas som varandras motpoler där levnadssätt, uppbyggnad och styre förefaller vara väsensskilda från varandra trots att de är sprungna ur samma källa, samhällskritikens. Men skillnaden är skenbar, utvecklingslinjen som följer den utopiska traditionen fram till dystopiernas vardande visar att differenserna mellan utopi och dystopi kan förankras i samtidens samhällstendenser snarare än en reviderad människouppfattning sedd ur omvärldens perspektiv.  Dystopin som genre är ett komplicerat ämne då det inte finns någon klar definiering av vad som särskiljer dystopin från utopin och för att problematisera frågan ytterligare används stundom begrepp som anti-utopi och utopi synonymt med dystopin. I uppsatsen kommer dystopifrågan att utredas med avsikten att visa vilka rimliga kännetecken som särskiljer dystopin från utopin och hur avgränsningen utopi/dystopi bör betraktas dels genom att undersöka olika forskares ståndpunkter i dystopifrågan, dels genom en närstudie av George Orwells 1984, Aldous Huxleys Du sköna nya värld, Karin Boyes Kallocain och Ray Bradburys Fahrenheit 451 vilka ofta framställs som viktiga exempel dystopilitteratur författad under 1900-talet.

Abstract   This thesis will present the background and thoughts behind the architectural project “Village within” which aims to be a rural, holistic, earth-centered settlement, as an alternative to increasing urbanization. I have been working together with two villages in Västerbotten - Sikeå and Rökå - and this project is the result from meetings and discussions with them, as well as experiences from a citizen-perspective. The thesis will elaborate on the subjects of food, the countryside’s position in a globalized, industrial and city - centered civilization, on the ongoing environmental collapse and the concept of resilience. Utopian ideas and their most classical impasses have been important to understand how this project is just one in a long history of human urge to think of, or create a better world. Examples of historical and contemporary initiatives of local self-sufficiency, attempts to “escape the system”, movements for ruralization, together with discussions on how a future village could look like have all created a rich baseline of inspiration to this project.

Denna studie ämnar att ta reda på hur illustrationer av olika framtida samhällen upplevs i förhållande till miljö och klimat. Efterforskning gjordes om utopianism, science fiction, ekologi och motivation för att sedan skapa en artefakt utifrån den insamlade kunskapen. Tre samhällen illustrerades, ett elfritt samhälle och två identifierade utopier, den gröna utopin och SF-utopin. Varje samhälle representerades i form av tre illustrationer vardera, vilka alla bilder hade samma komposition för de olika samhällena. Artefakten användes i mailintervjuer där deltagarna fick se på illustrationerna för ett samhälle i taget och sedan svara på följdfrågor. Den insamlade datan visar på att samhällena upplevs utifrån deltagarnas egna värderingar, och att total bekvämlighet inte nödvändigtvis värderas högre än jordens välmående.

No description available.

No description available.

Bröllopsbranschen har förändrats och nya trender inom bröllop har uppkommit som till exempel rymningsbröllop (Dickinson, 2018). Rymningsbröllop (på engelska Elopement wedding) har numera populariserats som ett minimalt destinationsbröllop, till exempel i naturen eller mitt i storstaden. Detta har lett till att det har även bröllopsdokumentation har förändrats och nya filmgenrer inom bröllopsfilm har uppkommit. I den här uppsatsen analyseras tre nutida rymningsbröllopsfilmer för att bättre förstå hur audiovisuella uttrycksmedel används för att förstärka betydelsebärande berättelseelement i förhållande till den samtida romantiska utopin. Analysen påvisar att rymningsbröllopstrenden speglas ut ur kulturen och samhället vi lever i idag och öppnar upp utrymme för filmskaparens kreativitet. Audiovisuella effekter och gestaltning av brudparets löften bidrar till en närvarokänsla. Den romantiska utopin som idag gestaltas innebär i stället att den egna osäkerheten och brister hos individen accepteras och att den egna personligheten ska få utrymme i ett gemensamt liv tillsammans med någon annan.

No description available.

<p>The thesis discusses new social movements and how they act on the conditions of the late capitalistic society. </p><p>The purpose is to examine a new social movement trough its own members. What is their view of the movement’s aims and visions? How do they look upon the strategies to achieve these goals? The study is based on eight qualitative interviews with members of Attac Sweden. </p><p>The results show that the members are highly aware of the movements avowed aims and strategies. Both the aims and the strategies are reasons why the members have chosen to engage in Attac. These are also reasons why the members believe in Attac as an efficient and influential social movement.</p> / <p>Uppsatsen behandlar nya sociala rörelser och hur de agerar på det senkapitalistiska samhällets förutsättningar. </p><p>Syftet är att undersöka en ny social rörelse utifrån dess egna medlemmar. Hur ser de på rörelsens uttalade mål och visioner? Hur ser de på strategierna för att uppnå dessa mål? Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med medlemmar av Attac Sverige. </p><p>Resultatet visar att medlemmarna har en hög medvetenhet om rörelsens uttalade mål, visioner och strategier. Dessa faktorer är viktiga för att de valt att engagera sig just inom Attac, och för att de tror på Attac som en effektiv och inflytelserik social rörelse. </p>

The thesis discusses new social movements and how they act on the conditions of the late capitalistic society. The purpose is to examine a new social movement trough its own members. What is their view of the movement’s aims and visions? How do they look upon the strategies to achieve these goals? The study is based on eight qualitative interviews with members of Attac Sweden. The results show that the members are highly aware of the movements avowed aims and strategies. Both the aims and the strategies are reasons why the members have chosen to engage in Attac. These are also reasons why the members believe in Attac as an efficient and influential social movement. / Uppsatsen behandlar nya sociala rörelser och hur de agerar på det senkapitalistiska samhällets förutsättningar. Syftet är att undersöka en ny social rörelse utifrån dess egna medlemmar. Hur ser de på rörelsens uttalade mål och visioner? Hur ser de på strategierna för att uppnå dessa mål? Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med medlemmar av Attac Sverige. Resultatet visar att medlemmarna har en hög medvetenhet om rörelsens uttalade mål, visioner och strategier. Dessa faktorer är viktiga för att de valt att engagera sig just inom Attac, och för att de tror på Attac som en effektiv och inflytelserik social rörelse.

Många av dagens datorspel innehåller omgivningar designade med utopisk eller dystopisk karaktär. Det är en 3D-grafikers jobb att skapa grafikobjekt till dessa miljöer och det är därför viktigt att definiera vad de båda begreppen innebär rent grafiskt samt hur utopiska och dystopiska grafiska attribut påverkar en miljös utseende när de appliceras på en verklig förlaga. Det här examensarbetets syfte var att ringa in och sedan använda dessa utopiska och dystopiska grafiska attribut, för att därefter undersöka hur betraktarna uppfattar förändringen som sker i en miljö. Först gjordes en genrestudie om begreppen utopi och dystopi, dess uppkomst och användningsområden. Därefter skapades två 3D-miljöer modifierade av utopiska och dystopiska attribut baserade på en verklig förlaga, stadsdelen Shibuya i Tokyo. Slutligen undersöktes hur dessa modifierade miljöer uppfattas av en grupp människor, satt i förhållande till den verkliga förlagans utseende, genom en kvantitativ enkätstudie. / Det gick fint, lite tomt i salen bara.